(Utvidgad) inlärning i arbete Modeller, möjligheter, utvecklingspunkter.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Entreprenörskap i gymnasieskolan
Vad säger utvärderingar av tidigare programperioder
Skolan i rörelse
EDU-vuxen Vuxenutbildningsservice på svenska Behov av fortbildning i framtidens vuxenutbildningsorganisationer Korsholm Iselin Krogerus-Therman.
P ERSONLIG S TUDIE P LAN NÄR ? HUR ? VAD ? Petri Salo Åbo Akademi Pedagogiska institutionen 2000 Utgångspunkt I) Individens tidigare studier II ) Arbetserfarenhet.
Section 1 Planering & arbetsinsatser vid YA! // Yrkeslärare, gruppansvarige, speciallärare rekommenderar - tillsammans eller enskilt utvidgad inlärning.
Carina Bergqvist Torvallaskolan
Europeisk ergonomi-månad 2007 BLI BEKANT MED ERGONOMIN I OKTOBER Organisation av europeiska ergonomiföreningar FEESFinlands ergonomiförening ERY Social-
Uppdrag om utveckling av kvaliteten i introduktionsprogrammet yrkesintroduktion - ett av de svenska uppdragen som inkluderas i LPA-projektet Cristina.
Ett projekt kring nätbaserade studier: kompetenser, omfattning och statistikföring Projektpresentation 1/11.
- nyckeln till framgång mellan skola & näringsliv
Nya Elementar!.
Lärande på arbetsplats =inlärning i arbetet i Finland.
Finansinspektionen privatekonomisk utbildning Per-Arne Ström,
Webb 2.0 i utbildningen. Ett mer digitalt samhälle kunskaps.
Utveckling av Kapellbacken 2013/2014
Pyramis 19 mars Har alla rätt till arbete? Har alla rätt till arbete? Har man kanske skyldighet att arbeta och därmed öka tillväxten i kommunen/regionen/riket?
Regionalt flexibelt lärande inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen
Social investeringsfond Norrköpings kommun
Section 1 Planering & arbetsinsatser vid YA! // Yrkeslärare, gruppansvarige, speciallärare rekommenderar - tillsammans eller enskilt utvidgad inlärning.
Utbildningssystemet i Finland
SAMVERKANSAMVERKAN NY SKOLA – NY LÄRARUTBILDNING SAMVERKAN.
Lärcentrum som infrastruktur för vuxnas lärande
Regional tillväxt- och innovationspolitik Claes Norell
Dialogdag 23/ Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Regionalt tillväxtarbete (regionalt tillväxtsansvar) -Regional utvecklingsstrategi.
Kompetensutveckling Med PIM
Mervärden av internationellt samarbete Vär(l)den i Västerbotten 24 januari 2013 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio.
Projekt Lärande på arbetsplats ÅLAND Åland har invånare: Mariehamn Landsbygden Skärgården2 219.
ATT LÄSA PÅ MIUN: VI HAR MÖJLIGHETERNA - UPPTÄCK DINA!
Vård- och omsorgs-(college)
Effektivitet. Vad är effektivitet? En kundorienterad, effektiv och högklassig verksamhet förbättrar arbetsmotivationen bland de anställda och inverkar.
Bakgrund och syfte Ska ses i ljuset av tidigare utredningar Organisationers önskan om ett annat och bättre sätt att samverka Regeringen vill erkänna,
Yrkeslärarnas roll i det svenska utbildningssystemet några reflektioner från Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan.
