Evaluering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Stockholm

Mobbningsforskningens paradigm Individualpsykologi (Eriksson mfl. 2002; Frånberg 2003) Forskarna som deltagit i Skolverkets evaluering – sociologiskt och socialpsykologiskt perspektiv

Utvalg av program Vanligt förekommande i svenske skolor Eller Finnas indikationer på att programmet hade effekt Ulike typer av program

Program Friends - åtgärdande SET - värdegrundsstärkande Lions Quest (Mitt valg) - värdegrundsstärkande Olweus – förebyggande, åtgärdande Farsta - åtgärdande Skolkomet - förebyggande Skolmedling – medling, konfliktlösning Stegvis (Steg for steg) - värdegrundsstärkande

Metoder 39 skolor årskurs 4-9 (10000 ) Kvalitativa intervjuer Webbbaserad enkät (spörreschema) – tre tillfällen – data fra enkelte individer (3487) Webbenkät till personal Data om kontextuella faktorer Intervju med programeier

Hvorfor ikke evaluere program Även om skolorna hade ett ”hovedprogram” så brukte alla skolor flera program eller komponenter fra flera program

Hvorfor ikke evaluere program Alle skoler brukte flere program eller komponenter från flere program Likabehandlingsplan - rastvakter, genomföra kartläggningar och analysera resultat, ta fram ordningsregler tillsammans med elever, etablere mobbningsteam, ha rutiner för att oppdage, undersöke, ha tilltak for och dokumentere mobbning

Programföreträdare Enligt R.T. får man inte implementere Olweus programmet samtidigt som man implementere något annat program. Om man däremot infört Olweus programmet så kan man senere kombinere dette med andre program. Enligt R.T har flere skoler som arbeider med Olweus programmet också infört Stegvis. Her finns ingen motsigelse enligt R. T. På spörsmål om hvordan man hanterer detta i sine evalueringer så tar man ikke hensyn till detta enligt R.T

Programkomponenter Granskade alla program angående vilka komponenter som ingick i programmen Intervju med programeiere for og kontrollere om vi korrekt oppfattet vilke komponenter som programmen inneholdt (jmf. Ttofi, Farringtgon & Baldry 2008)

Insatser - Komponenter Uppföljning/evaluering Relationsfrämjande insatser lärare–elev Relationsfrämjande insatser elev–elev Särskilda lektioner Elever som aktörer Elever aktiva i det förebyggande arbetet Disciplinära strategier Klassrumsregler/skolregler Stormöten om mobbning Pedagogiskt material Personalutdannelse Föräldrainformation/utbildning Rastvaktssystem Kooperativt lag/mobbningsteam Dokumentation av ärenden Tilltak for mobbare Tilltak for mobbade Medling

Insatser - Komponenter Uppföljning/utvärdering Relationsfrämjande insatser lärare–elev Relationsfrämjande insatser elev–elev Särskilda lektioner Elever som aktörer Elever aktiva i det förebyggande arbetet Disciplinära strategier Klassrumsregler/skolregler Stormöten om mobbning Pedagogiskt material Personalutbildning Föräldrainformation/utbildning Rastvaktssystem Kooperativt lag Dokumentation av ärenden Handhavande med mobbare Handhavande med mobbade Medling Rastvaktssystem Saknas Har ett schemalagt rastvaktssystem Har ett utvecklat rastvaktssystem, schemalagt och baserat på undersökelse av ”farliga plasser”, finns särskild personal med oppgift att vistas bland/ordna aktiviteter for elever på raster - vel synlig

Mobbning: ”...är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag” (Skolverkets allmänna råd; Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling & förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, 2009).

Spörsmål om mobbning i undersökelsen I steden for å spörre eleverna om de blitt mobbade – i samsvar med definisjon: Ställdes spörsmål om vad de vert utsatte for t.ex slag, sparkar eller utfrysing osv, hvor ofte och hvordan hensikten (uppsåt) oppfattedes av den utsatte Mobbning – minst noen ganger i månaden Kränkning – enstaka gånger

Mobbning – stabilt över tid? Mobbning är ett beteende som är relativt stabilt över tid. Det innebär att mobbare eller mobboffer med betydande sannolikhet kommer att fortsätta i samma roller under lång tid om det inte görs systematiska ansträngningar för att förändra situationen (Olweus, 2007:61).

