Språk –och kunskapsutvecklande arbete i alla ämnen Sigtuna 2014-03-21

Blev han inte mycket arg när han vaknade? Men var är själva vargen? Han blev gammal och trött och fick somna in. Här ska ni få se ett vargskinn Blev han inte mycket arg när han vaknade? Men var är själva vargen?

Bakgrund -Läroplanens första del Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

Bakgrund - Läroplanens andra del Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, Läraren ska • organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling

Bakgrund - Kursplanerna Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap (Bild) Jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning. Skapande av egna recept. (H & k, åk 7-9) …ge enkla/utvecklade/välutvecklade omdömen… …planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil, (Id & h) Ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om musicerande och om intryck samt upplevelser av musik. (Mu åk 4-6) …föra enkla/utvecklade/välutvecklade resonemang… Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. (Ma) Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. (NO åk 1-3) …ge enkla/utvecklade/välutvecklade beskrivningar… …använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, (Fy) Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en loggbok. (Slöjd, åk 4-6) …kan samtala om och diskutera… genom att …ställa frågor och framföra och bemöta åsikter… …stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor. (Sh) Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer. (Tk, åk 7-9) …förklara och visa på samband och generella mönster…

Bakgrund -Vanliga frågor Vad menar ni när ni säger att det är alla lärares ansvar att arbeta för att stödja elevernas språkutveckling såväl som deras kunskapsutveckling? Ska alla lärare bli svensklärare? Innebär detta att jag ska rätta elevernas språkliga misstag i texter osv? Hur ska jag kunna undervisa om detta, jag kan inte något om mitt ämnesspråk? Hur ska vi ha tid att göra detta?

Utvecklingspaketet ”Språkutvecklande arbetssätt” Checklista för ett språkutvecklande arbete och andra verktyg. Länkar till Europarådet och UR

Utvecklingspaketets syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas.

https://li64-svcm9. skolverket. se:8443/preview/2. 4805/2. 4808/2 https://li64-svcm9.skolverket.se:8443/preview/2.4805/2.4808/2.6556/2.8159

Texter från Europarådet Language(s) in other subject Language and school subjects - Linguistic dimensions of knowledge building in school curricula History: An approach with reference point - Items for a description of linguistic competence in the language of schooling necessary for teaching/learning history Sciences: An approach with reference point - Items for a description of linguistic competence in the language of schooling necessary for teaching/learning science (at the end of compulsory education) Literature: An approach with reference points - Items for a description of linguistic competence in the language of schooling necessary for teaching/learning literature (at the end of compulsory education) Mathematics: An approach with reference points - Items for a description of linguistic competence in the language of schooling necessary for teaching/learning mathematics (in secondary education)

Texternas struktur 1. Inledning 2. Språkutvecklande arbetssätt 3. Ett exempel från ämnet teknik Inledning Språkutveckling i läroplanerna Språk och lärande Inledning Språk och lärande – från praktik till teori. Vardagsspråk och skolspråk I klassrummet Förstaspråks- och andraspråks-utveckling Socialisations-mönster, identitet och förhållningssätt Avslutande tankar

Eleverna behöver ämnesspråket för att i tal och skrift uttrycka och tolka … …kunskaper som hör till ämnets domän …ämnets begrepp …centrala tankegångar …känslor och åsikter som ämnet väcker

Ett välutvecklat ämnesspråk gör det möjligt för eleverna att… Tillägna sig ämnesinnehållet Förstå hur grundläggande principer inom ämnet är organiserade Gå in i ämnesspecifika diskussioner Föra relevanta resonemang Läsa och skriva de texttyper som kännetecknar ämnet Lyssna och tala på ett ämnesadekvat sätt

Vad behöver eleverna kunna och förstå? Ett välutvecklat ordförråd Kännedom om särskilda funktioner hos det specifika ämnets språk Kännedom om vanliga genrer eller stilar inom ämnet och vad som kännetecknar dessa Förmåga till skriftlig och muntlig produktion inom ämnet Förmåga att språkligt anpassa sig till ämnets och situationens krav Bearbeta ämnesspecifik information Lust för och intresse av att kommunicera med andra Förståelse för att kommunikationsmönster och –innehåll kan se olika ut i olika ämnen och situationer

