Sveriges Skolkuratorers Förening

En presentation över ämnet: "Sveriges Skolkuratorers Förening"— Presentationens avskrift:

1 Sveriges Skolkuratorers Förening
Vad fungerar? Resultat av Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning Sveriges Skolkuratorers Förening Annika Hjelm undervisningsråd

2 Definition av mobbning
En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Ur: Skolverkets allmänna råd För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

3 Konsekvenser av mobbning
Utsatta för mobbning förlorar självkänsla, blir rädda, oroliga och drabbas av ofta av depressioner Det finns ett starkt samband mellan unga som försöker ta livet av sig och mobbning (prof Britta Alin Åkerman, Karolinska inst) Fd. mobbare är överrepresenterade bland kriminella

4 Grövre våld och mobbning
Starkt samband mellan mobbning och grövre våld i skolan - toleransspiraler - hämnd och återupprättele

5 Hur vanligt är mobbing? 3-10 procent av eleverna är mobbade
Lägst i världen

6 Mobbning i 28 länder Sverige: 89% ”ej under året” 12% ”någon gång”
(minst 26%) 12% ”någon gång” (max 64%) 1.2% ”en gång i veckan” (max 10%) 6

7 Attityder i skolan, 2009 Trivs mycket bra eller ganska bra i sin skola och med andra elever Andel elever i procent, år 7-9 och gymnasieskolan 1993 1997 2000 2003 2006 2009 Trivs bra i sin skola 90 88 85 89 93 Trivs bra med andra elever 95 96 2009 inga förändringar. Möjligen har trivseln ma andra elever ökat en procentenhet

8 Attityder i skolan, 2009 ”På din skola arbetar man aktivt för att motverka mobbning och annan kränkande behandling” Andel elever i åk 7-9 och gymnasieskolan samt lärare som instämmer i påståendet, i procent 1993 1997 2000 2003 2006 2009 Elever 50 52 59 75 79 78 Lärare 67 71 80 90 91 2009 inga förändringar.

9 Sammanfattningsvis Arbetet mot mobbning och kränkande
behandling har intensifierats sedan 1993 - men andelen som utsätts för mobbning och kränkningar har inte minskat, enligt både lärare och elever.

10 Några olika förklaringar till mobbning
Aggressiva pojkar från våldsbenägna hem Bygget av kompisrelationer utesluter andra Mobbning belönas med makt Skolan är en konkurrensmiljö

11 Forskning om mobbning

12

13 Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning
elever 39 skolor 7 forskare 3 enkättillfällen 3 år 840 intervjuade 8 program data på individnivå kvalitativ och kvantitativ data i samspel

14 Utvärderingen lärde oss
Om utvärdering av metoder Om mobbning Om vad som fungerar Om programmen

15 Om utvärdering av metoder
Skolor använder inte endast ett program De flesta utvärderingar är inte medvetna om det Svensk lagstiftning omfattande så - det finns ingen skola utan insatser att jämföra med - internationella utvärderingar inte helt tillämpbara Effektiva insatser – skillnad för flickor och pojkar

16 Om mobbning 7-8 procent av eleverna är mobbade i åk 4 - 9
16-19 procent är utsatta för enstaka kränkningar 1,5 procent är mobbade ett år eller längre Flickor och pojkar lika utsatta 1,3 procent mobbade av lärare 1 procent utsatta för ”nätmobbning”

17 Om mobbning Vem: flera i min klass
Var: på skolgården, vid toaletterna, i korridoren och i klassrummet – även när läraren är närvarande Varför: utseende, avundsjuka Trakasserier med koppling till diskrimineringsgrunderna dominerar inte

18 Vad fungerar? Effektiva insatser Ineffektiva insatser
Kontraeffektiva insatser Arbetssätt och kontext

19 Främjande Elever medverkar aktivt i det förebyggande arbetet mot mobbning – elever får ofta hålla i aktiviteter för att skapa en god atmosfär Relationsfrämjande insatser mellan elever –medveten strategi med aktiviteter för att skapa närhet och gemenskap

20 Förebyggande Kartläggning av elevernas situation
– genomförs regelbundet och som grund för att utveckla insatserna mot mobbning. Personalutbildning – flertalet av personalen fått utbildning som ökar förståelsen för mobbning och kränkningar. Ordningsregler – framtagna i samarbete mellan personal och elever Disciplinära strategier – som lärare finner stöd i och agerar efter gällande konsekvenser vid oacceptabelt beteende

21 Åtgärdande Kooperativt lag - antimobbningsteam
– med både lärare och personal med specialfunktioner Åtgärder för mobbare och mobbade – rutiner för att åtgärda och följa upp som berör den mobbade och mobbaren – för flickor måste det också finnas rutiner för bearbetning av och stöd till de inblandade. Rastvaktssystem – schemalagt, baserat på kartläggning av otrygga platser, där personal vistas bland eleverna och ordnar aktiviteter. Dokumentation av ärenden – utifrån utarbetade rutiner

22 Effektlöst Alla tillfälliga insatser
Relationsfrämjande insatser mellan lärare och elever Pedagogiskt material om mobbning Föräldrautbildning om mobbning erbjuds

23 Kontraeffektiva insatser
Särskilda lektioner – schemalagt och för alla klasser Kamratstödjare o dyl – utbildade elever som bl a fungerar som observatörer eller rapportörer Medling – används som rutin vid konflikter mellan elever.

