V AD BLIR TILL HJÄLP - EN STUDIE OM HJÄLPANDE FAKTORER I SJUKHUSKURATORNS PATIENTARBETE.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Patient- och anhörig perspektiv på heldygnsvården, avdelning 1
Advertisements

Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Patientenkät sommaren -13
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Det lyckliga (hälsosamma, och meningsfulla) arbetet
Ulla Forsberg Marco Suares Fårdala skola, Tyresö kommun
Mål och betygskriterier
Vad är hälsa? MÅ BRA MÅ DÅLIGT Verklig ohälsa Upplevd hälsa AVSAKNAD
Samordning – samverkan - samarbete Falkenberg 21 november 2011 Berth Danermark
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Granbergs Buss AB Trafikslag: Buss Sträcka: Skellefteå - Bodö.
en intervjuundersökning
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Västtrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: Göteborg - Nässjö.
Träffpunkter för äldre i Gävle, Söderhamn och Hudiksvall
Handi i Centrum – ett samverkansprojekt mellan
Nya utvecklingssamtal
Barn och Utbildning Föräldraenkät 2011 Totalt resultat förskola Svarsfrekvens hela enkäten (förskola och skola) 39 %
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
11 Kvaliteten i ditt vård- och omsorgsboende Stadsledningskontorets brukarundersökning Blackebergs Gruppboende Bromma.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
I en professionell verksamhet utgör samverkan en del av uppdraget.
Välkomna Alla ni fantastiska föreningsledare. Unga som idrottar tror mer på samhället än andra ungdomar. De. litar på andra människor och tycker att man.
Växjö 1 Gustav, Petra, Christer, Pernilla, Elisabeth
Leda känslomässigt krävande arbete i äldreomsorgen
Ramverk för patientmedverkan
11 Kvaliteten i ditt vård- och omsorgsboende Stadsledningskontorets brukarundersökning Bromma.
Elevrelationer – sociala interaktioner mellan individer i en skolkontext Kontextuell nivå: Interpersonell nivå: Individnivå:
”Jag vill vara konstruktiv i debatten”. ”Jag vill inte vara en papegoja och upprepa vad andra sagt i syfte att höra min egen röst…även fast den är trevlig.
Erfarenheter av ögonstyrd dator som hjälpmedel för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - en pågående studie.
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
Uppföljning av samverkan inom sydöstra sjukvårdsregionen Natalie Bertling, Hälso- och sjukvårdsstrateg Landstinget i Östergötland Projektledare Bilder.
Målgrupp Barn och ungdomar i åldern 7 – 16 år i grundskola och grundsärskola. Låg Skolnärvaro Två delar i uppdraget -Tidiga insatser -”Problematisk skolfrånvaro”
Kvisthamraskolan Norrtälje F-6 skola ca. 260 elever
Betydelsen av processorientering - Hur kan vi tillsammans med patienten utveckla vårt sätt att tänka och agera! Linköping 18 maj 2010 Regionala gruppen.
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
Att bli klokare med hjälp av andra Socialt kapital är summan av den tillit som individerna i en grupp eller samhälle har för varandra. Det är beroende.
Brukarundersökning 2014 Enkät till brukare på dagverksamhet.
En utvecklingsmodell för (ingenjörs)utbildning Roger Renström.
Skriftlig individuell uppgift Interaktionsdesign i digitala medier (A.1) HT-2012, 7,5 hp Lärare: Daniel Nylén.
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Samverkan – hindrande och främjande förhållanden Örebro 27 januari 2012 Berth Danermark
SNART BÖRJAR DET. VÄLKOMMEN Landstingsfullmäktigeledamöter Beredningsledamöter Ledamöter i Patientnämnden Revisorer Övriga.
Samverkan mellan vårdgivare 24 mars 2011 Maj Rom.
Välkommen till den nya hemsjukvården KOMHEM – vård, omsorg och rehab nära dig
Vimmerby Magnus Klofsten Generella framgångsfaktorer i kluster.
fokusgrupper En Kvalitativ datainsamlingsmetod Karina Kight
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
Den psykosociala arbetsmiljön SAMMANSTÄLLNING AV FEM KVALITATIVA INTERVJUER MED CHEFER I KINDA KOMMUN EVA KLANGBECK OCH HANNA WELIN LEDARSKAPSUTVECKLING.
Tema 1 Emma Palm & Madelene Karlsson. Vår uppsats  Sjuksköterskors upplevelse av sjukslöterske-, anhörig- och patientrelation vid palliativ vård  Syfte:
Ulla-Karin Schön 13:00- 14:00Vad är återhämtning? Finns det skillnader mellan kvinnor och män? 14:30-15:00Kaffe 15:00-17:00Så.
Vestlin Vår värdegrund Vi utgår ifrån följande tankar och begrepp Alla människors lika värde Värdigt åldrande Respekt, självbestämmande, integritet,
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
Resursgrupps-ACT R ACT en metod med stöd i nationella riktlinjer.
Validering inom Lärarlyftet
Kvalitetskriterier & Forskningsetik Anders Gustafsson & Linn Olsson
Etnografi som ansats:   För att studera inkluderande utbildning eller inklusiveutbildning som studie objekt.
Bostäder anpassade för äldre?
My role model.
Malin Forssell, Karolina Henningsson
DIFFUS VARAKTIGHET: LSS-handläggares upplevelser av möten med trafikskadade i kommunerna - en enkätundersökning Jörgen Lundälv, universitetslektor i socialt.
Föräldraenkäten 2015 Förskola Emmabo
Talförmåga År 7 Bedömning Lärandemål/Syfte Lgr11
Vård på distans av diabetiker inom Närhälsan
The director of education and Research-Based Education
Kartläggning och analys av anmälningar om barn som far illa
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
SKL och barnkonventionen
Elevhälsa Vilka behov ser vi? Hur kan vi förebygga? Marie Aspfors
Den enskilde vårdtagarens upplevelse av distansmöten
Socialpedagogisk handling – i teori och praktik (Molin & Bolin, red
Presentationens avskrift:

V AD BLIR TILL HJÄLP - EN STUDIE OM HJÄLPANDE FAKTORER I SJUKHUSKURATORNS PATIENTARBETE

F RÅGESTÄLLNINGAR Vad upplever sjukhuskurator bidrar till hjälp för patienten? Hur uppfattar sjukhuskurator sina arbetsvillkor och arbetsförhållanden i relation till andra professioner inom den medicinska verksamheten? Makt, professionalitet, frivillighet, handlingsfrihet och hjälpprocess

Masteruppsats Kvantitativ(86 enkäter skickades ut 51 svarade) Kuratorer inom SU – vuxen somatik, ej barn-, psykiatrisk eller beroendevård. Kvalitativ(4 intervjuer) Mailkontakt med två chefkuratorer inom

Sjukhuskurators arbetsuppgifter Samtal Praktiska insatser

Fördelning av arbetsuppgifter (100% =51 respondenter)

F ÖRDELNING AV ARBETSUPPGIFTER – H UR KAN SKILLNADERNA FÖRSTÅS ? Kontextuella betingelser Individuella preferenser Intraprofessionell professionalisering

H ANDLINGSFRIHET 90% upplevde handlingsfrihet i hög eller mycket hög grad

K ONTAKTVÄGAR Via andra professioner Patient hör av sig Anhörig hör av sig Vårdprogram/lag

A NDRA PROFESSIONERS KUNSKAP 57 % - andra professioner har kunskap om kuratorns arbete på hög eller mycket hög nivå 37 % - andra professioner har kunskap om kuratorns arbete på medelnivå

“Medical social workers in hospitals have long had the uncomfortable sense that their role is misunderstood by other health care professionals”. ”In short much of what social workers expect to be their own domain, other groups expect to be a shared arena”. ”På grund av att kuratorn saknar behörighetskrav kan hon ersättas av vilken annan person som helst under förutsättning att denne kan utföra det arbete som krävs”.

H JÄLPFRÄMJANDE FAKTORER Kurators kunskap och kompetens Hjälprelationen mellan kurator och patient Frivillighet i kontakten

I VILKEN UTSTRÄCKNING FÅR DU DEN KUNSKAP DU UPPLEVER ATT DU BEHÖVER ?

K ÄNNETECKEN – GOD HJÄLPRELATION Patienten känner sig trygg Patienten upplever ett respektfullt bemötande Patienten känner förtroende och tillit Patienten upplever sig bli förstådd Ömsesidigt gillande

B YGGSTENAR – GOD HJÄLPRELATION Kurators närvaro i patientkontakten Kurators intresse och engagemang i patienten Kurators tillgänglighet Humor

H UR VETA OM HJÄLP UPPNÅTTS ? Patienten säger det Kurator frågar patienten Patientens uttalade förväntningar har infriats Skriftlig utvärdering

U TVÄRDERING 14 % av respondenterna använder sig alltid av muntlig eller skriftlig utvärdering 27 % av respondenterna använder sig aldrig av muntlig eller skriftlig utvärdering 55 % vill börja eller utöka sitt användande av muntlig eller skriftlig utvärdering

Problem-Förslag på områdenåtgärder Skillnader i hur man fördelar sina arbetsuppgifter Andra professioner upplevs inte alltid veta vad kurator gör Få kuratorer är nöjda med sin möjlighet att få ny/fördjupad kunskap Många vill använda utvärdering – få gör det Kontinuerlig obligatorisk kunskaphöjning för alla. Beskriva metod och arbetssätt. Delta i utbildnings- och föreläsningssammanhang. Utöver allmän kunskapshöjning – ge möjlighet till specialisering Arbeta fram fungerande utvärderingsinstrument

Begrepp som behöver problematiseras och medvetandegöras: Makt Frivillighet Handlingsfrihet Professionalisering Jämlik vård