Nationalräkenskaperna Kapitel 3 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Jämförelser över tiden långsiktiga: levnadsstandard Varför beräknas BNP? Jämförelser över tiden långsiktiga: levnadsstandard kortsiktiga: hög- eller lågkonjunktur Jämförelser mellan länder © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Det cirkulära flödet Hushåll Inkomster (Y) Varor, tjänster Faktormarknad Varumarknad Företag Inkomster (Y) Konsumtions-utgifter (C) Monetärt flöde Varor, tjänster Faktortjänster Realt flöde © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

BNP =Y: tre mätmetoder: tre mätställen 1:Utgifter: Konsumtionsutgifter (C) Företag 3. Produktion = Y Investeringsutgifter (I+IL) 2. Inkomster = Y Offentliga utgifter (G) Nettoexport (NX =X-IM) Y = C + I + IL + G + (X-IM) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

BNP - tre sätt att beräkna 1. Utgiftsmetoden (användningsmetoden) summa utgifter för nya, inhemska varor och tjänster för slutlig användning 2. Inkomstmetoden summa faktorinkomster = löner (arbetsersättning) och driftsöverskott (kapitalersättning) 3. Produktionsmetoden summa förädlingsvärden Principer är fastställda av FN med specialbestämmelser i EU © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Utgiftsmetoden C = privat konsumtion (hushåll) I = investeringar (företag) IL = lagerinvesteringar (företag) G = offentlig konsumtion och investeringar (offentlig sektor) X = export (utlandet) IM = Import (hushåll, företag och offentlig sektor) BNP-identiteten: Y= BNP = utgifter = (C-CIM) + (I-IIM) + (IL – IL,IM)+ (G –GIM) + (X- XIM) = C + I + IL+ G + X - IM = C + I + IL + G + NX © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

BNP-identiteten, forts BNP = utgifter om: endast utgifter för inhemsk produktion genom subtraktion av import, IM endast utgifter för ny produktion endast utgifter för slutlig användning utgifter för osålda varor, lagerinvesteringar, inkluderas © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Försörjningsbalansen: alternativ uppställning av BNP-identiteten © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Försörjningsbalansen år 2008 i Sverige, miljarder kronor Källa: SCB Nationalräkenskaper, kvartal, (ej slutlig). © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Produktionsmetoden Förädlingsvärde (value added) Försäljningsvärde minus kostnader för insatsvaror. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Från ax till limpa. Alla BNP-metoder ger samma resultat Utgifts-metoden Produktions-metoden Inkomst-metoden © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Att jämföra BNP över tiden Real BNP Mått på den totala kvantiteten varor och tjänster som produceras under ett år. Benämns också BNP i fasta priser. Nominell BNP Mått på den totala kvantiteten varor och tjänster som produceras under ett år i löpande priser. Benämns också BNP i löpande priser. BNP-deflatorn Genomsnittlig prisnivå på samtliga varor och tjänster som ingår i BNP relativt ett basår (referensår). © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

BNP-deflator = prisindex = enhet: ingen (axelmarkering: Index 1990 =1, eller Index 1990 = 100) Real BNP = enhet: 1990-kronor (om prisindex = 1 år 1990) Nominell BNP = BNP-deflator ´ real BNP enhet: kronor/år © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Real och nominell BNP i Sverige 1970-2010 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Årlig tillväxt i real BNP i Sverige 1970-2010 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Real BNP per capita Ett mått på materiell levnadsstandard Tillväxt i real BNP per capita = tillväxt i real BNP - befolkningstillväxt Läs appendix: Relativa förändringar © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Att jämföra BNP mellan länder BNP i dollar = Exempel: Svensk BNP 2005: 2 673 miljarder kronor Faktisk växelkurskurs 2005: 7,50 SEK/USD Alltså: 2 673 miljarder SEK/7,50 SEK/USD = 356 miljarder USD © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Big Mac-index Hypotetisk växelkurs mot dollar som gör att en Big Mac kostar detsamma i dollar i USA och det andra landet. Big Mac-index = enhet: SEK/USD © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Köpkraftsjusterad växelkurs = Köpkraftsjusterad växelkurs (PPP-växelkurs) Hypotetisk växelkurs mot dollar som gör att en varukorg kostar detsamma i dollar i alla länder. Köpkraftsjusterad växelkurs = enhet: SEK/USD © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Köpkraftsjusterad BNP i dollar = Exempel: Köpkraftsparitetsjusterad BNP (PPP-justerad BNP) BNP i dollar med hänsyn till köpkraften av dollar. Köpkraftsjusterad BNP i dollar = Exempel: Svensk BNP 2005: 2 673 miljarder kronor PPP-växelkurs 2005: 9,06 SEK/USD Alltså: 2 673 miljarder SEK/9,06 SEK/USD = 295 miljarder USD © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

