Tre utmaningar Insatser specialiseras/fragmenteras - fler aktörer, uppdragen renodlas, ökad professionalisering Insatser för att förebygga och begränsa sjukdom ges för låg prioritet – fokus på diagnos och behandling Fler äldre patienter/brukare och fler med långvariga/livslånga och sammansatta sjukdomstillstånd och funktionshinder
Specialiseringens avigsidor Organisatoriska stuprör Ekonomisk kortsiktighet Professionella revirstrider - förstärker ”Svarte-Petter-tendensen” och försvårar för brukare med komplexa behov att hitta rätt och få stöd - HELHETSSYN och SAMVERKAN behövs för balans
Stuprör och hängränna
specialisttandläkare Emma 7 år. Hon har cerebral pares och går med stöd. Hon har också nedsatt hörsel. Emma går i första klass. En natt i veckan bor hon på ett korttidshem. Hon vill också börja på ridning. lärare och rektor skolresor LSS-handläggare Hjälpmedelscentral leverantör Specialistläkare Tandläkare och specialisttandläkare Distriktsläkare Sjukgymnast F-KASSA vårdbidrag,VAB Arbetsterapeut elevassistent specialpedagog Logoped
För vilka kan samverkan ha störst nytta? Personer med behov av omfattande och långvariga insatser från sjukvård och socialtjänst Barn och ungdomar med utvecklingsstörning, stora koncentrationsproblem och/eller socialt och medicinskt utsatta Vuxna personer (”mitt i livet”) med fysiska och/eller psykiska funktionshinder, svåra kroniska sjukdomar, missbruksproblem Äldre personer med multisjukdom, hjärtsvikt, stroke, demenssjukdom
När är behovet av samverkan i re-/habilitering störst? När personer byter ”livsfas” och helhetssyn och ansvar behöver definieras i en (ny) re/habiliteringsprocess ...patienter skrivs ut från sjukhus till kommunal omvårdnad/hemsjukvård (”utskrivningsklara”) ...ett barn föds med utvecklingsstörning ...döva barn i habilitering börjar skolan eller när vuxenhabiliteringen ska ta över ansvaret ... när en person med missbruksproblem lämnar behandlingshem för eget boende ...äldre personers hälsa snabbt/oförutsett försämras (vid t ex stroke) och vårdbehovet ökar omedelbart och dramatiskt
Samverkan i re- /habilitering – en vägledning Ett biopsykosocialt re/habiliteringsbegrepp Brukarens livskvalitet som övergripande mål Ett re/habiliterande förhållningssätt Process i stället för kedja Gemensamt ansvar för gränsproblem Samverkan är god ekonomi Möjligheter och hinder för samverkan Samverkan bör bli eget kunskaps- och forskningsområde Tankar om att införa SOSFS 2008:20
Ett vidgat re/habiliteringsbegrepp
Fokus på livskvalitet Viktiga kriterier på Självbild livskvalitet Självrespekt Aktiviteter Hälsa Relationer Fritid Bostad Skola Utbildning Arbete Vård o omsorg Livsområden
Re-/habiliterande synsätt Brukaren är subjekt i sin egen re-/habilitering Ett pedagogiskt motivationsuppdrag för vårdpersonalen Utgå från en helhetssyn (holism) Fokus på det friska (salutogenes), Fokus på konkreta problem Sök verkliga orsaker bakom symtomen Framtiden gäller
Rätt bild för re-/habiliteringsprocessen?
Re-/habiliteringskedjan i verkligheten?
13
Samverka för att … hjälpa brukare/patient kombinera insatser och kompetens få bättre resultat effektivare åtgärder
Varför är det så svårt att samverka? Skillnader i värderingar och synsätt Revir och konkurrens Ser inte behovet och helheten Svårt att mäta effekter som ofta kommer sent Tänker inte ”investering” Ettåriga stuprörsbudgetar En får kostnaden, en annan vinsten Bristande kunskap om andras kompetens Oklart ansvar För lite styrning och uppföljning Tar tid Strukturella hinder (regelverk)
människosyn, värderingar, etik SAMVERKAN SAMSPEL SAMORDNING RESURSER ORGANISATION STYRNING LEDNING SAMARBETE PERSONER RELATIONER METODER INTERAKTION VÄRDEGRUND människosyn, värderingar, etik
SOSFS 2008:20 Landstinget och kommunen ska gemensamt utarbeta rutiner för samordningen av insatser för enskilda Rutinerna skall säkerställa att (namngiven) personal med ansvar för samordning utses och ges de förutsättningar de behöver De som utses ska också ansvara för att en plan för samordningen upprättas
Normeringsbegrepp Föreskrifter – regler baserade på lag som ska följas (bemyndigande) Allmänna råd – rekommendationer om hur en lag bör tillämpas Nationella riktlinjer – rekommendationer som grundas på bästa tillgängliga kunskap
Samordningsrutiner - syfte och utgångspunkter Förtydliga och formalisera ansvar och rutiner för att gemensamt upprätta och genomföra individuella samordningsplaner som utgår från brukarnas behov och önskemål Anpassa till målgrupp, verksamhet och lokala förutsättningar Bygga på det som finns – undvik onödig administration
Problem och risker med samverkan samverkan blir ”alltings lösning” myndighetsövertaget stärks och brukarens integritet kan hotas myndigheterna kan få mer information än nödvändigt onödig samverkan ökar byråkratin och skapar frustration
Huvuduppgifter Samordningsansvariga ... tar initiativ till att samordningsplan upprättas gemensamt (och genomförs) – stöd i rätt tid och rätt ordning är kontaktperson för brukare och anhöriga och deras länk till övrig berörd social- och sjukvårdspersonal hjälper brukaren att identifiera och kontakta andra viktiga aktörer
Framgångsfaktorer tydligt och rimligt uppdrag och mandat från berörda chefer och politiker intresse och personlig lämplighet förmåga att - arbeta i nätverk - skapa relation med brukare utan att ta över ansvaret - få kollegor att acceptera uppdrag och roll
Inriktning/omfattning Samordningsansvaret är tänkt som en inslag i ordinarie arbetet för yrkesgrupper i brukarens re/habilitering (läkare, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, socialarbetare, kurator, biståndsbedömare m fl) inte som heltidsuppdrag för nya professioner typ Case Manager, Personligt ombud, Coach
Införandet av SOSFS 2008:20 - läget i september 2009
Samverkan – förutsättningar/hot Ändrade ansvarsgränser är inte lösningen Politiker och chefer måste aktivt medverka Gränsöverskridande samverkan kräver tid Det krävs långsiktiga och hållbara avtal SKL och SoS integrerar sjukvård och socialtjänst Nytt lagstöd (prop 2008/09:193) Socioekonomiska bokslut Mer kunskap och forskning om samverkan ----------------------------------------------------- - Ökade krav på kortsiktig budgetbalans och besparingar - Entreprenader och valfrihetssystem kan försvåra