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Försäkringskassans roll i samverkan
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
Nationellt centrum för flexibelt lärande, CFL CFL är en statlig myndighet med uppgift att främja livslångt lärande för alla, genom att stärka och stimulera.
För kunskap och bildning Svenska skolans och projektens framtid Bob Karlsson Tammerfors 12.4.
Projektnamn, projektledare och deltagande aktörer
Gränsöverskridande samarbete och mervärde i nordiska regioner Regional utvecklingsstrategi (RUS) Region Västerbotten 26 oktober 2012 Lisa Hörnström – Lise.
Så ser det ut i Skåne – problem och möjligheter, Att välja jämställdhet Christian Lindell
Vision och organisation Högskolebiblioteket MDH Lisa Petersen Presentation för Biblioteksrådet
Lösningar på yrkeshögskolornas problem ordförande Sture Fjäder
Yhmyndigheten.se Lanseringskonferens valideringsinfo.se.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Entreprenörskap + Studie- och yrkesvägledning
Finns det en nyckel till Finlands framgång i matematik?
Tidigt ingripande och förebyggande stöd för elever inom allmän undervisningen.
Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning Information och idéutbyte.
God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Bäckedals folkhögskola Uppdaterat: Långa och korta kurser inom olika gamla.
Yrkesskicklighet - sammanfattning Många olika intressenter och ett flertal perspektiv som kompletterar varandra – ändå vissa grundläggande och gemensamma.
Bakgrund -Generationsväxling Personalbrist Över 20% går i pension -Efterfrågan på personal inom vård och omsorg med utbildning både på gymnasial.
METODER ATT NÅ ARBETE OCH SAMVERKAN MED HELSINGFORS SERVICECENTER FÖR ARBETSKRAFTEN SMAK-seminariet Nina Sohlberg-Ahlgren Job coach manager.
Projektet Bakgrund, mål & syfte, målgrupp, tidsramar, processinnehåll, valideringsmaterialets användningsområde.
Kompetensportfölj - Samverkan för bättre utbildning
Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale|Alingsås|Göteborg|Härryda|Kungsbacka|Kungälv|Lerum|LillaEdet|Mölndal|Partille|Stenungsund|Tjörn|Öckerö UC
Visioner för vuxenutbildningen i Egentliga Finland Carola Bryggman.
VUXENVUXEN DIDAKTIK STUDERANDE Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Den vuxne studerande... har livserfarenhet (kompenserar t.ex. sämre.
Definition Vård- och omsorgscollege är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.
Informations-, rådgivnings- och handledningstjänster som stöd för livslångt lärande och karriärplanering – livslång handledning Den kontinuerliga förändringen.
LÄRARENS YRKESETIK HANNELE NIEMI Varför så viktigt i Finland?
FMS gör skillnad! FMS erbjuder verktyg som gör det möjligt för alla på din skola att arbeta tillsammans med hälsa och livsstil för att förbättra skolresultaten.
Yrkesutbildningsreformen
- Översikt Socialfondsprogrammet ESF16feb/ E Ramel
Förslag till förstärkning i Ma inför ht 2017.
Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia
Målet av energiutbildningsstrategi
Presentationens avskrift:

(Utvidgad) inlärning i arbete Modeller, möjligheter, utvecklingspunkter

Nya synvinkel på lärandet  Individualisering  Arrangera undervisningen för varje enskild individ, utbilda sig genom livet  Informationsmängd  Informationsmängden och kvalitén har förändras  Förmågan att hantera information ses viktigare än kunskapen att veta och komma i håg  Informationen produceras tillsammans och den förnyas kontinuerligt  Snabb (teknologisk) utveckling  Kräver kontinuerlig uppdatering av information och kunskap  Iia för lärare  Globalisering  Arbetsplatser, marknader, multikultur, etiska frågor  Nya lärmiljöer  Webbaserad lärande  Social media  Arbetsrelaterat lärande  Syn på arbete  Den unga generationen sägs vara ”konsumenter” i arbetsliv (Näringslivets Delegation EVAs nya bok )  De är flexibla, men kräver samma av arbetsplatser  Vill inte binda sig till ett arbete eller en karriär  Att förverkliga sig själv är viktigt  Syn på kunskap  Formellt lärande (utanför läroanstalter)  Erkännande av kunnande  Inlärning i arbete  Multitasking i stället av spetskunskap?

Inlärning i arbete  Lagen om yrkesutbildningen 8630/1998:  Alla yrkesinriktade grundexamina treåriga (120 sv)  Minst 20 sv inlärning i arbete  I princip är det möjligt att utföra alla 90 sv yrkesinriktade utanför skolan  Pedagogiska miljön utvidgas från läroanstalterna till företag/andra arbetsplatser  Syftet är att studerande på arbetsplatsen uppnår vissa delar av den yrkeskompetens i läroplansgrunderna förutsätts för examen.  En metod att lära sig!

Bakgrund, utvidgad inlärning i arbete  Utvecklingsplan för utbildning och forskning , Vanhasens 11 regering  Utvecklandet av samarbetet mellan utbildningssektor och arbetsliv  Utvecklandet av sysselsättning  Utvecklandet av inlärning i arbete  Utvecklandet av fristående examina  Utvecklandet av inlärning i arbete  UBS s nationellt projekt ”TOPlaaja”  21 läroanstalter

Regeringens rekommendation  Regeringens rekommendation  För att främja finska konkurrenskraft och välstånd i ett internationellt sammanhang  Utvecklandet av utbildningen, förbättra yrkeskunskaper och arbetslivsbaserad lärande  Skickliga och kunnande arbetskraft främjar Finlands konkurrenskraft  Inlärning i arbete är centralt  OAJ  Underskriver inte rekommendation:  Hotar undervisningens kvalité och lärarens roll i handledning?  Finansiering, resurser?

Mål med försöket  Att främja bredare och mer varierad inlärning i arbete  Öka möjligheterna för mer individualiserad, arbetslivsmässig och praktisk inlärning  Att öka sökandet till yrkesutbildning  Att främja yrkesskicklighet  Att medverka till slutförandet av yrkesinriktade grundexamina  Stödja övergången från utbildning till arbetsliv  Studerandes individuella behov!

Olika modeller (TOPlaaja)  Utvidgad  Tid, mängd  Handledning  Miljöer  Innehåll

INVEONs modeller  SNABBSTIG  Ofta vuxna, vill utföra sina studier inom 2 år  Hög motivation  Arbetslivserfarenhet  STÖDSTIG  Lågpresterande studerande  Behöver mer praktiska studier  Mycket frånvaro  Handledarens roll är viktig  SPECSTIG  T.ex. dubbelexamina,  Linjebyte  FLEXSTIG  Tex. duktiga ute i iia, läraren har tid för att handleda de svagare  Studerande kombinerar studier + iia efter sina egna behov  Flera veckor i inlärning i arbete, gemensamma ämnena genom uppgifter

 Hittills har vi haft ca 24 studerandena med i försöket  Med vissa har det lyckas bra, med vissa sämre (motivation)  Iden är att testa vad som fungerar och vad fungerar inte  -modeller  TOPlaajas intervju (med webrobol) av alla medparter i oktober 2010

Studerande Läroanstalten Arbetsliv •specialisering •extra stöd och handledning för de som har svårigheter i skolan •motivation •arbetsmöjligheter •bekanta sig med arbetslivets villkor och praxis •minskar studieavbrott •införandet av nya inlärningsmiljöer •networking •samarbete •uppdatering av kunskap, information, färdigheter, teknik •utbildad arbetskraft •påverka utbildningens innehåll •svar på säsongsvariationer •sysselsätta en bekant person

Utvecklingspunkter Handledning, resurser Kvalitetssäkra iia-studiernas innehåll, jämlikhet, pedagogik, Samarbete, nya undervisningsmetoder - utvärderingsmetoder

Utvidgad iia-2011  Viktig är en noggrann planering tillsammans med läraren, arbetsplatshandledaren, studeranden  Att hitta ett rätt iia-ställe för varje individ (studerandes behov, innehållet av iia)  IP, plan för utvidgad iia i tidigt skede, planen ska uppdateras och justeras  Kommunicera kontinuerlig med arbetsplatsen och studeranden  Speciellt koncentrera sig i de lågpresterade studerandena, de högmotiverade och -presterade klarar sig ändå

 TACK! 