NKS Bilden White Tengbom Team, NKS huvudentré sedd från nuvarande infart till KI campus Presentation vid Nordisk konferens, Forum Vårdbyggnad 14 november 2012 Björn Ekström, Teknisk direktör, NKS Bygg

Informationspunkter Information om NKS-projektet Offentlig Privat Samverkan (OPS) SLLs organisation under planerings- och byggskedet Hur går projektet? Information om avtal och finansiering Tjänsteuppdraget – FM (Facility Management) Hagastaden ny stadsdel

NKS-projektet… Nya Karolinska Solna är ett projekt som sätter patienten först och skapar nya förutsättningar för den mest avancerade vården. Det blir ett nybyggt universitetssjukhus som integrerar vård, forskning och utbildning för framtida forskningsgenombrott.

… ett unikt projekt Det största enskilda projektet någonsin för Stockholms läns landsting – och för Skanska Den första OPS:en i Sverige av ett sjukhus, och bland de första över huvud taget En motor i utvecklingen av ett världsledande Life Science-kluster Hagastaden sedd västerifrån. 4

Nya Karolinska Solna

Tidsperspektiv 2001 2010 2017 2040 Kontraktsskrivning Förberedelseperiod Byggperiod Driftsperiod Kontraktsskrivning Sista överlämnande Uppdragets slut

Sjukvård, forskning och undervisning ska vara så integrerade att de effektivt stödjer framtagande och spridning av ny kunskap. Projektet ska skapa attraktiva och mänskliga miljöer med höga arkitektoniska värden både inom och i anslutning till sjukhuset. Vård- och stödprocesser ska effektiviseras och resursutnyttjandet optimeras. Sjukhuset ska, så långt som möjligt, arbeta med generella lösningar som tillåter kontinuerlig verksamhetsutveckling. Sjukhuset och dess verksamheter ska ges prioriterad och tydlig roll i staden. Projektet ska, på alla nivåer, arbeta utifrån ett hållbarhetsperspektiv. De 6 projektmålen 7

”Patienten alltid först” Sjukhusets utformning: Närhet, god logistik Separerade flöden Enkelrum – säkerhet, integritet, hög nyttjandegrad Flexibilitet för framtiden Patienten först – att vi I allt vi planerar, skapar, och organiserar sätter patienten först och utgår från hennes perspektiv – innebär en rad saker, tex: V g utformningen (se ovan) Tematisk indelning av patientvården. Arbeta i kunskapsteam och organisera verksamheter samt placera verksamheter i sjukhusanläggningen efter detta. Ny syn på patienten. Mer delaktig i vården – bidrar med information, data, har mer kunskap om behandlingsalternativ mm. Även mer fokus på upplevelsen av vården, som ska utvärderas, och uppföljning av behandlingar på lång sikt, eftervårdsprogram. 8

Närhetsprincipen genomsyrar hela projektet Under arbetets gång har det stått alltmer klart i olika forksningsstudier vilken betydelse enkelrummet har för att hindra smitta av infektioner, givetvis som en av flera säkerhetsåtgärder. Ett modernt sjukhus behöver ha enkelrum. Det ger också patienten en starkare ställning med hög integritet, möjlighet att ha anhörig där dygnet runt och plats för vårdteamen att komma till patienten istället för att patienten körs runt mellan enheter. 9

Enkelrum – för patientens bästa Vårdteam kommer till patienten på rummet Hög integritet och komfort Anhöriga kan stanna över natten Egen dusch, toalett och spoldesinfektor Ökad patientsäkerhet

NKS är skapat av många (1300 personer från vården) Barnspecialister Fackliga representanter Handikapporganisationer Kliniskt verksamma Patientsäkerhet Tillgänglighet Konst Säkerhet Hygien Miljö

