SwePub som källa för bibliometriska analyser

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Norska modellen vid Lunds universitet
Advertisements

Det svenska ekosystemet för forskningsinformation Workshop kring vidareutveckling av SwePub, Stockholm 12 september 2013 Torulf Lind It-strateg, Vetenskapsrådet.
Emil 2 och nytt ämnesträd
Vetenskapens kommunikation
Aina Svensson, SLU-bibliotekenSVEP-Workshop, Göteborg, 4 mars 2004 EPrints som plattform för e-publicering Erfarenheter från SLU- biblioteken.
PDA som förvärvsmetod på universitets- och högskolebibliotek
Hantering av forskningsdata Birgitta Bergvall-Kåreborn Professor i Informatik.
Forskningsdata inom humanistiska och konstnärliga vetenskaper - open access? Sofia Arvidsson & Urban Andersson, Göteborgs universitetsbibliotek Mötesplats.
Den nya publikationsekonomin – bibliometri, open access och publikationshantering Ulf Kronman Samordnare för programmet OpenAccess.se och publiceringsfrågor.
Lokala teknikmiljöer Utredning GEM-0001-A NUAK Jenny H Svensson, Projektledare.
Open Access vid svenska högskolor – samverkan, framgång och utmaningar Det digitala specialbiblioteket 11 februari 2009 Aina Svensson Uppsala universitetsbibliotek.
Sidnummer1 Nationell katalog – i nationens tjänst 3 maj 2011 Maria Hedenström.
An Overall Evaluation of Research at Uppsala University
Bibliometri och forskningsutvärdering Doktorandkurs, SA
Workshop ”Norska modellen” Gbg Britt-Marie Sohlström Mittuniversitetet NORSKA POÄNG.
Håkan Carlsson Göteborgs universitetsbibliotek Redovisning från de bibliometriska arbetsgrupperna.
GUP & GUPEA Göteborgs Universitets Publikationer - E-publicering och E-arkiv
Varför bibliometri? Skälet till detta seminarium
Kontroll av DiVA-poster Peter Sjögårde School of Education and Communication in Engineering Science KTH Royal Institute of Technology DiVA-möte
Open access Lisbeth Söderqvist Avdelningen för forskningspolitisk analys.
Analyser av forskningsansökningar
Q2 Q3 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Maj Jun Göteborgs universitet förnyas Apr Styrelsemöte 7 apr Styrelsemöte 12 okt Start ny organisation.
Forsknings- och utbildningsstrategier 2009–2012 Förändring för kvalitet och förnyelse.
Karin Henning Bibliometric Services Gothenburg University Library Bibliometri och forskningsutvärdering Vårdalinstitutet,
GUB Karin Henning Digitala tjänster Bibliometri – vad är det?
Vetenskaplig publicering, open access och citerings- och publiceringsanalyser Vårdalinstitutet, Karin Henning Tomas Lundén Digitala tjänster.
Publiceringsstrategier Helena Juhlin, UB Institutionen för kulturvetenskaper Bild från GU- journalen nr
Handelshögskolan Doktorandkurs 17 april 2012 Karin Henning Digitala tjänster Introduktion till bibliometri.
Aina Svensson, Ultunabiblioteket, Elektronisk publicering och Open Access Nya alternativ för vetenskaplig kommunikation.
Sveriges lantbruksuniversitet Elektronisk publicering Internundervisning Ultunabiblioteket Aina Svensson, 28 februari Epsilons öppna.
Aina Svensson, Ultunabiblioteket Elektronisk publicering vid SLU Open Access och nya alternativ för vetenskaplig kommunikation Biblioteksnämnden
Diver som bibliometriskt verktyg SUHFs seminarium om verktyg för hantering av bibliografisk data Solbritt Andersson, Linnéuniversitet Britt-Marie.
Samverkan inom socialförsäkringen Rapport
Open Access. bakgrund olika typer av OA hur mycket publiceras OA på MDH idag, och hur stor "OA-potential" finns det? vad gör vi på MDH:s bibliotek idag?
Stefan Andersson, Uppsala universitet 1 TestSök Presentation av ett BIBSAM-projekt.
