Pedagogisk dokumentation som verktyg för att skapa meningsfulla sammanhang tillsammans med barnen i förskolan Pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg och filosofi i förskolan

Ann Åberg Konsult , Reggio Emilia Institutet Pedagogista, Äppelvikens förskolor, Bromma, Stockholm ann.aaberg@spray.se www.reggioemilia.se

Att gå från att säkert veta…till att nyfiket undra…

” Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet”. Sid. 9 Lpfö 98 reviderad 2011

Vad gör arbetet med dokumentation för skillnad i BARNENS vardag? Hur gagnar det barnen?

Ordet dokumentation Dokumentation ur ett bristperspektiv Dokumentation - samlande av minnen Pedagogisk dokumentation - att synliggöra pedagogiska processer, i syfte att förändra och utveckla

PEDAGOGISK DOKUMENTATION Ett förhållningssätt Ett sätt att lyssna En kommunikation

Vad är pedagogisk dokumentation Ett arbetsverktyg som sedan 1945 utvecklats i Reggio Emilias förskoleverksamhet och som idag används i många förskolor . Begreppet pedagogisk dokumentation är myntat av professor Gunilla Dahlberg . Utgår från vad barnen kan och gör – inte från vad barn ännu inte kan eller gör Tar vara på barns idéer och intressen Visar lärandeprocesser, hos både barn och pedagoger Ett verktyg för att utveckla förskolans verksamhet och göra det möjligt att förändra Anna Palmer, Stockholms universitet

En dokumentation blir pedagogisk först när den blir föremål för reflektion och tolkning och fungerar som ett underlag för pedagogens arbete när det gäller organisation - miljö –material . Barn och naturvetenskap.s.43

Lpfö- Förskolläraren ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande (dvs. lärprocesser och lärstrategier) kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära.

Förskola i utveckling - bakgrund till ändringar i förskolans läroplan Läroplanen innehåller inga mål för vad enskilda barn ska ha uppnått vid olika tidpunkter eller i olika åldrar. Det finns inte heller fastställda normer eller nivåer för barns förmågor eller kunskaper. Kunskapen om varje barns lärande och utveckling ska heller inte användas för att kategorisera, sortera eller jämföra barnen utan utgöra underlag för planeringen av den fortsatta verksamheten med barnen Sid.19

Vi kan inte skilja barnen från verksamheten När vi dokumenterar det enskilda barnet, eller barngruppen,blir det samtidigt en utvärdering av verksamheten och pedagogernas agerande Barns lärande är ALLTID ett svar på lärandets möjlighetsvillkor

Pedagogisk dokumentation hjälper oss att få syn på de relationer som barn är involverade i … Det sociala är så mycket mer än det mellanmänskliga A,Palmer , Stockholms universitet

Handen formar leran… ….men leran formar också handen

Dekoration eller utgångspunkt för reflektion, planering och förändring av den pedagogiska verksamheten?

Hur blir barnen delaktiga…. Hur påverkar observationerna (det vi ser och hör att barnen gör) vår planering av innehåll i verksamheten?

Skillnaden mellan Dokumentation och Pedagogisk dokumentation Enbart retrospektiv – det här gjorde jag/vi ….beskriver vad som hänt PEDAGOGISK DOKUMENTATION är både retrospektiv och prospektiv: syftar till att föra den pedagogiska arbets- processen framåt och förändra och utveckla det pedagogiska arbetet

Naturvetenskapen möter barnens frågor Hur undersöker barnen naturvetenskapliga fenomen i vardagen?

Kopplat till observationer av barnens lekar Opsis Kalopsis 2011/2012 Tema: Naturvetenskap Experiment Undersökningar Utmaningar Kopplat till observationer av barnens lekar

Vad är barnens magnet - vad är det barnen riktar sin blick mot ? Observationsfokus: Vad är barnens magnet - vad är det barnen riktar sin blick mot ?

Samla- på barnens ord/görande Sortera – vad är undersökningsbart Kategorisera- inom vilka områden rör sig barnens intressen, lekar, frågor

Vad är barnens magnet - vad är det barnen riktar sin blick mot ? Vi har sett att byggandet av kulbanor lockat många barn på Opsis. De bygger banor både ute och inne där de undersöker olika effekter.

Vad är det barnen försöker förstå? Att se bortom det ögat ser och örat hör…….

Naturvetenskapliga begrepp som barnen undersöker Fart Acceleration Kraft Hävkraft Jämvikt Katapulteffekter Krockeffekter Balans Tyngd Hållfasthet Friktion Vilka utmaningar, experiment och undersökningar kan vi erbjuda som kan kopplas till dessa begrepp för att ge barnen möjlighet att undersöka vidare? Förändringar i miljön? Nytt material ?