Clinical design Arbetsgrupp Innehåll Projektledare WS 1 Forskningsbyggnaden, Lab, Bårhus Birgitta Andersson WS 2 Utb., adm,. konferenscenter Birgitta Andersson WS 3 Slutenvård, IMA, förlossning Lise-Lotte Olofsson WS 4 Mott., dagvård endoskopi, dialys Kristina Stenberg Hjulström WS 5 a HBO, IVA, Akuten, C-R Martling WS 5 b Trauma, operation C-R Martling WS 5 c Sterilenheten, jourrum C-R Martling WS 6 a Bild & Funktion Erland Löfberg WS 6 b Strålningsbyggnaden mm Annelie Liljegren WS 7 Klinisk support (MT, apotek, omkl, lm) Olof Nyquist WS 8 Logistik (varumott, servicetjänster mm) Gunda Höckenström WS 9 Rumsfunktionsprogram Inger Norrby WS 10 Inre och yttre gestaltning Kristina Stenberg Hjulström NKS kan påstås bli världens miljövänligaste universitetssjukhus. Vi har inte kunnat hitta något med bättre värden. Byggs och drivs med minsta möjliga miljöpåverkan – NKS ska bli ett långsiktigt hållbart universitetssjukhus som är klimatneutralt, med minimala utsläpp av växthusgaser. Nya Karolinska Solna byggs för att använda extremt lite energi. Tack vare ett bra klimatskal, energieffektiva installationer och hög återvinning, kan NKS nästan halvera sin energianvändning mot dagens Karolinska i Solna. De material som används i byggandet av det nya sjukhuset ska vara resurssnåla både under byggtiden och under byggnadens hela livslängd. De ska också vara väl beprövade och tåliga, samt baseras på förnyelsebara återvinningsbara råvaror. En fullständig innehållsdeklaration med miljökontroll av alla ingående material och produkter kommer att krävas för hela byggnaden, utifrån Byggvarubedömningen. Nya Karolinska Solna utformas för att uppnå högsta klass i Miljöbyggnad som är ett svenskt system för att klassa byggnaders totala miljöprestanda med avseende på bl a innemiljö, inbyggda material och energi. Bästa klass ”guld” kommer att uppnås för anläggningen som helhet. I Miljöbyggnad bedöms främst innemiljö, använda material/produkter och energi. Anläggningen kommer även att certifieras enligt LEED (Leadership in Energy and Environmental Design), som är ett internationellt miljöklassningssystem för en helhetsbedömning av byggnaders miljöegenskaper, vilket täcker in såväl energiaspekten som övrig miljöpåverkan. En viktig princip på Nya Karolinska Solna är också att all energi ska vara ”grön”, dvs komma från förnyelsebara energikällor. Energiförsörjningen kommer att ske genom en kombination av egenproducerad energi och fjärrvärme/fjärrkyla. Den egenproducerade energin kommer främst från en värmepumpsanläggning där det bl a ingår 140 borrhål (ca 220 meter djupa). Denna anläggning lagrar värme från sommaren till vintern och kyla från vintern till sommaren. Det uppskattade behovet av energi till byggnaden uppgår till ca 120 kWh/m2 år. Tillsammans med verksamhetsenergin uppgår energibehovet till ca 240 kWh/m2 år. En del av denna energi fås från den egna energiproduktionsanläggningen (bergvärmelagret), vilket gör att det totala behovet av köpt energi uppskattas till ca 160 kWh/m2 år, jämfört med befintliga svenska universitetssjukhus som ligger på ca 260-280 kWh/m2 år. All el som används i det nya sjukhuset kommer att vara förnybar. Övrig värme- och kylenergi som inte kan fås från bergvärmeanläggningen kommer från fjärrvärme och fjärrkyla där produktionen hos aktuella leverantörer till största delen är förnybar. Detta innebär att av hela anläggningens energianvändning (el, värme och kyla) kommer minst 98 procent bestå av förnybar energi med låga koldioxidutsläpp. Avfallet tas om hand I ett antal fraktioner och används för biobränsleframställning

Nya Karolinska Solna - Världens miljövänligaste universitetssjukhus Klassificerade/certifierade byggnader – LEED Gold, Miljöbyggnad - Guld Energieffektiva byggnader Bergvärmeanläggning– 140 borrhål God innemiljö Hållbar material- och resursanvändning Miljöanpassade transporter Avfall som resurs (32 fraktioner!)

Byggnation i sex faser Fas Byggnader Klart 1. Parkeringsgarage U6 december 2012 2. Teknikbyggnad U3 maj 2014 3. Sjukhus del 1 U1:5/U1:6/U4:2 juni 2016 4. Patienthotell och garage U5 juli 2016 5. Forskningslaboratorium U2:2/U2:3 september 2016 6. Sjukhus del 2 U1:2/U1:3/U1:4/U4:1 oktober 2017 14