24 Förutsättningar för framgång
Systematik Hela skolan-ansats Elevers delaktighet Skolklimat Handlar också om skolans organisation och kontext

25 Kort om åtta program Värdegrundsstärkande: SET Stegvis Lions Quest Förebyggande: Friends Skolkomet Skolmedling Åtgärdande: Farstametoden Förebyggande och åtgärdande: Olweusprogrammet

26 Gemensamt för programmen
Svag vetenskaplig teoretisk grund Initiativ och implementering Dolda programeffekter – kränkningar Brist på elevinflytande Tar inte tillvara lärares professionalitet Verkningslösa och kontraproduktiva insatser Detta gäller programanvänding generellt. Det gäller alla de utvärderade programmen i stor eller liten grad.

27 Skolverkets slutsatser
Skolverket rekommenderar inte något program i sin helhet Delar av programmen kan användas som inspiration och källa till insatser Programarbete ersätter inte det arbete lagen kräver som ska dokumenteras i planer mot diskriminering och kränkande behandling - likabehandlingsplaner Lagstiftningen är bra – stöd i utvärderingens resultat

28 Skolverkets allmänna råd
rekommendationer till hur lagar, förordningar och föreskrifter kan tillämpas. ska följas, om man inte kan visa hur man gör på annat sätt och därmed uppnår kraven i bestämmelserna syftar till att påverka utvecklingen i viss riktning och att främja enhetlig rättstillämpning

29 Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling
FRÄMJA - Utan förekommen anledning - Alla disk. grunder FÖREBYGGA - Utgår från kartläggning Avvärjer identifierade risker ÅTGÄRDA Upptäcka - Utreda Åtgärda FrämjaUtan förekommen anledning förklara egentligen vad det handlar om. Det här är ett arbete som ständigt ska pågå, inte bara när Att arbeta för att främjande (i det här fallet för likabehandling) handlar om att identifiera och stärka de positiva sidorna i verksamheten. För att det ska leda någonvart måste det främjande arbetet vara målinriktat och långsiktigt, det handlar ju om att lite pö om pö höja medvetenheten kring diskrimineringsfrågor. Arbetet handlar om att höja ribban för alla diskrimineringsgrunderna (kraven omfattar ännu inte de två nya). Exempel: ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Att i förskolan använda böcker som visar olika typer av familjebildningar eller minoriteter. Viktigt att analysera de positiva sidorna i verksamheten så att man vet vad som funkar och inte bara vad som inte funkar. Om man skapar ett bra klimat är det lättare att lösa problem som uppstår. Förebygga handlar om att utgå från hur läget är på skolan. Artikeln Kartläggningen är A och O. En skola eller förskola förändras ju hela tiden beroende på vilka barn och elever eller lärare som finns på skolan. Det förebyggande arbetet handlar om att arbeta aktivt på de områden där det finns risk för att kränkningar uppstår. Det är viktigt att man kan se signalerna som finns i verksamheterna och ha tillräckligt med kunskap för att veta vad som kan leda till trakasserier eller kränkningar. Utmaning att orka omvärdera den egna verksamheten gång på gång. Utifrån kartläggningen måste man analysera var och hur man behöver sätt in insatser för att förhindra att det går längre alkfjalfjsaljfö Måste sätta upp konkreta mål och planera vilka insatser som ska sättas in för att nå målen och bestämma vem so m ansvara. Riktar sig inte nödvändigtvis till alla utan till den grupp där problemen finns. Exempel Ha rastvakter på ställen som eleverna upplever som otrygga. De exempel som togs upp under främja kan också användas i det förebyggande arbetet. Åtgärdande arbetet Upptäcka – se till att skapa kanaler från alla. Uppsikt. Ha rutiner Utreda- skyldigheten slår in efter första kränkningen , jfr mobbning Åtgärda- måste leda till att kränkningarna upphör i det aktuella fallet men kan också leda till förändringar på grupp eller verksamhetsnivå. Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling

30 Vad ska man göra – främjande?
Skapa gott skolklimat Samtala om normer i hela personalen – ge det tid Envisas med normkritiskt och demokratiskt förhållningssätt – som hela personalen omfattas av, hela tiden Värdegrundsarbete - demokratiska värderingar, allas lika värde, trygg skola, bemötande, likabehandling Ge eleverna återkommande, som en del av rutinerna, möjlighet att medverka i aktiviteter för att skapa en god atmosfär Skapa aktiviteter och arenor där eleverna ges möjlighet att skapa goda relationer