Bibliometrin och Humaniora
ORCID & publikationsdatabaserna Jonas Gilbert Chalmers bibliotek.
Bibliotekets FORSKNINGS- och FORSKARSTÖD. Nya uppgifter för biblioteken: Publikationsregistrering och publicering i DiVA Bibliometri Stöd i publicering.
Kvalitetssäkring av data och att använda den norska modellen Leif Eriksson Uppsala universitet
Välkommen till Seminarium om verktyg för hantering av bibliografisk data – Erfarenheter från några lärosäten 13:30 Inledning: Peter Sjögårde, KTH, Ordförande.
Anläggningsdagen Acceptansprocessen vid järnvägsbyggande Karl-Olof Nylén Byrå Idun AB och Bo Aldurén, Bo Björk, Leif Lund ”alla aktiviteter och.
Experience from LiU Collaboration with Industry Ingegerd Bauren & David Lawrence Linköping University.
RED10 Research Evaluation for Development 2010 RED10 | Susanne Holmgren och Gustav Bertilsson Uleberg Institutionernas självvärderingar inom.
Sveriges lantbruksuniversitet SUHF-modellen Infört på SLU 1/
Håkan Carlsson Göteborgs universitetsbibliotek Forskningskvalitet med interna och externa ögon – skicklig översättare sökes.
Fyra nedslag i den (nya) publikationsekonomin Peter Sjögårde Bibliometrisk analytiker KTH Ordförande Arbetsgruppen för Bibliometri inom SUHF
Håkan Carlsson Göteborgs universitetsbibliotek Fördelning av direkta forskningsmedel – pengarnas väg till institutionen för neurovetenskap och.
CWTS Monitor Presentation på Metricsmöte 20 oktober 2014.
Inst för neurovetenskap och fysiologi 20 oktober 2010 Karin Henning Göteborgs universitetsbibliotek Bibliometriska fördelningsmodeller nationellt.
SVEP Carolina Rediviva Stefan Andersson, Uppsala universitet DP1:Interoperabilitet Stefan Andersson Enheten för digital publicering, Uppsala.
SVEP Nordiskt möte 5-6 oktober 2004 Eva Müller Uppsala universitetsbibliotek Tillgänglighet nu och i framtiden DP2: Långtidsbevarande Mål för delprojektet.
SVEP Kungliga biblioteket 16 januari 2004 Eva Müller Uppsala universitetsbibliotek Tillgänglighet nu och i framtiden DP2: Långtidsbevarande Eva Müller.
Håkan Carlsson Bibliometriker Göteborgs universitets bibliotek Bibliometri - hur en publikationsdatabas kan användas.
Resursfördelningsmodeller baserade på bibliometriska indikatorer Ur ett nationellt och ett LTU- perspektiv Kristoffer Bäckström Luleå universitetsbibliotek.
DiVA – Digitala Vetenskapliga Arkivet. Bakgrund ● Avtal: Tecknades med Uppsala Universitet 2004, DiVA i drift 2005, Uppsala förvaltar DiVA i samarbete.
Informationssökning Anu Salminoja
Bibliometri som kvalitetsmått Staffan Karlsson Analysenheten, Avdelningen för forskningspolitiska frågor.
Norska bibliometriskA RESURSFÖRDELNINGSmodellen
Frukostseminarium: LNU:s bibliometriska modell – vad, hur & varför
DiVA: Rapport från systemägarmöte (med mera)
Ekosystemet för forskningsinformation förändringar samt spaning framåt
Examensarbeten och studentuppsatser i DiVA
DiVA-undervisning RISE 28 oktober 2016 Aina Svensson & Urban Ericsson
Vad slags forskare och forskning skapas med bibliometri som grund för utvärdering och resursfördelning? Lena Lindgren & Björn Rombach Att beskriva och.
Bilder till Stockholms universitet - Humanistiska fakulteten - Slaviska, oktober 2015
Forskningsutvärdering & bibliometri
Administrativ enhetschef vid Institutionen för hälsovetenskaper
Bilder till Stockholms universitet - Humanistiska fakulteten - Polska, oktober 2015
Bilder till Stockholms universitet - Humanistiska fakulteten - Ryska, oktober 2015
Bilder till Stockholms universitet - Humanistiska fakulteten - Tjeckiska, oktober 2015
Presentationens avskrift:

