Perspektiv på Biblioteksutveckling Vasa landskapsbibliotek 7.11.2012

Bibliotekskonsult från Egypten Kärleksaffären mellan Cleopatra och Julius Caesar lär ju ha börjat med att hon smugglades in i palatset inrullad i en matta. ITystnaden och ljuset, en bok om biblioteksarkitektur, skriver Vilma Hodászy Fröberg att Cleopatra under sina senare besök i Rom skulle ha gett Caesar goda råd angående biblioteken, som sedan moderniserades enligt egyptisk modell. Bench marking och internationellt utbyte är verkligen ingenting nytt, också om det hela har blivit mera formellt, man behöver inte börja med att fundera på mattor. Vad gäller presentation av våra egna, nationella biblioteksstrategier har inbjudningarna faktiskt strömmat in under åren.

Biblioteken har en uppgift i samhället, de fyller en funktion som samtidigt är kärnan i deras verksamhet, och den finns definierad i vår bibliotekslag och våra strategier. Biblioteken utvecklas och förnyas, arbetsmiljön,redskapen,formaten och servicen utvecklas och föränd- ras, men kärnan finns där hela tiden – eller borde finnas där, så länge biblioteken upprätthålls med kom- munala och statliga medel.

Nyheter om privatisering av bibliotek sipprar in från England och USA, från Nacka i Sverige och nu senast från Danmark. I Ringstedt på Själland ska Danmarks första privata bibliotek ingå i ett upplevelsecenter med bokhandel, musikcafé, turistforum - en barnavdelning med dataspel, böcker och film. Danmarks biblioteksförening har varit positivt inställd, men planerna har väckt livlig diskussion. En del danska politiker vill nu ha en nationell biblioteksstrategi som säkrar att biblioteken även i fortsättningen är en kommunalt driven, gratis service.

England och Sverige Englands bibliotekslag är från 1961. När politikerna diskuterade biblioteksindragningar och privatisering framhölls det att det knappast finns någon orsak att följa en 50 år gammal lagstiftning som stadgar att kommunerna ska tillhandahålla bibliotekstjänster – tiderna har ju förändrats. Onekligen, och man kan ju fråga sig varför lagen inte har uppdaterats på 50 år. I maj i år lämnades förslag till ny bibliotekslag för Sverige. Förslaget är nu ute på remiss, lagen träder tidigast i kraft 1.7.2013. I promemorian framhålls att förslaget syftar till att möta de omvärldsförändringar som har skett sedan den nuvarande lagens ikraftträdande 1996 – här är det alltså fråga om15 år. http://www.regeringen.se/sb/d/15598/a/193002

Genom lagförslaget ska viktiga principer förstärkas, som att utlåning av litteratur ska vara avgiftsfri och att alla ska ha tillgång till biblioteksservice. Ett av de främsta motiven till att införa en helt ny lag i stället för att revidera den nuvarande är att man vill öka lagens användarvänlighet, sägs det i promemorian. Där sägs också att ”en förutsättning för förslagen är att folkbibliotekens verksamhet även i fortsätt- ningen ska vara ett kommunalt ansvar.”

Den svenska bibliotekslagen har kritiserats för att den inte definierar ansvariga myndigheter. Det gör ju vår lag klart och tydligt, kommunerna svarar för ordnande av bibliotekstjänster. Statlig myndighet är, som det heter, vederbörande ministerium. Bibliotekens regionala statsförvaltning har lagstadgade uppgifter. I Sverige har ju KB numera ansvaret för folkbibliotekens utvecklande. Ordförande för kulturutskottet, Gunilla Carlsson, har nu i riksdagen tagit initiativ till en nationell biblioteks strategi för Sverige. Bristen på en sådan strategi har diskuterats i många år. Men var ska man finna sakkunskapen? Närmast på regional nivå, skulle jag tro…

Finlands bibliotekslag från 1998 väckte genast stort internationellt intresse och översattes därför till engelska. Jag presenterade den bl.a. på de tyska biblioteksdagagarna. Vår lag har varit en förebild i många länder och garanterar en enhetlig servicenivå oberoende av bostadsort, avgiftsfri service och en kompetent personal. Behövs verkligen en bibliotekslag? Så länge kommunen har intresse av att upprätthålla biblioteket och anställer kompetent personal och satsar på samlingar och service oberoende av ekonomiska kriser kan man väl klara sig utan, men… Lagändringar har alltid signalerat förändringar i samhälle och dagligt liv, ett nytt paradigm. 1998 års lag länkade biblioteken till kunskapssamhället.