31 Vad ska man göra - förebyggande?
Kartläggning av elevernas situation Enkäter Fokusgrupper, gruppintervjuer Trygghetsvandring Husmodellen från DO:s hemsida Gå igenom dokumentationen av ”kränkningsärenden” Observationer Analysera resultaten och identifiera problem och risker Sätt mål för vad ni vill åstadkomma i förhållande problem och risker Planera insatser som kan leda till att målen nås Handlar också om skolans organisation och kontext

32 Forts. förebyggande Välj bland de effektiva insatserna och se hur de kan samspela – tänk på att tillfälliga insatser inte hjälper utan effekten uppnås när insatserna är delar av en medveten strategi och systematik Ha eleverna med i diskussionen om vilka problemen är och vad som behöver göras Se till att kunskap om problem och risker finns hos all personal Förankra det planerade arbetet hos all personal Informera föräldrarna

33 Vad ska man göra – åtgärdande?
Upprätta rutiner för ett effektivt rastvaktssystem Samtala i personalen om svårigheterna att upptäcka kränkningar och mobbning Upprätta rutiner för vad som ska göras om en kränkning sker – rapportering, utredning och dokumentation Upprätta rutiner för åtgärder för både de utsatta och de som utsätter Inrätta antimobbningsteam med både lärare och elevhälsa Upprätta rutiner för information till föräldrar när något händer Ta vara på elevernas synpunkter när rutinerna upprättas Se till att all personal, elever och föräldrar känner till rutiner och ansvarsfördelning

34 Framgångsfaktorer i arbetet
En drivande chef Stöd, kunskap och utbildning Motarbeta dåliga normer med en rad aktiviteter Utvärdera arbetets framgång Kommunicera resultatet Uppmärksamma och rikta särskilda insatser för att åtgärda långvarig mobbning Använd Skolverkets allmänna råd om likabehandling Följ skollagen och andra styrdokument. En hög personalomsättning på rektorsposten underminerar arbetet. En gemensam strategi. Det innebär att föra in frågorna i den dagliga undervisningen, inte bara göra ngt i mån av behov och då det händer. Involvera alla. Det här arbetet kan inte skötas av eldsjälar eller några utvalda. Tid och budget. Alla behöver kunskap. Många unga som trakasserar andra vet inte vad som är felaktigt och förbjudet. Kunskap och medvetenhet är en viktig faktor enl Skolverkets DISK-rapport. Ta hjälp av genuspedagogerna i kommunen. 5. Utan kartläggning faller arbetet. 6. Normen. Hammarkullens skola. Normaliserat att ta tjejer på brösten. Sen skedde våldtäkten i mars 09. Målet med lagen kan uppnås först när personal, barn, elever och studerande blir medvetna om normer, det vill säga sina föreställningar om vad som är normalt och avvikande. Ibland understöds normen av personalen som kategoriserar elever. Det innebär att de bemöter dem på olika sätt beroende på vilka förväntningar de har på dem. Är det så att lärarna alltid svär sig fria då något inträffar? Här krävs att personalen ägnar sig åt självvärdering. Den typiska "invandrarkillen" blir till exempel ofta sedd på samma sätt oavsett vem han är, det vill säga som charmig och trevlig men också besvärlig och lite hotfull. Flickor behandlas på samma sätt annorlunda än pojkar. De kan tex ha lättare att få ett högre betyg då de betraktas som mer skötsamma. Homosocialiteten skapar spänningar mellan flickor och pojkar. Heteronormativiteten tas som självklar. Funktionshindrade betraktas som annorlunda och särbehandlas välvilligt på bekostnad av den sociala gemenskapen. Sida 34 34

35 Lättillgänglig sammanfattning av utvärderingen av metoder mot mobbning
För personal i skolan och andra intresserade mars 2011

36 Stödmaterial om förhållningssätt och metoder För pedagoger i förskolan och skolan april 2011

37 Stödmaterial med fokus på lagar, ansvar och uppföljning För rektorer, skolförvaltningar och förtroendevalda april 2011

38 Fortbildning för olika yrkesgrupper 2012-2014
Skolverkets nya uppdrag om värdegrunden Fortbildning för olika yrkesgrupper Verksamhetsnära Riktade till skolan – ej enskilda kursdeltagare Värdegrundsarbete, likabehandling, mobbning, diskriminering, kränkande behandling, normkritiskt förhållningssätt, etc.

39 För skolhuvudmännen Projekt för att utveckla system för rapportering och uppföljning av kränkande behandling för huvudmän som sedan kan spridas till andra huvudmän. Kraven har skärps i nya skollagen.

40 Fördjupade analyser av mobbningsutvärderingsdatan
Framgångsfaktorer i skolors arbete Könsskillnader i effekter Kränkningar på nätet Långvarigt utsatta Utsatthet från vuxna Mobbarna

41 Skollagen 2010 10 §. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

42 Tack för mig! skolutveckling