Korta fakta om NKS-projektet: 320 000 BTA (bruttoarea) ≈ 24 Hötorgsskrapor Byggkostnad 14,5 miljarder (projektbolagets kostnad, i 2010 års prisläge) Byggtid 2010-2017 30-årigt avtal med möjlighet till 15 års förlängning Facility Management (FM) hårda och mjuka tjänster för ca 7 miljarder kr Total kostnad på 30 år i dagens penningvärde, ca 27 miljarder inkl byggnation, FM, finansiella kostnader Landstingets vederlag ca 1,6 miljarder/år från 2018 Världens mest miljövänliga universitetssjukhus Generalitet och flexibilitet i byggnationen Från idé till nytt sjukhus ca 16 år. Första SLL-beslut 2001 Utöver detta ska SLL handla upp IKT (informations- och kommunikationsteknik), medicinteknisk utrustning samt inredning

NKS-projektet genomförs som OPS Offentlig-Privat-Samverkan SLL köper inte en sjukhusbyggnad och ett antal tjänster i traditionell mening utan ”tjänsten tillgängligt sjukhus” Samverkan i NKS-projektet grundas på Projektavtalet mellan SLL och Projektbolaget Projektbolaget har etablerats särskilt för NKS-projektet och får inte driva annan verksamhet Projektbolaget tar ett helhetsansvar för de områden som inkluderas i OPS-lösningen, dvs projektering och byggande, drift och underhåll (tjänster) samt finansiering Projektbolaget har begränsade egna resurser och har genom olika avtal säkerställt att det har nödvändiga personella, tekniska finansiella och andra resurser

Projektavtalet Mycket omfattande, ca 3000 sidor Allt uppbyggt efter Engelsk modell men projektspråk är svenska Fyra svenska branschdokument används ”Kulturkrock” mellan England och Sverige när det gäller avtal Viss språkförbistring mellan engelsmän och svenskar

Vilka har vi gjort affär med? Ett projektbolag, SHP, Swedish Hospital Partners AB, som ägs till lika delar av Skanska och ett engelskt investmentbolag, Innisfree De har i sin tur anlitat Skanska Bygg och Coor Service Management som underleverantörer Skanska har bildat ett särskilt byggbolag för projektet, SHC, Skanska Healthcare AB, som ägs till 70 % av Skanska Sverige och 30 % av Skanska UK Arkitekterna Tengbom och White, har bildat ett gemensamt bolag för projektet, WTT – White Tengbom Team

Swedish Hospital Partners (Projektbolaget) Kontraktsstruktur Skanska Healthcare (Skanska Sverige/UK) Entreprenad- avtal Nya Karolinska Solna (SLL) Swedish Hospital Partners (Projektbolaget) Projektavtal Coor Service Management FM-avtal Aktieägaravtal Låneavtal Entréhallen blir ljus, rymlig och inbjudande med all service och information samlad till höger, där det också blir ett servicecenter intill för personalen. Flera restauranger, infotek för besökare och plats för olika utställningar. Aktieägare Skanska Innisfree Långivare