Vad behöver lärarna kunna, förstå och göra? Tillgång till en varierad verktygslåda av arbetssätt som tillåter eleverna att vara språkligt aktiva Kunskaper om ämnesspråkets särart, dess ord, begrepp, ämnesspecifika texter och deras uppbyggnad, innehåll och språkliga drag Kontinuerligt analysera språket som används i undervisningen Undvika förenklingar, ha höga förväntningar. Stötta eleverna kontinuerligt och medvetet I planering och genomförande vara medveten om ämnets språkliga aspekter och parallellt arbeta med språk och innehåll

Vad kan lärare behöva ställa sig för frågor? Exempel på undervisningsinnehåll: Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid. Exempel på frågor att fundera över: Vilka språkliga kunskaper krävs för att eleven ska kunna förstå genomgångarna av detta innehåll? Hur kan jag stötta dem så att de förstår ? Vilka språkliga kunskaper behöver eleven utveckla för att kunna föra samtal om eller presentera detta innehåll? Hur kan jag stötta dem så att de kan göra detta ? Vilka språkliga mönster, ord och begrepp är vanliga när man samtalar om detta innehåll? Hur kan vi arbeta med dessa på ett meningsfullt sätt i undervisningen? Hur kan undervisningen organiseras och genomföras så att alla elever får utrymme för att tala?

Undervisningen behöver vara en tillåtande miljö där elever uppmuntras att använda alla sina språk för att utveckla dessa och fördjupa sina kunskaper i ämnet. innehålla språklig interaktion, t ex samtal och diskussioner där ämnesspråket kommer till användning ge mönster för hur ämnesspecifika samtal kan föras, vilka ord, begrepp och uttryck som är vanliga att använda i ämnesområdet. Ett jämförande perspektiv. innehålla medveten stöttning som gör det möjligt för eleverna att klara de språkliga utmaningar som undervisningen kräver. ta vara på elevers förkunskaper och bygga deras förförståelse. ge rika möjligheter att uttrycka sig i autentiska kommunikationssituationer med varierade språkliga uttrycksformer. innehålla öppna, autentiska frågor utan färdiga ”rätta” svar. innehålla möjligheter att samtala med andra än de eleven vanligtvis umgås med

Sammanfattningsvis Forskning visar att en ämnesspecifik och språkutvecklande undervisning är kontextrik och innehåller språklig stöttning och mycket interaktion. Förutom ämnesinnehållet betonas i en sådan undervisning också bland annat följande: läsning och skrivning, muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar, tankemässigt krävande uppgifter, ett medvetet fokus på utveckling av ordförrådet i ämnet, undervisning om vad som utmärker olika texter i ämnet och också om olika lärandestrategier, och olika typer av formativ bedömning.

Det som gäller god undervisning gäller även språkutvecklande arbete Syftet med och målen för undervisningen i ett arbetsområde eller för en lektion måste vara tydliga. Både lärare och elever måste veta vad eleverna ska ges förutsättningar att lära sig. Det är viktigt att även sätta tydliga mål när det gäller ämnesspråket. Läraren behöver ta reda på vad eleverna har för förkunskaper, även när det gäller ämnesspråket. Läraren behöver också tydliggöra vad undervisningen ska innehålla för att stötta elevernas språkutveckling. Stöttning och återkoppling är nödvändigt för att arbetet ska genomföras i riktning mot målen.

Exempel på diskussionsfrågor Vilka texttyper är vanliga att läsa och skriva i ert ämne? Vad kännetecknar dessa när det gäller till exempel språk och struktur? Hur kan ni arbeta med elevernas förförståelse inför läsning och skrivning av sådana texter? Hur kan ni ge eleverna återkoppling på deras läsning och skrivande i ert ämne?

Alla skolformer är viktiga! • I vilka sammanhang möter barnen i förskolan skrivet språk? Vilka krav ställer det på barnen? Vilka krav ställer det på undervisningen? • Vilka skriftspråkliga sammanhang förekommer i förskoleklassen och på fritidshemmet? Hur kan elevernas skriftspråkliga kompetens utmanas i dessa verksamheter? • Vilka typer av texter möter eleverna i till exempel historia, fysik, musik, social omvårdnad eller fordonstekniska ämnen? Hur mycket och vad läser och skriver eleverna? • Vilka krav ställs på elevernas skriftspråkliga förmåga i till exempel idrott och hälsa, teknik eller företagsekonomi? Hur kan skriftspråket integreras och utvecklas i dessa ämnen? • Vilken slags skriftspråklig och kommunikativ kompetens behöver eleverna utveckla i till exempel bild, matematik eller i ämnet hotell på gymnasieskolan?

Tack för er uppmärksamhet! anna.osterlund@skolverket.se