Pedagogernas förberedelse  [Å1] Vad vet vi om dessa begrepp?? Vad behöver vi ta reda på mer om mer? Att komma i stämning ?

Vilka utmaningar tror vi att vårt projekt, med fokus på KULBANOR , kan ge barnen för utmaningar i läroplanens prioriterade målområden? Naturvetenskap och teknik Matematik Språk och kommunikation Konstruktioni Balans Hållfasthet Jämföra – skillnader Fart Jämvikt Acceleration Krockeffekter-katapulteffekter Friktion Kraft Jämföra perspektiv Proportion Längd Bredd höjd Avstånd Storlek Form Tyngd Volym Sortera Lika-olika Lyssna Reflektera Berätta –kommunicera Förklara –argumentera Symboler och bokstäver Nya begrepp - ökat ordförråd Dramalek Teckna Måla

Att fånga läroprocesser och spinna vidare … Process = ett förlopp som innebär att något förändras och utvecklas (inte bättre och bättre utan förändras) Projekt – det vi gör idag hänger samman med det vi gjorde i går och kommer att påverka det vi ska göra i morgon

Alice: Det är en pil som ska putta till kulan sen åker den så in i tunneln och efter det blir det mindre fart..sen kommer en sten som slår till kulan och ger mer fart. En rymdraket. Här stoppar kulan för det kan vara en kloss som stoppar kulan. Den studsar sen vidare och in i mål. Målet är en grop som kulan åker ner i.

..så den åker in i tunneln..och efter det blir det mindre fart.. Alice: Det är en pil som ska putta till kulan sen åker den så in i tunneln och efter det blir det mindre fart..sen kommer en sten som slår till kulan och ger mer fart. En rymdraket. Här stoppar kulan för det kan vara en kloss som stoppar kulan. Den studsar sen vidare och in i mål. Målet är en grop som kulan åker ner i. Det är en pil som ska putta till kulan… ..så den åker in i tunneln..och efter det blir det mindre fart.. Sen kommer en sten och slår till kulan och ger mer fart En rymdraket …. ..här stoppar kulan för det kan vara en kloss som stoppar kulan… Den studsar vidare in i mål. Målet är en grop som kulan åker ner i

Tankar om dokumentationsarbetet…. Meningen är INTE att få syn på om barnen är på rätt väg eller fel väg, det handlar inte heller om att barnen ska förstå ett förutbestämt kunskapsinnehåll, (…) Istället gäller det att få fatt i barnens egna teorier, sätt att förstå och förklara företeelser, att få syn på oväntade och överraskande idéer och strategier som ger möjliga öppningar för vidare undersökningar när de konfronterar varandra. Barn och naturvetenskap, sid 88 Wehner-Godée, Elfström mfl

Sekvensritning

Vilka utmaningar tror vi att vårt projekt, med fokus på KULBANOR , kan ge barnen för utmaningar i läroplanens prioriterade målområden? Naturvetenskap och teknik Matematik Språk och kommunikation Konstruktition Experimentera Upptäcka tekniska lösningar i vardagen Upptäcka behov av förbättringar - pröva lösningar Fundera över nyttan, pröva funktionen, materialet och konstruktionen och utformningen (…av banorna ) Balans Hållfasthet Jämföra Tyngdkraft Kraft - Hävkraft Klassisk mekanik Rörelseenergi Centrifugalkraft Acceleration Krockeffekter Katapulteffekter Fart Friktion Flytkraft Orsak-verkan Perspektiv Proportion Längd Bredd höjd Avstånd Storlek Form Tyngd Volym Sortera Llika –olika Lyssna Reflektera – ställa frågor Berätta –kommunicera Förklara –argumentera Symboler och bokstäver Nya begrepp - ökat ordförråd Dramalek Teckna Collage Lera Pärlkonstruktion Processteckningar Följa ritningar

Barnen har på olika sätt undersökt krafter och motkrafter Barnen har på olika sätt undersökt krafter och motkrafter. Både spontant och i lekar och genom styrda utmaningar. Dessa begrepp har barnens undersökande till stor del rört sig kring: flytkraft, rörelseenergi, hävkraft, centrifugalkraft, acceleration, tyngdkraft, friktion och friktionskraft, klassisk mekanik. Orsak – Verkan Barnens undersökande innefattar fysiklagar och (som vi tolkar det) framförallt Newtons andra lag som bl.a. beskriver förhållandet mellan läge, hastighet och acceleration.

