Samverkan mellan civila samhället och kommunala myndigheter om familjeåterförening inom ramen för integrationsöverenskommelsen Roberto Scaramuzzino

Upplägg Överenskommelsen inom integrationsområdet (ÖKI) En studie om ÖKI och den somaliska familjeåterföreningen Några reflektioner och preliminära resultat

Överenskommelsen inom integrationsområdet En implementering av Överenskommelsen inom det sociala området? Resultatet av en dialogprocess som pågått fr.o.m. januari 2009 t.o.m. maj 2010 Regeringens syfte: undanröja hinder för ideella organisationers arbete inom integrationsområdet Deltagare: 90-tal inbjudna organisationer, nationella och lokala Undertecknad av ett 30-tal ideella organisationer Startskottet för en uppföljningsprocess som pågår fortfarande och som leds av en styrgrupp

Sex principer i ÖKI Självständighet och oberoende Dialog Kvalitet Långsiktighet Öppenhet och insyn Mångfald

”Bara” tio kommunala och tre regionala överenskommelser, varför? A. Relationen mellan stat och kommun Ett politiskt dokument som tappat i lyskraft? Ett dokument som ska tolkas, förhandlas och konkretiseras lokalt, snarare än direkt implementeras? Ett nationellt beslut, men beroende av ett kommunalt självbestämmande? B. Relationerna mellan aktörer på lokal nivå En politiskt mer laddad fråga på lokal nivå? Lokala traditioner av samarbete och samverkan? Vikten av ett lokalt aktörskap?

Syfte med denna studie Studiens syfte är att följa upp de sex principerna i Överenskommelsen i förhållande till hur den somaliska familjeåterföreningen går till i tre strategiskt valda kommuner i Sverige (Borlänge, Malmö och Sundsvall) Alla tre kommuner har på senare år mottagit ett stort antal flyktingar från Somalia (i relation till befolkningen) och kommer därför sannolikt att beröras av familjeåterföreningen. Kommunerna är intressanta att jämföra bl.a. för att de befinner sig i olika delar av landet, styrs av olika politiska majoriteter och de varierar i storlek (befolkningsmässigt).

Den somaliska familjeåterföreningen? En grupp som är ”väntad” i och med ändrad praxis hos Migrationsverket. En grupp som enligt forskningen har haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och som ofta presenteras som ”svår att integrera” En ”utmaning” för kommunerna och de lokala aktörerna? ”Det är fortfarande osäkert hur många anhöriga till somalier i Sverige, som kommer att kunna ansluta till sina familjer efter den prejudicerande domen i Migrationsöverdomstolen i januari. Migrationsverkets senaste prognos pekar på ca 20 000 i år och nästa år, varav merparten förväntas komma under 2013” (http://www.migrationsverket.se/info/5674.html 2013-02-05, 09:25)

Tre frågeställningar Hur sker samverkan mellan offentliga och ideella organisationer i mottagandet med fokus på beslutsfattande (vad som bör göras), implementering (vad som görs) och utfall (konsekvenser)? På vilket sätt förhåller sig denna samverkan till principerna i ÖKI? Hur påverkar denna samverkan de somaliska familjernas mottagande och etablering?

Metod Insamling av relevanta dokument Intervjuer med centrala aktörer Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Kommunen (politiker och tjänstemän) Lokala civilsamhällesorganisationer som är involverade i mottagandet och etableringen Inklusive somaliska föreningar (inte minst som representanter för målgruppen)

Mottagandet i siffror Borlänge Malmö (Rosengård) Sundsvall   Borlänge Malmö (Rosengård) Sundsvall Somalier mottagna i kommunerna enligt ersättningsförordningen 2009-2011 728 452 212 Somalier mottagna i kommunerna enligt nya ersättningsförordningen 2012 133 93 49 Somalier mottagna i kommunerna enligt nya ersättningsförordningen 2013 1a kvartal 171 36 45 Somalier mottagna i kommunerna enligt nya ersättningsförordningen 2013 2a kvartal 83 Totalt Mottagna i kommunerna enligt ersättningsförordningen 2012 175 735 211 Bosatta Somalier (olika definitioner) 1.826 1 551 (622) Folkmängd 49 323 298 963 96 113

Några preliminära reflektioner Mindre antal somalier än förväntat i alla kommuner Störst antal i Borlänge (i absoluta tal och i relation till befolkning) minst i Malmö Etableringsreformen har skapat stora förändringar i mottagandet vad gäller relationen mellan Kommunen och Arbetsförmedling (nya samverkansformer) Ingen generell policy på kommunal nivå vad gäller samverkan med ideell sektor utan initiativ till samverkan på tjänstemannanivå Ideella organisationers roll som utförare mycket begränsad, främst privata vinstdrivande aktörer är lotsar, bedriver SFI m.m. Finansiering av ideella organisationers aktiviteter sker via Organisations- och projektbidrag EU-projekt Egna resurser

Vilka kontaktytor mellan kommunen och den somaliska gruppen Bidragssystemet för etniska organisationer Gemensamma tillfälliga projekt Samråd och dialog vad gäller specifika situationer som uppstår i det lokala Anställning av personer med somalisk bakgrund

Tidsplan för projektet April-Juni 2013 Första insamling av empiri i den tre kommunerna (maj v. 22). Juli-September 2013 Preliminär analys av material samt återrapportering till kontaktpersoner inom ÖKI för feedback. Oktober-December 2013 Uppföljning av vissa intervjuer i de tre kommunerna (december). Januari-Mars 2014 Analys av material och författande av rapport som seminariebehandlas inom forskargruppen CSSA på Socialhögskolan i Lund. April-Maj 2014 Överlämnande och presentation av rapporten.