1 minut

FINNS IDEELLT LEDARSKAP?

”Jag har svårt med begreppet ledarskap i det här sammanhanget ”Jag har svårt med begreppet ledarskap i det här sammanhanget. Det hör inte riktig hemma i en ideell förening, ledarskap är något man sysslar med inom näringslivet. Min erfarenhet av att bo på en mindre ort är att vi inte har en massa människor som vill bli ledda eller som själva vill leda. Problemet är snarare att överhuvudtaget få människor att engagera sig för att dra föreningen vidare. Som ordförande är det därför inte min uppgift att leda dem i styrelsen till att göra en massa saker. Verkligheten är att jag är glad för det som blir gjort. Vi jobbar mot samma mål men var och en sysslar med det den är intresserad av” – Sten, 60 år, ordförande i lokal miljöorganisation

Vad har jag kommit fram till HUR RESONERAR LEDARNA? Vad tror du? Vad får folk att stanna kvar i en förening? Vad får folk att lämna en förening? Kort diskussion i par Vad kan ledarskapet göra för att stärka motivationen? Vad har jag kommit fram till i min forskning?

”Folk kommer på styrelsemötena men dom gör ingenting, dom tar inte på sig nåt. Dom bara kommer på styrelsemötena. Och det tycker jag är väldigt tråkigt. Dom går runt och tycker att andra ska fixa allting” – Gudrun, 65 år, ordförande Ett och samma problem förklaras på olika sätt beroende på antaganden kopplade till syn på människa och samhälle På vilken nivå ligger förklaringsvärdet? Vilken sorts ledarskap leder det till?

FYRA SÄTT ATT RESONERA Sakfrågor Livspussel Besluts- processer Grupp- dynamik Livspussel – medlemmarnas livssituation, kopplat till arbets- och familjeliv avgör hur mycket de engagerar sig Engagemang – medlemmarnas engagemang i sakfrågorna är avgörande för deras motivation att arbeta ideellt Gruppdynamik – sammanhållningen, samarbetsklimatet och relationer i gruppen avgör graden av motivation Maktstruktur – graden av inflytande och delaktighet i beslutsprocesser är avgörande för medlemmarnas motivation Generaliseringar: inte för att sätta stämplar utan för att göra komplicerade samband förståbara och som underlag för diskussion. Ingen av intervjupersonerna resonerade helt utifrån ett enskilt sätt - men ett eller flera dominerade ofta hos varje individ.

”De vill bara lämna sitt barn till en tränare, göra några ärenden och sen hämta sitt barn. Få vill engagera sig. I Stockholm jagar folk tid, karriärsteg och självförverkligande. När man passat på att handla har man sen en timme att jobba när barnet sover. Att befinna sig i en storstad ger många sinnesintryck. Går du in på en fotbollsplan får du tusen intryck till den timmen och det blir utmattande. Viljan att lägga tid och engagemang på sitt barn och föreningen blir därför mindre och då blir det ledar- och tränarbrist” - Antonio, 35 år, anställd ”De vill bara lämna sitt barn till en tränare, göra några ärenden och sen hämta sitt barn. Få vill engagera sig. I Stockholm jagar folk tid, karriärsteg och självförverkligande. När man passat på att handla har man sen en timme att jobba när barnet sover. Att be nna sig i en storstad ger många sinnesintryck. Går du in på en fotbollsplan får du tusen intryck till den timmen och det blir utmat- tande. Viljan att lägga tid och engagemang på sitt barn och fören- ingen blir därför mindre och då blir det ledar- och tränarbrist” - Antonio ”…och så går dom upp kl fem och så lämnar dom barnen kl halv sex på fritids och så går dom på dagis och så småningom i skolan och sen kommer dom hem då vid sextiden och för att där barnen ska gå upp kl fem måste dom ju gå och lägga sig kl åtta…jag har en känsla av att livet har blivit ganska hårt för yngre mot vad det var för tjugo år sen” - Åke, 70, ordförande

LIVSPUSSLET I FOKUS Illustration: Matilda Erika Strandberg Vanligaste sättet att resonera. Karriär, pendling och barn tar tid. Inte mycket tid över att engagera sig i föreningen. Samhällsfaktorer påverkar. Helt vanliga människor som ska få in det ideella arbetet i sina livspussel Samhället går inte att påverka men man kan anpassa arbetsformerna - Skypemöten, avgränsade uppdrag (tids och ansvarsmässigt), metodstöd (centralt utformad kampanj som de ideella utför) Illustration: Matilda Erika Strandberg

