GRÄNSLANDET Syfte Vidareutveckla samarbetet mellan socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen samt att samordna program/metoder gällande.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Samverkan socialtjänst, skola och förskola
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Om risk- och skyddsfaktorer
SkolFam® − Skolsatsning inom familjehemsvården
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Familjehem och föräldraskap
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Psykosocial problematik Barn som far illa Lagstiftning Elisabeth Cedervall 2011.
Vad är hälsa? MÅ BRA MÅ DÅLIGT Verklig ohälsa Upplevd hälsa AVSAKNAD
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Vård.
Bedömningsinstrument
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
15 februari 2010 Bergslagsgårdar Stiftelsen. Organisation HVB Familjeresursen Lägenheten Familjehemsvård Barn- och ungdom Familjehemsvård Vuxna Statistik.
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Behov av habilitering och rehabilitering
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Målgrupp Barn och ungdomar i åldern 7 – 16 år i grundskola och grundsärskola. Låg Skolnärvaro Två delar i uppdraget -Tidiga insatser -”Problematisk skolfrånvaro”
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Tidiga insatser för barn i förskolan
Elevsociala team.
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
OnlineSkolan Tillbaka till Lärandet 2008 Bergsjön - Gunnared, Göteborgs Stad.
Parallella stödgrupper för barn och föräldrar
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Rogers receptet för en bättre verksamhet…….!!!
Överenskommelse om samordning kring barn
Stärkt stöd och skydd för b o u Stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far eller riskerar att fara illa Barnrättsperspektivet stärks Barn.
ART Aggression Replacement training
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.
The Capital of Scandinavia Stockholmsenkäten 2014 Stadsövergripande tidsserier.
SET= Socio Emotionell Träning
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
Hållbart engagemang. Vad ska vi prata om? Ideellt engagemang Hållbart engagemang (övning) KASAM UNFs policy för ett hållbart engagemang.
Hälsofrämjande arbetsplats Bild från Karolinska Universitetssjukhuset
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
Barn- och ungdomsenheten Anmälningsskyldigheten När anmäler vi? Osäkerhet vid anmälan? Vad händer vid en anmälan? Frivillighet och tvångsvård.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Problemlösning Matematik II åk / Pia Eriksson.
Älskade barn i skolan Ett EU projekt medfinansierat av
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
BARN I FARA ANMÄLNINGAR
Skolan som Arena i Enköpings kommun
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
Vad vi behöver när vi kunskapar
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Koordinatorer för ökad skolnärvaro
Kumla skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Återkoppling- remisshantering av revidering Västbus riktlinjer
Samverkansråd
Ett teamarbete mellan socialpedagoger och specialpedagoger i förskolan
Universellt preventionsarbete – tidigt främjande insatser
Presentationens avskrift:

GRÄNSLANDET Syfte Vidareutveckla samarbetet mellan socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen samt att samordna program/metoder gällande barn och ungdomar som riskerar en sämre psykosocial utveckling. (1) Allt i syfte för att skapa bättre psykosociala förutsättningar för fler barn och ungdomar.

Att resurser och kompetens som finns i GRÄNSLANDET Mål Att resurser och kompetens som finns i mellan social myndighetsutövning och skolans utbildnings åtagande samordnas så de blir tillgängliga för barn och ungdomar i åk. 6-9 i Östhammars kommun. GRÄNSLANDET

Målgrupp GRÄNSLANDET Barn och ungdomar som riskerar en sämre psykosocial utveckling avses barn/ungdomar som inte får sina behov tillgodosedda inom familjen. Det är barn och ungdomar som utsätts för fysisk eller psykisk försummelse. Definitionen omfattar också barn och ungdomar med en socialt nedbrytande beteende, såsom missbruk, kriminalitet eller annan självdestruktivt beteende. Även barn och ungdomar som utsätts för mobbning, hot, våld och andra övergrepp från jämnåriga ingår i definitionen. Likaså barn och ungdomar som har allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj och omgivning samt elever där stora svårigheter i skolsituationen har uppstått.