Titta på (fota) det barnen tittar på Att fånga läroprocesser i grupp handlar inte om att observera hur barnen ÄR utan om att fånga vad barnen GÖR Titta på (fota) det barnen tittar på Ringa in: Vad av det barnen intresserar sig för är UNDERSÖKNINGSBART!

Dokumentationsarbetets främsta uppgift är INTE att befästa och slå fast, det här hände. Den ska istället vara ett underlag för reflektioner kring det som hände för att vi ska kunna ta nästa steg. Vi dokumenterar för att göra det osynliga synligt. Vi måste få syn på vad som hände, men inte för att återberätta det, utan för att lära oss något och göra oss nyfikna på något nytt.an för att lära oss något och för att göra oss nyfikna på något nytt. H.Lenz-Taguchi , Varför pedagogisk dokumentation s. 70

Att lyssna Att lyssna är att försöka höra det som inte hörs och se det som inte syns Dokumentationsarbetet hjälper oss att få syn på det osynligas väsentligheter Gunilla Dahlberg

Synen på barn och kunskap Synen på förskolans uppdrag Synen på pedagogens roll

Pedagogens förhållningssätt och förskolans verksamhet styrs av teorier Vem får man BLI på den här förskolan

Observerat vad barnen INTE kan Utvecklingspsykologiska teorier har under lång tid varit dominerande i förskolan. I de observationer som gjorts i förskolan har vi tittat på barnen ur ett bristperspektiv. Observerat vad barnen INTE kan H. Lenz-Taguchi ,Varför pedagogisk dokumentation

Allt det barnen gör är ett svar på det VI gör Ett svar på det vi gör …den pedagogik vi bedriver… INTE ett svar på vilka barn vi har

Vilka kunskapstraditioner kommer vi ur? Olika teorier om barn… Barnet som natur Barnen som natur ”Det naturliga barnet” (Daghemmet ) Barnet som kunskaps och kulturåterskapare Traditionell ”Barnet som reproducerar kunskap ” (Skola –Lekskola) Barnet som medskonstruktör av kultur och kunskap Pragmatisk Konstruktionistisk lärandeteori Kunskap skapas i samspel med andra och omvärlden” (lpfö) Pedagogen som ser det ”sanna barnet”, barnet som ÄR . Utvecklingen sker inifrån en förutbestämd ordning Inväntar utvecklingen –inte störa Fria leken -fritt skapande Förenkla Bedömer barns normalitet Individen i fokus Förskolans kunskapstradition Pedagogen som kunskapsförmedlare Instruerande-Undervisande - Förmedling Generella idéér om barns lärande och kunskap Ämnescentrerad Resultat i fokus Skolans kunskapstradition Pedagogen som medskapare av kultur och kunskap Kooperativt meningsskapande Processen i fokus Varje barn är unikt Ett barn som vill utmanas Barnet som BLIR Miljö och materials betydelse Grupplärande-kooperativt lärande fokus lpfö Lpfö

”Det naturliga barnet” (Daghemmet ) Förskolans kunskapstradition Barnet som natur ”Det naturliga barnet” (Daghemmet ) Pedagogen som ser det ”sanna barnet”, barnet som ÄR Utvecklingen sker inifrån en förutbestämd ordning Inväntar utvecklingen – inte störa Mognadstänkande Fria leken -fritt skapande Förenkla Bedömer barns normalitet Individen i fokus Barnet som objekt Förskolans kunskapstradition

Barnet som kunskaps och kulturåterskapare ”Barnet som reproducerar kunskap ” (Skola –Lekskola) Pedagogen som kunskapsförmedlare Instruerande -Undervisande - Förmedling Lotsa barnet till rätt svar Generella idéér om barns lärande och kunskap Ämnescentrerad Resultat i fokus Individen i fokus Barnet som objekt Skolans kunskapstradition

”Kunskap skapas i samspel i dialog med andra och omvärlden” Barnet som medkonstruktör av kultur och kunskap konstruktionistisk lärandeteori ”Kunskap skapas i samspel i dialog med andra och omvärlden” Pedagogen som medskapare av kultur och kunskap Kooperativt meningsskapande Processen i fokus Varje barn är unikt Ett barn som vill utmanas - vill vara aktiv Barnet som BLIR Miljö och materials betydelse Barnet som subjekt Kooperativa läroprocesser En verksamhet i ständig rörelse- Lpfö

