Att tänka nytt för att göra nytta – om perspektivskiften i offentlig verksamhet SOU 2013:40
Nödvändiga perspektivskiften Genom att bättre förstå människors och företags behov tydliggörs syftet med verksamheten och servicekraven. Genom att se helheten utifrån politikens syfte ökar vi förmågan att koordinera verksamheter för att nå bättre resultat och sänka kostnader. Genom att arbeta långsiktigt kan man fokusera på rätt saker som leder till verkliga samhällspåverkande resultat. Sverige är byggt på tillit till varandra och våra institutioner. Tillit kontrolleras inte fram. I samband med punkt 1: Offentlig verksamhet handlar allt för mycket om kortsiktighet, kontroll, internt myndighetsperspektiv och en avsaknad av att se helheten ur kundens perspektiv. MEN, dagens komplexitet kräver helt andra grundförutsättningar. I samband med sista punkten: kunder är människor, företag, patienter, barn, elever, migranter (kärt barn har många namn)
Vi vill öka fokus på behov, värdeskapande och system, öka handlingsutrymmet för offentliga verksamheter att pröva nya tjänster och former för att uppnå syftet med politiken, upprätta en infrastruktur för idé- och kunskapshantering, stärka offentliga verksamheters förmåga att bedriva innovations- och förändringsprocesser, samt pröva nya instrument som främjar långsiktiga investeringar i svårlösta samhällsfrågor.
Livshändelser Människor kommer ofta i kontakt med det offentliga för att uppnå något som kräver insatser från många myndigheter. Genom att utgå ifrån s.k. livshändelser kommer offentlig verksamhet i större grad ta den enskildes behov och resa genom systemet som utgångspunkt. Detta är en ny form för samverkan som ställer stora krav myndigheternas fokus och på regeringens styrning. Vi vill i ett antal försöksverksamheter testa att utveckla offentlig verksamhet utifrån ett antal livshändelser. I samband med: Punkt 1: Vi vill starta ett företag, vi blir sjuka, vi blir arbetslösa etc. Punkt 2: Det intressanta är egentligen inte vad enskilda myndigheter gör (hur produktiv den är), utan vad som skapar värde är effekterna av det offentligas samlade agerande.
Gör upp med kontrollparadigmet Det sker allt mer övervakning av offentlig verksamhet. Syftet är gott, men är det rätt? Skapas den kontroll som behövs? Verklig kontroll grundas genom tillit till myndigheter och ytterst genom tillit till medarbetare. Innovationsrådet vill att: Riksdag och regering omprövar sina ställningstaganden att inrätta särskilda områdesspecifika kontrollmyndigheter. Städar upp i det regelverk som inte lyckas skapa den kontroll som behövs för offentlig verksamhet. Efter punkt 1: Vi har regelverk som mer skapar en chimär kontroll samtidigt som det hämmar utveckling och innovation. Vi har statliga myndigheter som ska kontroller andra statliga myndigheter, men nyttan av detta kan ifrågasättas. ”Backspeglarna skymmer sikten framåt”
Idé- och kunskapshanteringssystem alla anställda experter & coacher innovation/box managers Rating & Kommentarer Evaluera Göra anspråk på idéer Belöna idéer Nya idéer Idé-boxar Ett idé och kunskapshanteringssystem kan ses som en infrastruktur för idé och kunskapshanteringen, eller som en marknadsplats för idéer där tillgång och efterfrågan kan mötas. Det idéhanteringssystem vi studerat närmast, som Ericsson använder sig av, är efterfrågestyrt, så att idéerna styrs mot reella behov. Det finns särskilda personer som har rollen som ”innovationsmanagers”. Innovationsmanagers ”äger” typiskt sett ett eller flera innovationsbehov i organisationen och har tillgång till processer och resurser som kan göra verklighet av idéerna. Deras uppgift är att definiera innovationsbehov och lägga upp ”förslagslådor”/”boxar” kopplade till behovet och att ge feedback till dem som skapar idéer inom ramen för deras box. Nya idéer kan automatiskt matchas till relevanta boxar genom nyckelord, men kan också läggas till manuellt av användarna. Alla användare kan skapa kluster av liknande idéer för att koppla samman idéskapare med varandra och underlätta utvärdering av idéer. Boxar kan läggas till och tas bort kontinuerligt i takt med att innovationsbehovet förändras, och idéer kan flyttas in och ut ur boxarna. Om en idé inte matchar någon av boxarna hålls den i systemet och plockas upp automatiskt när det skapas en box med ett innovationsbehov som matchar (och på så sätt kommer man runt problemet med att goda idéer ibland har fel tajming). I systemet blir man uppmärksammad på ifall en liknande idé redan finns (minskar risk för dubbelarbete) och man kan se vem som arbetar på vilken idé och på så sätt enkelt hitta samarbetspartners att vidareutveckla idéer med. Användare (inklusive experter och innovations-coacher) kan kommentera och rösta på idéer för att göra utvärderingen lättare. En box-ansvarig kan markera intresse för en idé för att ge feedback till idéskaparen och visa att idén är under granskning. Det går också att indikera att man tagit idén vidare ytterligare ett steg – till handling. I samband med detta kan den box-ansvarige ge en virtuell medalj till dem som utvecklat idén. (”Riktig” belöning kan också kopplas till detta steg, t.ex. biocheckar.) Om en idé implementeras kan även detta indikeras i systemet som en feedback till alla användare. Systemet gör det enkelt för idéer att hitta till rätt ställe. Innovationsprocessens tidigaste steg blir tydlig och transparent, och det blir enkelt för de anställda att se hur och var de kan bidra med idéer och feedback på andras idéer. Feedback Tillgång Efterfrågan
Utvecklings- och kompetenscentrum Gemensam utveckling av offentliga tjänster utifrån människors och företags behov Samla olika kompetenser Stärka myndigheter i deras förändringsarbete Utveckla idéhanteringssystem Efter punkt 2: Initialt föreslår vi att regeringen skjuter till x-miljoner men målet är att verksamheten helt ska bekostas med avgifter från myndigheter. för utveckling av offentligt finansierade tjänster. Det är angeläget med en nära samverkan med kommuner, Sveriges Kommuner och Landsting och andra intresserade partners för att fullt ut kunna arbeta utifrån människors och företags behov i deras kontakter med det offentliga. I centrumet samlas olika kompetenser i syfte att - stödja myndigheterna att bygga upp kunskap om människors och företags behov av offentliga tjänster utifrån ett helhetsperspektiv, t.ex. utifrån olika s.k. livshändelser, människors beteenden, val av kanaler, regionala aspekter etc., samt att - i samverkan vidareutveckla offentliga tjänster utifrån dessa kunskaper.
Sociala investeringar Främja verkliga samhällsresultat genom ökad långsiktighet. Två försöksområden föreslås: Statlig social investeringsfond Obligationer för samhällspåverkan
Obligationer för samhällspåverkan Ny och innovativ metod för att generera ytterligare kapital till förebyggande verksamhet som kan spara pengar för offentlig sektor på sikt. Ingen risk för det offentliga. Privata investerare kan satsa pengar på ett instrument som kan ge både ekonomisk avkastning, bättre samhällsutfall och goodwill. Fler utsatta kan få hjälp än vad det offentliga har råd med på egen hand.
Att tänka nytt för att göra nytta – om perspektivskiften i offentlig verksamhet SOU 2013:40