Kap 9 Nationalräkenskaperna

En presentation över ämnet: "Kap 9 Nationalräkenskaperna"— Presentationens avskrift:

1 Kap 9 Nationalräkenskaperna
BNP = BruttoNationalProdukten BNP kan beräknas från tillverkningssidan Summerar alla förädlingsvärden BNP = utbetalade Löner + vinster + räntor Nationalinkomsten (BNI) = Löner + vinster + räntor till svenskar och svenska företag BNP och BNI kan skilja sig eftersom svenska företag kan betala ut löner, vinster och räntor till icke-svenskar, och svenskar kan få löner, vinster och räntor från utlandet. Sidan 127 Figur 9.1

2 BNP från användningssidan
BNP kan beräknas från användningssidan (1) BNP = konsumtion + investeringar + (export – import) Sidan 128 Figur 9.2

3 Försörjningsbalansen
BNP = privat konsumtion och privata investeringar + offentlig konsumtion och offentliga investeringar + (export–import) BNP + import = konsumtion + investeringar + export

4

5 BNP från användningssidan, försörjningsbalans 2014
GDP Imports Household final consumption expenditure Government final consumption expenditure Gross fixed capital formation Changes in inventories* Exports 3 907 1 594 1 816 1 028 904 8 1 744

6 BNP och välfärden BNP mäter produktionen imperfekt Urval Värdering
Pris- och kvalitéförändringar ”bra” varor eller ”dåliga” varor Miljö och fördelning Välfärd är mer än produktion Alternativa mått Återkommer i kap 10

7 (2) Bytesbalansen Export - import Handelsbalans: varor
Tjänstebalans: tjänster (turism mm) Avkastning på kapital (räntebetalningar och vinster) (Lönebetalningar över landsgränser är små men hör hemma här) Transfereringar = bistånd, medlemsavgift till EU mm. Bytesbalansöverskottet fick alltså 246 mdr kr att flöda in i Sverige 2011. Finansiella sparandet (= Bytesbalansen + kapitaltransfereringarna) visar om Sverige blir ”rikare” eller ”fattigare” Detta balanserades av Den finansiella balansens saldo (nya utlandslån och avbetalning på gamla utlandslån, direktinvesteringar och portföljinvesteringar) Förändringar i valutareserven

8 Betalningsbalansen = en uppställning över alla de olika transaktioner med utlandet som sker under ett år.

9 Den viktiga bytesbalansen
BNP = konsumtion + investeringar + (export – import) BNP – (konsumtion + investeringar) = (export – import) BNP + avkastning på kapital + transfereringar – (konsumtion + investeringar) = (export – import + avkastning på kapital + transfereringar) (3) BNP – (”total resursanvändning”) = bytesbalansens saldo Vi bortser från ”kapitaltransfereringarna” och ”valutaflöde”. När det står vi ”producerar” och ”använder” på sid räknas avkastning på kapital in i ”producerar” och transfereringar in i ”använder”.

10 Finansiell balans och utlandsskuld
Vi säger bytesbalansen men menar egentligen bytesbalansen + kapitaltransfereringarna (4) Finansiella sparandet = Bytesbalansen Om ett land har underskott i bytesbalansen så har det ett underskott i sitt finansiella sparande. Detta motsvaras av den finansiella balansens saldo Privata lån och investeringar Statlig utlandsupplåning (5) Definition: ”Sparande” = investeringar + finansiellt sparande, sid 134 (undvik sid 131) Sparande – investeringar = finansiellt sparande