Nationella strategier Lagen måste åtlydas – stategier förbinder man sig till. Kirsti Kekkis Biblioteksstrategi 2010 från år 2003 var en av de första biblioteksstrategierna i Europa. Under några års tid reste jag runt och presenterade vår strategi i Berlin, Bern, Bryssel, Madrid,Osijek i Kroatien, Liepaja i Lettland, Vilnius, Warszava, Paris, London, Brasov i Rumänien, St Petersburg och Kiev. Överallt i Europa funderade man på nationella biblioteksstrategier, och Biblioteksstrategi 2010 översattes till ganska många språk. I de federala staternasTyskland var det Bertelsmanns förlag som presenterade en biblioteksstrategi, i förordet nämndes bland annat vår strategi som en förebild.

Uppdateringar Syd-Korea tog i Puerto Rico initiativ till en särskild grupp för nationella strategier – NILP – SIG (National Information and Library Policy – Special Interest Group). För Finlands del var det redan en uppdaterad version, Bibliotekspolitik 2015, som presenterades på NILP-SIGs IFLA-session i Helsingfors. Finna, vårt nationella digitala bibliotek, kommer nog att väcka stort internationellt intresse när det kör i gång på allvar. Just nu fokuserar man mycket på e-innehåll.Tills vidare har vi inte så mycket nytt att komma med, men det har inga andra länder heller, utom Stor-Britannien och USA. I USA går de djärvaste spådomarna ut på att e-böckerna utgör 50 % av försäljningen inom några år. Det finns forskare som säger att e-boken inte konkurrerar med tryckta böcker, varken nu eller i framtiden, utan med nya medier, digi-tv och internet-tjänster. -Kanske det, i Cilip Update oct 12 läste jag att försäljningen av e-böcker i Stor-Britannien har ökat med 89 % under en 6 månaders period medan försäljningen av tryckta böcker minskade med 0,4 % under samma tid.

Uppdateringar, EU NAPLE, de europeiska biblioteksmyndigheterna, grundades i Köpenhamn 2003 under det danska EU-ordförande- skapet. När Finland var i turen 2006 ordnade jag ett NAPLE-möte som kom med i det officiella programmet men inte på agendan- biblioteken finns inte på EU:s agenda. EBLIDA och NAPLE har sedan dess tillsammans arbetat för större synlighet och linjedragning för biblioteken inom EU. Problemet är att EBLIDA är en sammanslutning för alla typer av bibliotek – profileringen av de allmänna biblioteken blir lidande. Jag har suttit i NAPLEs styrelse i många år och tyckt att ingenting går framåt. Visserligen har vi ett gemensamt ställningstagande: Repositioning European Public Libraries http://www.eblida.org/News/PositionsOnPublicLibrariesEC EI10_20100901.pdf

Bill & Melinda Gates Foundation sammankallade i juni år NAPLEs och EBLIDAs styrelser till ett möte i Bryssel. B&MGF vill föra fram de allmänna biblioteken inom EU, hur de motverkar marginalisering, vad de betyder för tillgång till kunskap och kultur. Civic Agenda är deras europeiska partner. På mötet disku- terades utgående från EBLIDA-NAPLEs position paper och en rapport sammanställd av Dan Mount från Civic Agenda: An analysis of the relevance of the EU 2020 growth strategy to European public libraries. Rapporten godkändes inte helt av B&MGF, men efter omarbetning blir den nog bra. Den vänder sig till politikerna men också till biblioteken – det finns möjligheter för biblioteken inom EU 2020 också om de inte direkt nämns i texterna! En snabb undersökning av inverkan av biblioteken nättjänster görs nu i 17 länder, Finland är också med. I början av nästa år kommer nästa steg, ett aktivt lobbande inom EU-parlamentet tar vid…

Till slut litet om kameler… Jag vill avsluta med att berätta om en beslutsfattare som verkligen insåg bibliotekets betydelse. Uppgiften är hämtad ur Alberto Manguels bok En historia om läsning, och den visar att mobila tjänster inte är något nytt de heller. När den persiske storvisiren Abdul Kassem Ismael på 900-talet var ute och reste i det vidsträckta persiska riket hade han alltid sitt bibliotek med sig. Samlingen lär ha innehållit 117 000 volymer, och den bars av 400 kameler som gick i alfabetisk ordning. -Livet har på många sätt blivit enklare, och samtidigt så oändligt mycket mera komplicerat. Jag tackar för mig, för många trevliga landskaps- biblioteksmöten och för gott samarbete under åren!

Tack för att ni lyssnade!