Vilka kunskapstraditioner kommer vi ur? Olika teorier om barn… Barnet som natur Barnen som natur ”Det naturliga barnet” (Daghemmet ) Barnet som kunskaps och kulturåterskapare Traditionell ”Barnet som reproducerar kunskap ” (Skola –Lekskola) Barnet som medskonstruktör av kunskap Pragmatisk Konstruktionistisk lärandeteori ”Kunskap skapas i samspel med andra och omvärlden” förskolans läroplan Pedagogen som ser det ”sanna barnet”, barnet som ÄR . Utvecklingen sker inifrån en förutbestämd ordning Inväntar utvecklingen –inte störa Fria leken -fritt skapande Förenkla Bedömer barns normalitet Individen i fokus Förskolans kunskapstradition Pedagogen som kunskapsförmedlare Instruerande-Undervisande - Förmedling Generella idéér om barns lärande och kunskap Ämnescentrerad Resultat i fokus Skolans kunskapstradition Pedagogen som medskapare av kultur och kunskap Kooperativt meningsskapande Processen i fokus Varje barn är unikt Ett barn som vill utmanas Barnet som BLIR Miljö och materials betydelse Grupplärande-kooperativt lärande fokus Lpfö

Ompröva vår idé om att försöka förstå vem barnet ”ÄR ” till att öppna sig för vad ett barn ”kan BLI” Möjligheternas blick och förväntan på barnet…

Teorierna/föreställningarna vi har ligger i praktiken . Vårt jobb är att ringa in dem och vända och vrida ..inte nödvändigtvis för att förkasta dem utan för att rubba, störa och utmana ! Hillevi Lenz-Taguchi

Rörlig verksamhetsidé Omsorg och lärande Medupptäckare Pedagogiskt förändringsarbete – förskjutningar – Förhållningssätt – Arbetssätt Daghem Hemlikt Kompensation Programtänk Omsorg Förmedlingspedagog En som redan vet Planering Vuxenfokus Dokumentation Förskola Verkstadslikt Komplement Rörlig verksamhetsidé Omsorg och lärande Medupptäckare En som vill lära Reflektion och planering Barnfokus Pedagogisk dokumentation

Pedagogernas reflektionstunder kräver organisation Vem ansvarar för dagordning? Vem ansvarar för att dokumentation finns på bordet? Vem är samtalsledarare? Vem dokumenterar samtalet?

Äppelvikens förskolor, Bromma Underlag för en ”snabbt” nedskriven reflektion i direkt anslutning till en händelse med barnen. Förberedelse Datum:………. Barngrupp…………………………………………… Pedagog................................ Pedagogens Observationsfråga –Nyfikenhetsfråga - ........................................................................................................................................................................................................................................................................ Utmaning till barnen. .................................................................................................................................................................................................................................. Efterarbete Underlag för pedagogens reflektion kring detta tillfälle: Vad tänker jag om gruppsammansättningen Vad tänker jag om valet av material och plats för utmaningen - rummets och materialets påverkan? Vad tänker jag om mitt bidrag som pedagog? På vilka andra sätt kunde jag tänkt /gjort ? Hur smittade barnen idéer mellan varandra i gruppen? Vad verkade barnen mest upptagna/intresserade av? Vilka associationer gjorde barnen? Hände något oväntat..i så fall vad ? Vilka frågor väckte den här händelsen i barnen? Några frågor - funderingar som väcktes i mig som pedagog...något jag förundrades över ?

Veckoreflektion Samla flera observationer (anteckningar-foto-film) som fungerar som underlag och utgångspunkt för analysen kring frågorna Vecka:………………….Avdelning:……………………. Barnen gör/säger Vi tänker Idéer Planering Övrigt

Att fånga läroprocesser och spinna vidare … Projekt = det vi gör idag hänger samman med det vi gjorde i går och kommer att påverka det vi ska göra i morgon

Titta på (fota) det barnen tittar på Att fånga läroprocesser i grupp handlar inte om att observera hur barnen ÄR utan om att fånga vad och hur barnen GÖR Titta på (fota) det barnen tittar på Ringa in: Vad av det barnen intresserar sig för är UNDERSÖKNINGSBART!

Omvänd logik… Organisation Förskolans idé Barnen Barnen Förskolans idé

Miljö och material Daghem Hemlikt Färdigt /”enkelt” Otillgängligt Förskola Verkstadslikt Föränderligt/utmanande Tillgängligt och estetiskt

Vi formar rummet..men rummet formar också oss Barns lärande är interaktivt och relationellt …..och hela tiden i samspel med omgivningen

Organisation för en undersökande miljö… Hur blir en miljö undersökande…? Tillgänglighet… Föränderlighet Tydlighet… Variation… Skapa mötesplatser… 62

Lärandets möjlighetsvillkor Barns lärande är alltid ett svar på: Lärandets möjlighetsvillkor

Vad är förskolans bidrag? Vad är det förskolan kan lägga till som barnen inte redan har hemma?