NKS-projektet – Mötesstruktur/ Samverkansorganisation Rött = Avtalskommitté Grönt = Samverkanskommittéer Blått = Samverkansråd Orange = Beredande arbetsgrupper Björn Ekström, NKS-bygg Anne Rundquist, SLL Mikael Forss, K Agne Sandberg, Skanska ID Ulf Norehn, SHP Tim Pearson, Innisfree Avtalskommitté Ordf: Björn Ekström, NKS Björn Ekström, NKS-bygg Mats Abrahamsson, NKS-bygg Annika Tibell, Karolinska Torsten Josephson, SHP Pär Olsson, SHC Michael Rosén, Coor Kristina Stenberg-Hjulström, NKS-bygg/K Ulf Norehn, SHP Claes Johansson, SHP Ulf Persson, SHC Lars Johansson, SHC Fredrik Sandberg, Coor Projektkommitté Ordf: Ulf Norehn, SHP Styrgrupp Kommunikation Ordf; Ulf Norehn Driftskommitté Ordf: Ulf Norehn, SHP Björn Ekström, NKS-bygg Mats Abrahamsson, NKS-bygg Gunnar Gustafsson-Wiss, Karolinska Ulf Norehn, SHP Martin Kron, SHP Niklas Klein, SHP Pär Olsson, SHC Fredrik Sandberg, Coor Michael Rosén, Coor Magnus Wikström, Coor Björn Ekström, NKS-bygg Charlotta Nordin, NKS-bygg Ulf Norehn, SHP Annika Svensson, SHC Pär Olsson, SHC Katarina Grönwall, Skanska Katarina Winell, SLL Kim Radway, SLL Magareta Hamark, K Driftsättning och Mobilisering P-hus Ordf; Martin Kron, SHP Klinisk driftsättning - planering Byggproduktion Ordf; Torsten Josephson, SHP Logistik Ordf. Michael Rosén, Coor Styrgrupp Projektering Ordf; Ulf Persson, SHC Miljö & Hållbarhet Ordf; Maria Nordberg, SHC Samordningsgrupp Kommunikation Operativ kommuni-kationsgrupp Mats Abrahamsson, NKS-bygg Tobias Kednert, NKS-bygg Mikael Olsson, Locum Torsten Josephson, SHP Martin Kron, SHP Peter Wågström, SHC Piero Sannicolò, SHC Göran Pettersson, SHC Christian Granath, SHC Martin Strömberg, SHC Peter Sundström SHC Gunda Höckenström, NKS-bygg Les Warren, SHC Susanne Christiansen, SHC Christina Eriksson, Coor Michael Rosén, Coor Claes Johansson, SHP M Abrahamsson, NKS-bygg Gunda Höckenström, NKS-bygg K Stenberg-Hjulström, NKS-bygg Inger Norrby, NKS-bygg Ulf Persson, SHC Oskar Lindegren, SHC Claes Johansson, SHP Michael Rosén, Coor Fredrik Sandberg, Coor Claes Pile, NKS-bygg (A Enebjörk, NKS-bygg) Maria Nordberg, SHC Lina Häckner, SHC Johan Lindskog, SHC Martin Kron, SHP Maria Eriksson, Coor Mats Abrahamsson, NKS-bygg Gunda Höckenström, NKS-bygg Gunnar Gustafsson-Wiss, Karolinska Martin Kron, SHP Piero Sannicolò, SHC Erik Wangerid, Coor Energi Coors tekniska driftsättning Användarens driftsättning Teknisk Design Material FM Mobilisering Styrgrupp Störningar El VVS Produktion Kommunikation & Media Samordn.grupp Störningar Klinisk Design Design/Inköp WS 10 WS 1-9 ICT Ordf; Niklas Klein, SHP Kommersiellt Ordf; Mischa Majstrovic, SHP MTU Ordf; Claes Johansson, SHP Konstkommitté Ordf; Mischa Majstrovic, SHP LTA OB “beställarmöte” Ulf Norehn, SHP Mischa Majstrovic, SHP Simon Cresswell, SHC Nick Harrison, SHC Paul Wright, SHC Torsten Josephson, SHP Jan Skoglund, Hifab Mats Abrahamsson, NKS-bygg Jonathan Wilson, LTA Cim Köhler, LTA Åsa Wilk, IA Fredrik Sandberg, Coor Per Gillström, NKS-bygg Mats Abrahamsson, NKS-bygg Mats Nomberg, NKS-bygg Stig Ostensen, Mometo Ketil Glorstad, Mometo Grete Brors, Mometo Niklas Klein, SHP Michael Welin-Berger, SHC Mike Betts, SHC Per Bjälnes, Coor Björn Ekström, NKS-bygg M Abrahamsson, NKS-bygg James Gillson, SHC Kris Adam, SHC Simon Cresswell, SHC Michael Rosén, Coor Fredrik Sandberg, Coor Mischa Majstrovic, SHP Claes Pile, NKS-bygg (Ander Enebjörk, NKS-bygg) Inger Norrby, NKS-bygg Gunnar Goblirsch, SLL Ulrika Sehlstedt, SLL Björn Huzell, Karolinska Mikael Berglund, Karolinska Emma Lovén, Karolinska Martina Ahlberg, Karolinska Claes Johansson, SHP Les Warren, SHC Bo Höjdfors, SHC Lasse Johansson, SHC Elinor Wattman, Coor Björn Ekström, NKS-bygg K Stenberg-Hjulström, NKS-bygg I-L Bäckström, SLL Göran Rosander, SLL Mischa Majstrovic, SHP Michael Rosén, Coor Pär Olsson, SHC 20 Konstråd Avtalsgrupp

För- resp. nackdelar med OPS Fördelar: Förutsägbar kostnad Förutsägbar tid Mervärde (innovation, LCC m.m.) Annan riskfördelning Nackdelar: Tyngre administrativ hantering än normalt ”Svårare” att ändra utformning under projektets gång 21