Barn- och utb. Elevhälsan RoM GRÄNSLANDET Socialförvaltning Kultur och Fritidsförvaltningen BUP VITS KOMET Polisen Gemensam BANK SUF Snorkel FFT FFS Beardslees fam. Intervention COPE tonår ADDIS/Drogtester Nätverksledare Enskilda samtal Familjearbete Sommaraktiviteter ART Medling Skolmedling Skolkprevention Mobbingteam Kompisgrupp Gruppverksamheter Förebyggande arbete ex. ANT Samtal mm. KontaktpersonX2 Kontaktfamilj Familjehem Institution Ungdomsboende Rådgivning Pedagogik Fältverksamhet Barn- och utb. Elevhälsan RoM Socialförvaltning

Genomförande Övergripande GRÄNSLANDET Genomförande Övergripande Allt arbete skall vila på en systemteoretisk och salutogen grund där man tar tillvara allas resurser och alltid strävar efter positiva möten med barnets/ungdomens och dennes föräldrar med barnets behov i centrum. KASAM begreppet kommer att vara ett centralt begrepp i genomförandeplanen. Projektet kommer ha en inriktning på selektiv och indikerad nivå med förhoppning att detta även skall påverka den universella nivån.

KASAM - känsla av sammanhang GRÄNSLANDET KASAM KASAM - känsla av sammanhang Antonovsky utvecklade ett sätt att mäta känslan av sammanhang (KASAM) och menade att ju högre KASAM en person har desto större chans att personen håller sig frisk. Tre komponenter skapar en känsla av sammanhang, KASAM, enligt Antonovsky: Begriplighet som innebär att det som händer i livet går att förklara och förstå. Ordet innefattar begreppen: förutsägbarhet, information, struktur och regelbundenhet. Hanterbarhet som betyder att man inte är ett offer för omständigheterna utan själv har redskapen för att påverka dem. Ordet innefattar begrepp som: resurser, tillgångar, rimlig belastning och påverkansmöjligheter. Meningsfullhet innebär att man är delaktig i de processer som skapar vardagen och livet. Ordet innefattar begrepp som: delaktighet, motivation, engagemang, mening, hopp, gemenskap och tillhörighet.

GRÄNSLANDET Att göra Vara behjälplig av samrådning då många parallella insatser är pågående runt ett barn/ungdom. Vara behjälplig när ett skolkpreventions program skall implementeras i kommunens högstadieskolor. Vara med och samordna ett ART-team i kommunen. Vara delaktig i arbetet att implementera skolmedling på kommunens högstadieskolor. Handleda elevcoacher. Samordna utbildning i risk och skyddsfaktorer samt utbildning i att leda svåra möten. Vara med och skapa ett enkelt forum där man kan få information om kommunens insatser när det gäller barn och ungdomar. Informationen skall vara tillgänglig på nätet samt skriftligt i en broschyr. Vara ansvarig att utvärdering sker.

Samordning när parallella insatser pågår runt ett barn/ungdom Syfte: Att när ett barn/ungdom som är i behov av stöd och hjälp ska hjälpen samordnas så att barnet/ungdomen får maximalt hjälp utifrån de resurser som finns till buds. Detta skall ske i nära samarbete med barnet/ungdomen och föräldrar. Möjlighet ska ges om behov uppstår att samråda med samordnare för att hitta lämplig sätt/metod för att överbrygga ev. hinder. Möjligheten skall vara uttalad och uppdrag skall kunna komma från alla inblandade parter, föräldrar, ungdomen, skolan eller Socialtjänsten. GRÄNSLANDET

ART Aggression Replacement Training GRÄNSLANDET ART Aggression Replacement Training Syfte: Att ge ungdomar möjlighet/strategier att hantera sin impulsivitet på ett konstruktivt sätt så dem inte gör sig själv eller andra illa. Samt att kunna erbjuda moralträning för att bättre kunna fungera i gruppsituationer. inerpersonell fördighetsträning, ilskekontroll och moralträning Sammansättning: Skola, Soc, Rom och Polisen Utbildning för samtliga i ART teamet, undersökning av lämplig utbildning pågår.

GRÄNSLANDET Skolmedling Syfte: att hantera konflikter då dem uppstår på ett konstruktivt sätt. Elevcoacher och kuratorer utbildar utvalda elever i metodiken samt att de själva medlar i mer komplicerade tvister. Utbildning för bl.a elevcoacher, kuratorer i reparativ rättvisa/medling.

GRÄNSLANDET Skolkprevention Syfte: Att tidigt upptäcka frånvaro, analysera och därefter ge ungdomen adekvat hjälp utifrån sina behov. Ansvariga: Elevhälsoteamet, alla i teamet har olika funktioner utifrån behovet och kompetens. Arbetet sker i samarbete med förälder, elev och mentor.

Barn Ungdom Skola Socialtjänst BUSS Barn Ungdom Skola Socialtjänst - alla får plats www.osthammar.se/socrom Stefan Enekvist