Mobbade elever Gruppdata - tvärsnittsdata Första mättillfället Sista mättillfället Ej mobbade elever Ej mobbade elever vissa elever avslutar grundskolan nya elever tillkommer Mobbade elever Mobbade elever

Mobbade elever Individdata – longitudinella data Första mättillfället Sista mättillfället Ej mobbade elever Ej mobbade elever svekket situasjon Forbedret situasjon Mobbade elever Mobbade elever Fortsatt utsatta

Fire grupper Elever med en forbedret situation Elever med en svekket situation De langvarig utsatte De som ikke er utsatte

Utsatta Ca 8 % (647) av eleverna, såväl gutter som jenter, var enligt definitionen utsatta. Årskurs 4-6 - 8.8% årskurs 7-9 - 7,7% Ca 5% (av 3487 elever) fick under perioden en forbedret situation Ca 4.5% fick under perioden en svekket situation Ca 1.5% var utsatte under hela perioden

Utsatta grupper men inte enligt definitionen av mobbning – oklart uppsåt (hensikt)/inte tillräckligt frekvent Utsatta med oklart hensikt (vet inte) – ”nästan hver dag/noen ganger i uken/noen ganger i månaden” – ca 3% Kränkt med hensikt att skada/såra – ”någon gång” - 10%

Elevernas förklaring till mobbningen (social och fysisk) Är för smal/tjock enligt andra Andras avundsjuka – sjalu Vet ikke/har ingen aning Andra er sterkere en mig Jeg kommer fra ett annet land Jeg har vanskelig for å lese, skrive koncentrere mig

Konsekvenser av mobbningen Skamrelaterade känslor var de vanligaste reaktionerna på negativa handlingar hos mobbade elever I nominate shame, as the premier social emotion (Thomas J. Scheff 2000:84)

Skam – individens självuppfattning Känslor av skam skapas ur känslan av individuell otillräcklighet Skam innebär en oväntad exponering av den egna otillräckligheten Individen ser sig som värdelös, oduglig, svag, dum, löjlig (latterlig), okunnig, icke önskvärd Skamkänslorna leder till att vi blir främlingar i en värld där vi trodde vi hörde hemma

Fölelser associerade med att bli utsatt för negativa handlingar I riskzon för ökad utsatthet Utsatt med oklart uppsåt/hensikt Kränkt Mobbad Jag kände mig värdelös 14 % 31% 21% 39% 2017-04-02 Odd Lindberg Örebro universitet Centrum för kriminologisk forskning

Citat (Lindberg & Johansson 2008) Upplever man skuld och skam tror jag på nåt sätt att man upplever att det är mitt fel. Konstant sökte jag vad är det för fel på mig? (Camilla 26 år). Jag kunde inte vara stolt över mig själv på grund av mina skamkänslor (Jonas 27 år). Man blir allt det dom säger… man blir oduglig, värdelös och tillhör inte någonstans ( Karin 20)

Sociala band tillandra Skamkänslor signalerar trusel mot våre sociala band till andre Ett försvar mot skammen er att individen forsöker undvike situasjoner där skammen uppstår och slippa smerten som avvisningen leder till (skulking, säger att man är sjuk vill inte till skolen)

Konsekvenser Mobbade elever har: Färre klasskamrater Mindre tillit till lärare Sammenlignet med ikke mobbade elever

Sociale bånd till andra Mobbade elever uppvisade i betydlig höyere grad enn andra (19%) veldig svage sociale bånd - ingen klasskamerat och ingen lärare som bryr sig Sammenlignet med Ikke utsatte elever (0,3%)

Mobbade - antal kamrater i klassen Bare 45% av de utsatte barnen hade fira eller fler bra kamrater i klassen sammenlignet med 81% av de ikke utsatte 11% av de utsatte uppgav att de ikke hade noen bra kamrat i klassen Sammenlignet med 0.6% bland de ikke utsatta

Stole på lärere 27% av de mobbede elevene svarte att de stolte på alla eller de fleste lärere Sammenlignet med 55% av de ikke mobbede 22% av de mobbede elevene svarte att de ikke stolte på noen lärere 6% av de ikke utsatte

Meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet, känsla av sammanhang (KASAM). Utsattheten leder till att mobbade elever i betydligt mindre utsträckning än andra elever upplever: Att skolsituationen är förutsägbar eller begriplig Att de kan hantere en stressende situation Att skolan är givande och meningsfull

Effektiva insatser – ett förbehåll Alle skoler har olika forutsettninger (kultur-arkitektur - personal – elevsammansättning – socioekonomisk område osv) Inte säkert att en ”effektiv” insats automatiskt minskar mobbningen Avhenger av hvordan insatsen brukes och hvordan den svarar upp mot skolens behov Hver skole må utgå från de egna specifika behov og erfaringene – genom kartleggninger – elevers/personal/föräldrars erfareninger etc

Effektiva insatser Elever deltar aktivt i det forebyggande arbeide mot mobbning – vet vad som hender Regelbundet genomföre undersökelser och bruke resultaten till att forbedre arbeide Kooperativt lag – trygghetsteam/mobbningsteam med bred sammansettning – tydlige roller (får ikke leve sitt eget liv) Relationsfrämjande insatser elev-elev/lärer-elev

Effektiva insatser Tilltak for mobbare och mobbade – rutiner – tydlige handlingsplaner – hvem gör vad Personalutdannelse – flertallet av personalen fått utdannelse som öker förståelsen för mobbning – konsekvenser av mobbning Rastvaktsystem - vel utviklet, schemalagt, undersökelse av farliga platser tillsammans med elever, personalen vel synlig t.ex västar

Jenter Rastvaktsystem (stark) – har något bedre effekt i det forebyggende arbeide när det gäller jenter

Gutter Relationsfremmende insatser elev – elev – gemenskap Dokumentation og uppföljning av ärenden – rutiner Ordensregler framtagna av personal och elever (klass og skolregler) Disciplinära strategier – tydlige konsekvenser vid uakseptabelt atferd – elever vet vad som skjer

Synes ikke ha effekt Pedagogisk material om mobbning och kränkningar Föräldreutdannelse om mobbning Spesielle lektioner/timer för alle klasser (livskunskap) Elever som aktörer – observatörer (ögon och öron) Medling/mekling

Framgångsfaktorer Kontinuerlige undersökelser Vel gjennomtenkte innsatskedjor Tydlig roll och ansvarsföredelning når det gjeller tilltak En hela skolan ansats (Whole school approach) Forankring – arbetssättet er förankret i hele personalgruppen och bland eleverna Eleverna er delaktige i arbeidet Medvetenhet/bevissthet – all personal och alla elever vet hvordan skolan handler Foreldre vet vad som skjer

Avslutningvis Utsatta och mobbare ikke så ”stabile roller” över tid. Elever som får forbedret situation och svekket situation Liten grupp som är utsatta över tid Grupper som är i riskzonen för ökad mobbning Finns komponenter/insatser som generellt er mer effektive än andre Må ta hensyn till skolans forutsettninger och behov

Avslutningsvis Det finns innsatser som fungerar olika för gutter och för jenter Finns innsatser som fungerar olike på social mobbning och fysisk mobbning

Forskningen Må bygge på kvantitativa (individdata) og kvalitativa data (intervjuer med personal, elever, foreldre - men også observationer) Må undersöke närmere olika forflyttningar når det gjeller de olike gruppene (mobbade under lang tid, bedre situatsjon, dårligere situasjon,) og konsekvenserna for disse grupper

Forskning Må närmere undersöke forskjellen mellom hvordan ulike insatser har effekt på jenter og gutter. Må undersöke närmere vilke konsekvenser mobbningen får for jenter og gutter Må närmere undersöke mobbarnas status/ motiv og relasjon till kamrater i skolen

Forskningen Må närmere undersöke personalens instilling till arbeidet mot mobbning – motivasjon - motstand Må närmer undersöke hvordan skolens organisasjon påvirker arbeidet mot mobbning

Forskning Må ta hensyn till skolers forutsettninger -kontextuella faktorer Må arbeide med att forfine avgrensing og kategorisering ( svak – mellom - sterk) av komponenter. Forskningen må bedrives i nära samarbete med skolene

Behövs program I en svensk kontext – tvilsomt – Likabehandlingsplanen