Kort presentation katalogisering specialpedagogers examensarbeten Kvalex 2014-04-08 Kristian Lutz, lektor i specialpedagogik

Syfte med projektet I första hand ett katalogiseringsprojekt Inga djupgående analyser men ger ändå en bild av t.ex. teoriers funktion och vad som är angelägna undersökningsområden för studenter Kan fungera som ett referensbibliotek för framtida studenter och handledare

Insamlat material Förutsättning; att arbetet publicerats på rätt plats på MUEP Totalt 119 examensarbeten (endast specialpedagoger) mellan åren 2009-2013

Tillvägagångsätt Arbetena har sorterats (ofta i flera mappar) utifrån tre olika aspekter; Ämnen Metoder använda Teorier Metoden har varit ”noggrann skummning” av arbetena

Metoder Intervjuer dominerar stort; Renodlade intervjuundersökningar Kombinerade med observation Kombinerade med enkät Kombinerade med textanalys Fokusgruppsintervjuer (7 studier) Cirka 10 % av studierna är renodlade enkätundersökningar (ytterligare ca 15 % i komb.)

Barns/elevers röster Cirka 10 % av arbetena hade med barns perspektiv där deras röster fanns presenterade.

Teoriers funktioner Teori som legitimitet (finns där för att det ska vara så, men syns knappt i övrigt).Kompenseras då med fler empiribaserade studier som spegel. Teori som bakgrund (finns där för att läsaren ska förstå det man studerar) Teori som analysverktyg (finns där för att förstå det empiriska materialet) Teori som strukturskapare (finns där i alla steg i arbetet som en röd tråd, problemformulering, metod, presentation, analys & diskussion)

Topp 4 teoretiska perspektiv Specialpedagogiska perspektiv (ca 40 %) Sociokulturella teorier (ca 35 %) Systemteorier (ca 30 %) KASAM (ca 10 %)

Specialpedagogiska perspektiv Här finns en uppenbar risk att genomgången blir mer av en ”lärobok” och avhängigt av syftet med undersökningen är perspektiven i varierande grad användbara.

Lite problematisering kring teorier Systemteori; Kan vara svårt att använda i analyser ifall man inte definierar några begrepp som används i analysen. Förvånansvärt få studier som använder individ- grupp och organisation.

Sociokulturell teori Lite paralleller till systemteorin där det krävs att bryta ut begrepp för sina analyser. Kan också bli lite kaka på kaka; verksamheten (policydokumenten) formade av samma teori som används i analysen.

KASAM Vanligt problem; att studenterna själva är lite okritiska till teorin. Empiriska materialet används ofta för att bekräfta teorin snarare än att teorin används för att analysera materialet.

Diskursteorier Studenter som väljer denna inriktning ofta intresserade av teorierna som sådana. Att sätta sig in i begreppsvärlden inom teorin kan skapa en tidsbrist avseende den empiriska analysen.