SwePub som källa för bibliometriska analyser Ulf Kronman Avdelningen för forskningspolitisk analys Vetenskapsrådet 20 minuter + 10 minuter för frågor

Visionen – en svensk/norsk hybridmodell Thomson Web of Science Forskare Institution Bibliotek Elsevier Scopus Scopus citeringsdata? Universitet Repositorium Universitet DiVA Universitet Repositorium SwePub Bibliografisk Steg 1 Notera hur de bibliografiska (beskrivande) och bibliometriska (mätande) världarna är skilda åt Steg 2 Jag initierade en diskussion med Thomson om återanvändning av deras poster i den bibliografiska och Kungl. biblioteket slutförde snabbt arbetet med avtalet hösten 2008 (?). Så nu kan universiteten återanvända WoS-poster i sina repositorier. Steg 3 En koppling mellan det bibliografiska och det bibliometriska. Tester pågår. Steg 4 En utopisk framtid? SwePub publikationsdata Thomson citeringsdata VR:s bibliometrisystem Bibliometrisk

Verkligheten: Problemen Svårt att koppla publikationerna till lärosäten Via författaradresserna Vilka publikationer ska räknas i statistiken? Inkonsekvent användning av publikations/innehållstyp Ämnesklassning ofullständig och inkonsekvent Klassning på olika nivåer används Fria textfält försvårar maskinell bearbetning Identifierare: ISSN, ISBN, DOI, Thomson ID, … Författarnamn: För- och efternamn, mellannamn, dubbelnamn Svårt att bedöma täckningsgrad Hur mycket finns med? Från vilket år?

Koppla publikationerna till lärosäten Vetenskapsrådet använder författaradresserna För att kunna fraktionera publikationstillhörigheten Författaradress inte obligatorisk i SwePub Ingen standardiserad utformning av lärosätenas namn i författaradresserna Ibland anges bara fakultet och institution Möjligt att använda postansvarig organisation som nödlösning Bara en koppling per organisation Flera organisationer per post efter sammanslagning av dubbletter

Vilka publikationer ska räknas? Inkonsekvent användning av publikations/innehållstyp SwePubs innehållstyper mer lämpade för informationsspridning än statistik ("prestationsmätning") Möjligt att använda norska tidskrifts- och förlagslistan som alternativ?

Statistik från laddning oktober 2010 320 000 publikationer Deduplicerade av LIBRIS 25% av publikationerna (79 061) saknar helt identifierbar författaraffiliering Kan bara kopplas till något svenskt lärosäte via publikationspostens upphov 78% av publikationerna ämnesklassade enligt SVEP Dock klassade på olika nivå vid olika lärosäten 15% av publikationerna har Thomson ID

Vad har hänt sedan SwePub-lanseringen? Tester av SwePub-data hos Vetenskapsrådet Nedladdning av XML och uppbyggnad av analysdatabas SUHF-initierad arbetsgrupp för översyn Utredde under våren 2010 och levererade rapport till SUHFs förbundssamling SUHFs förbundssamling Förbundsförsamlingen antog den 28 oktober REK 2010:4 rapporten. "Rapporten är ett underlag för intern och extern analys och inte ett ställningstagande för eller emot olika metoder för bibliometrisk fördelning av medel." SUHFs styrelse (2010-11-02) Presidiet utser den nationella samordningsgrupp får vidareutveckling av formatspecifikationen för Swepub MODS som beslutades i samband med att rekommendationerna om kvalitet och publiceringsdatabaser fastställdes.

Vägen vidare?