Gemensam gymnasie- och vuxenutbildning i Hälsingland Inför beslut om Hälsinglands utbildningsförbund

Bollnäs, Hudiksvalls, Nordanstigs och Söderhamns kommuner har tagit fram ett underlag inför beslut om att bilda ”Hälsinglands Utbildningsförbund” Underlaget finns på Vilka är med?

Vad är ett kommunalförbund? Bollnäs kommun Hudiksvalls kommunNordanstigs kommunSöderhamns kommun Medlems kommuner Hälsinglands utbildningsförbund budget och övergripande mål EN politisk ledning EN tjänstemannaledning Gymnasier/lärcentra ledamöter från medlemskommunerna

kan arbeta ur helhetsperspektiv med hela förbundets utbud och förutsättningar utifrån kunskap om sökbild, elevflöden, friskoleutbud, och efterfrågan från arbetsmarknaden i hela området En samlad politisk ledning

Varje individ ska ha goda möjligheter att ta sig vidare till högskolor, universitet och annan eftergymnasial utbildning De ska också ha goda möjligheter att via yrkesutbildning ta sig direkt till arbete Elevresultaten behöver förbättras Varför?

gymnasiet, vux och yrkesvux Behoven av arbetskraft i näringsliv och offentlig sektor ska matchas Här behövs olika utbildningsformer Varför?

Från 2008 till 2019 minskar antalet folkbokförda ungdomar år med procent. Demografianpassning Varför?

Kommunerna tvingas att minska utbudet av program och inriktningar oavsett om ett kommunalförbund bildas eller inte...forts demografianpassning Varför?

En gemensamt organiserad och fritt sökbar gymnasie- och vuxenutbildning i Hälsingland, med goda möjligheter till distansstudier oberoende av tid och rum. Den politiska visionen

att behålla en bredd av program och inriktningar när elevantalet minskar. att med helhetsperspektiv starta nya efterfrågade utbildningar/inriktningar En samlad politisk ledning har bättre förutsättningar

att arbeta fritt med flexibla lösningar t ex: lärlingslösningar, för samtliga inriktningar som förbundet tillhandahåller, i hela området distansstudier inom gymnasieskolan Ett förbund har också möjlighet

ett dokument som riktar sig till förbundet och styr inom vad och hur förbundet ska verka t ex förbundets ändamål, politisk organisation, kommunernas inflytande och ekonomiska förutsättningar Beslutsunderlaget innehåller bl a förbundsordningen

ett avtal mellan medlemskommunerna om förbundets styrning och utveckling. Beslutsunderlaget innehåller också konsortialavtal

Beslutsunderlaget innehåller även ”Riktlinjer för framtagande av program- och utbildningsutbud” i förbundet

ungdomsgymnasium, introduktionsprogram, gymnasiesärskola, grundläggande vux, gymnasievux, yrkesvux, särskild utbildning för vuxna, svenska för invandrare, yrkeshögskola (undantaget Iftac, som bolagiseras), uppdragsutbildningar, internutbildningar, arena för högskoleutbildning, arena för forskning Vilka verksamheter föreslås gå in i förbundet? Gymnasier/lärcentra

erbjuds som regel att följa med in i förbundet med fortsatt placering ute på gymnasiet eller lärcentra t ex specialpedagoger, IT-pedagoger, projektsamordnare, skolbibliotekarier, vissa administratörer och vissa redovisningsekonomer ”Stödfunktioner” som är placerade på gymnasier eller lärcentra Gymnasier/lärcentra

ev Studie- och yrkesvägledning (fortsatt diskussion) elevhälsa (skolsköterska, kurator, psykolog), skolmåltider, lokalvårdare, administration av skolskjutsar, fastighetsförvaltare, fastighetsskötare, bilpool Tjänster som köps från respektive hemkommun Bollnäs kommun Hudiksvalls kommunNordanstigs kommunSöderhamns kommun

Tjänster som köps från en kommun Bollnäs kommun Hudiksvalls kommunNordanstigs kommunSöderhamns kommun HR/PA-strateg och löneadministration IT-drift Redovisningsekonom – ekonomisystem, bank och finans

Förbundskansliet placeras i Hudiksvall. Det ska hållas smalt och spetsigt, max 5-7 medarbetare. Det består av förbundschef och de lednings-, strategi- m fl funktioner som behövs för att leda och organisera verksamheten på ett effektivt sätt. Ett litet förbundskansli

bör så långt möjligt fördelas jämt på de olika kommunerna. Utgångspunkten är att placeringen sker på lärcentra eller gymnasieskolor på de orter där de var anställda innan verksamhetsövergång. …..övriga medarbetare knutna till förbundskansliet

I det fortsatta arbetet inför verksamhetsövergång kommer frågan om medarbetare som arbetar del av tjänst inom grundskola eller andra verksamheter utanför gymnasie- och vuxenutbildning att få sin lösning del av tjänst

Vår-sommar 2014 Kvantifiering av tjänster, t ex vid del av tjänst i ”annan verksamhet”. Ska medarbetaren erbjudas övergång? Hösten 2014 Inrangeringsförhandling Våren 2015 Medarbetarna får erbjudande om verksamhetsövergång 11 augusti 2015 Verksamhetsövergång (medarbetare som går över får ny arbetsgivare) Några tidpunkter för medarbetare

Vid övergång av verksamhet från en arbetsgivare till en annan är utgångspunkten att rättigheter och skyldigheter enligt det gamla anställningsavtalet består. Formellt ingås ett nytt anställningsavtal med den nya arbetsgivaren. Övergång av verksamhet

Genom inrangeringsförhandling regleras övergångsvillkoren Det är den nya arbetsgivaren som är ansvarig för förhandlingen Se även om arbetsrättwww.halsingeradet.se Inrangeringsförhandling

MBL förhandling slutet av mars Nämnder april-maj Kommunstyrelsen maj-juni Kommunfullmäktige fattar beslut i frågan i juni Beslutsgång - plan