BNP per capita i Sverige och USA i dollar enligt faktisk- och PPP-växelkurs 2007 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

BNP och BNI Bruttonationalprodukten (BNP) Värdet av alla inkomster som genereras inom nationens gränser under en viss period. Bruttonationalinkomsten (BNI) Värdet av alla inkomster som genereras av nationens permanent bosatta befolkning under en viss period. BNI = BNP + primära inkomster från utlandet, netto Primära inkomster från utlandet, netto Nettot av löner och kapitalersättning från utlandet. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

NNP = BNP – kapitalförslitning Nationalinkomsten (NI) NNP och NI Nettonationalprodukten (NNP) BNP minus kapitalförslitning. Den långsiktigt hållbara produktionsnivån. NNP = BNP – kapitalförslitning Nationalinkomsten (NI) = BNI - kapitalförslitning © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Disponibelbegrepp Disponibel nationalinkomst (DNI) = nationalinkomst + nettotransfereringar från utlandet (U-hjälp m.m.) Disponibel bruttonationalinkomst DBNI = BNI + nettotransfereringar från utlandet (U-hjälp m.m.) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Från BNP till disponibel nationalinkomst i Sverige år 2006, miljarder kronor Bruttonationalprodukt: 2 901 + Primära inkomster från utlandet, netto: 48 - Kapitalförslitning: 354 Nettonationalprodukt: 2 547 Bruttonationalinkomst: 2 949 + Primära inkomster från utlandet, netto: 48 - Kapitalförslitning: 354 Nationalinkomst: 2 595 + Nettotransfereringar från utlandet: -38 Disponibel nationalinkomst: 2 557 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Mäter BNP per capita levnadsstandard? Tidsserieperspektivet. Hur mycket rikare eller fattigare är ett visst land idag än under tidigare perioder? Tvärsnittsperspektivet. Hur mycket rikare eller fattigare är ett visst land än andra länder. Systematiska fel av samma relativa storlek spelar ingen roll. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Mäter BNP per capita levnadsstandard? Produktion underskattas: Ekonomiska aktiviteter utanför den reguljära marknaden Svart sektor: nu c:a 5 % av BNP Ilegal sektor: öka BNP 0,15 procent Hemarbete: öka BNP 100 procent Produktivitetsutvecklingen i den offentliga sektorn = 0% (underskattning eller överskattning) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Mäter BNP per capita levnadsstandard? Problem Lösning Aktiviteter utanför reguljär marknad BNP per sysselsatt Fritid BNP/timme Inkomstfördelning Gini-koefficient Miljöförstöring Grön NNP Ändliga resurser Icke-materiella levnadsbetingelser HDI o liknande, Lyckomått © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Alternativa indikatorer på levnadsstandard Human development index (HDI) Genomsnitt av indikatorer på hälsa (förväntad livslängd) utbildning (andel utbildade) materiell levnadsstandard (BNP per cap) Human Development Report: www.undp.org Hälsa och BNP/cap: Amakro-länkar Gapminder.org YouTube: Hans Rosling © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Human Development Index, HDI, 2007 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

Lyckoindex, NNI per capita, BNP per capita och dess uppdelning 2009 i EU. Tusentals PPP-justerade dollar. Välfärdsindikatorer   Uppdelning av BNP per capita (p c) Lyckoindex NNI p c BNP p c Arbets- Arbetstid/sysselsatt Sysselsättnings- produktivitet grad andel tusental $ tusental $/timme timmar/person 1 2 3 4 =5*6*7 5 6 7 Index NNI/BNP NNI/B Y/B Y/H H/S S/B Luxemburg 7,7 0,65 55 628 85 506 77 1 549 0,72 Irland 7,6 0,70 31 733 45 104 53 1 843 0,46 Nederländerna 0,82 34 119 41 768 58 1 379 0,52 Österrike 0,83 34 393 41 619 51 1 657 0,49 Sverige 7,8 0,88 34 676 39 488 50 1 604 Belgien 7,3 0,84 32 234 38 553 1 551 0,42 Danmark 8,3 0,86 32 895 38 336 47 1 568 Storbritannien 7,1 0,91 33 926 37 391 49 1 639 0,47 Finland 7,9 30 607 36 877 1 681 Tyskland 31 151 36 163 1 391 Spanien 7,2 0,81 28 233 34 769 45 1 625 Frankrike 6,6 0,87 29 238 33 791 56 1 531 0,39 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur Lyckoindex: Veenhoven, R., 2010, World Database of Happiness, Distributional Findings in Nations. worlddatabaseofhappiness.eur.nl