Beställarens arbetsuppgifter, roll och ansvar Liten beställarorganisation Annorlunda roll (mycket av normalt beställaransvar och risk överfört till projektbolaget) Exempel på interna grupper inom beställarorganisation (efter avtal) Ledningsgrupp (bred sammansättning) Avtalsgrupp (exekutiva beslutsgruppen) Vårdgrupper (WS1 – WS 10) Miljögrupp Teknikgrupper Logistikgrupp 22

Hur går projektet? Huvudtidplan hålles Mycket god kvalitet uppnås Mycket komplicerad projekteringsprocess, men är under kontroll (minst 100.000 ritningar) BIM för projektering, byggande och förvaltning. Samverkansklimatet gott Driftkommitté bildad Komplicerad ändringsprocess Få incidenter och god ordning på ”bygget”

Finansiering Projektbolaget ansvarar för upptagande och säkerställande av finansiering för Projektet (eget kapital + lån) Projektbolaget kan endast uppta finansiering, eller tillåta medverkan eller intresse i finansiering från tillåten finansiär (finansiär som inte är involverad i t.ex. verksamhet som kan väcka anstöt, kriminell verksamhet eller verksamhet som konkurrerar med SLL) Finansiärerna har säkerhet/pant i alla avtal, alla Projektbolagets rättigheter och alla projektets intäkter Projektbolaget är enligt finansieringsavtalen underkastat omfattande begränsningar och åtaganden och att hålla finansiärerna informerade

Finansiering En komplicerad finansmodell (PWC) Delad finansiering mellan SLL och SHP (politisk uppgörelse) Vederlag ca 1,6 Mkr/år från 2018 25

Landstingets betalningar under avtalstiden Landstingets totala betalningar till projektbolaget under den 30-åriga avtalstiden kommer att uppgå till cirka 52 miljarder kronor, motsvarande cirka 27 miljarder kronor i 2010 års penningvärde. Dessa betalningar avser alltså byggkostnader, finansiering, underhåll och drift och servicetjänster under hela avtalstiden. 26

Tjänster – Facility Management (FM) Projektbolaget ansvarar för utförande av tekniska förvaltningstjänster och servicetjänster och skall tillhandahålla all utrustning, allt material och allt annat som krävs för att tillhandahålla tjänsterna så att samtliga krav enligt Projektavtalet uppfylls. Kraven utgörs av tjänstenivåspecifikationer (framtagna av SLL) och metodbeskrivningar (framtagna av projektbolaget). Projektbolaget skall själv övervaka och utvärdera sitt fullgörande av tjänsterna. 27

Projektbolaget har ett helhetsåtagande för tjänster - facility management (FM) Fastighetsservice Arbetsplatsservice Logistiktjänster Kommersiella tjänster Byggnad invändigt Tekniska installationer Helikopterplatta Rörpost Etc. Reception Kundtjänst Patienthotell Lokalvård Etc. Textilhantering Avfallshantering Post Varuförsörjning Etc. Uthyrning och förvaltning kommersiella ytor Restauranger Butiker Etc. 28

Gestaltning 29

Vårdbyggnad med fem huskroppar – fasad mot torget Mantelbyggnad med glasfasader Kärnorna med ljust glaserat klinker 30 30

Akademiska stråket med vårdkvarteret till vänster, forskningsbyggnad samt nuvarande Thorax-byggnad till höger. Karolinska Institutets aula i bakgrunden 31 31

Akademiska stråket, i riktning mot Sjukhusparken 32

Forskningsbyggnad, vårdbyggnad, bro över Solnavägen samt Karolinska Institutets nya aula 33

Entréhallen i vårdbyggnaden Entréhallen blir ljus, rymlig och inbjudande med all service och information samlad till höger, där det också blir ett servicecenter intill för personalen. Flera restauranger, infotek för besökare och plats för olika utställningar. Entréhallen i vårdbyggnaden 34 34

NKS aula i student- och konferenscentret rymmer 300 personer 35 35

Hagastaden Byggtiden för området är beräknat till 2010-2025, alltså ca 15 år Antal nya bostäder ca 5 000 Antal nya arbetsplatser ca 36 000 Investering ca 60 miljarder kr 95 hektar (grovt tre gånger Gamla Stan) Life Science-kluster 36

Hagastaden 2025 ”Hagastaden - en vetenskapsstad i världsklass med fokus på hälsa där arbetsplatser, forskning och bostäder möter kultur och rekreation.” Hagastaden sedd västerifrån. 37 37