Vanligaste sättet att resonera. Karriär, pendling och barn tar tid Vanligaste sättet att resonera. Karriär, pendling och barn tar tid. Inte mycket tid över att engagera sig i föreningen. Samhällsfaktorer påverkar. Helt vanliga människor som ska få in det ideella arbetet i sina livspussel Samhället går inte att påverka men man kan anpassa arbetsformerna - Skypemöten, avgränsade uppdrag (tids och ansvarsmässigt), metodstöd (centralt utformad kampanj som de ideella utför)

”Ett sätt är att presentera verksamheten och fråga om de är intresserade av något speciellt. Ofta är ju folk bara intresserade av en viss fråga. De kanske inte vill sitta i styrelsen men ändå gärna engagera sig, då kan man erbjuda dem en möjlighet den vägen” - Eva, 59 år, sekreterare »De som är väldigt engagerade gör ju väldigt mycket och lyckas alltid göra lite till, det tror jag gäller nästan alla föreningar. Många är aktiva i era föreningar samtidigt och verkar ha hur mycket tid som helst – även om de har små barn. Det handlar ju om hur man väljer att använda sin tid« »Antingen är man oerhört fokuserad på klimatfrågor, är med i klimatnätverket och brinner för det. Då finns det en viss risk att man blir lite putt för att andra inte är lika engagerade eftersom de istället tycker att det är viktigt att arbeta med exempelvis konsumentmakt. Basen för det ideella engagemanget är människor som brinner och de esta orkar inte brinna för mer än en fråga i taget.« »Det är det starka inre engagemanget som har byggts över tid som håller. Ett sådant engagemang kan stärkas genom att understödja känslan av makt. Man vill att varje medlem ska känna att den har makt att göra något. Om man ska lägga pengar på något så är det ju att odla den känslan. När någon kommer med en idé ska man elda under den. Göra allt som är möjligt för att den idén ska bli verklighet. Det nns ett värde i att de ideellas idéer får växa och att de själva känner att de är med och formar verksamheten.« Att skapa engagemang kräver framför allt tid och det finns folk som engagerar sig i att göra andra engagerade. Det är som att göra en våg, och det går liksom inte att betala en våg för att börja rulla. Det måste till en massa andra saker för att den ska komma igång och för att den ska bli riktigt kraftig krävs det att alla som ingår har ett engagemang som de är helt övertygade om.« ”Ett sätt är att presentera verksamheten och fråga om de är intresserade av något speciellt. Ofta är ju folk bara intresserade av en viss fråga. De kanske inte vill sitta i styrelsen men ändå gärna engagera sig, då kan man erbjuda dem en möjlighet den vägen”

SAKFRÅGORNA I FOKUS Illustration: Matilda Erika Strandberg Eldsjäl är ideal! Om medlemmarna är tillräckligt engagerade kommer de prioritera. Individens personlighet och intressen är viktigast. Är folk inte engagerade är de inte det. Därför behövs nytt blod. Engagemanget i sakfrågorna är grunden, detta måste stå i centrum. Konkurrens om resurser med de som brinner för andra sakfrågor är en risk. Kritisk hållning till ledarskap - finns inte i ideellt arbete. Svårt att styra eldsjälarnas engagemang. Därför bör de få fria tyglar. Illustration: Matilda Erika Strandberg

Eldsjäl är ideal! Om medlemmarna är tillräckligt engagerade kommer de prioritera. Individens personlighet och intressen är viktigast. Är folk inte engagerade är de inte det. Därför behövs nytt blod. Engagemanget i sakfrågorna är grunden, detta måste stå i centrum. Konkurrens om resurser med de som brinner för andra sakfrågor är en risk. Kritisk hållning till ledarskap - finns inte i ideellt arbete. Svårt att styra eldsjälarnas engagemang. Därför bör de få fria tyglar.

”Jag känner en som hoppade in liksom efteråt och hon har fått kämpa i ett år eller två för att överhuvudtaget känna att hon hör till gruppen” - Anita, 52, ledamot »Det var lätt att komma in i gruppen och känna gemenskap. De hade återkommande aktiviteter och gjorde saker tillsammans, åh kul! tänkte jag. Nu ska jag få träffa de här personerna igen och göra något intressant.« ”Jag känner en som hoppade in liksom efteråt och hon har fått kämpa i ett år eller två för att överhuvudtaget känna att hon hör till gruppen” »De esta som kommit in i styrelsen har känt andra och kommit in genom personliga kontakter. Det är inte så många – eller fak- tiskt ingen om jag tänker efter – som självmant tagit kontakt med styrelsen eller ordföranden utan att redan känna någon. Det ska man nog heller inte räkna med på en liten ort som vår.« »Det nns en problematik i det där – å ena sidan kan det vara effektivt att ha en person som är spindeln i nätet, men det innebär också att det lätt blir mycket jobb för den personen. Om du haft mycket ansvar under året får du höra på nästa årsmöte att ’nu vet ju du hur det funkar så då är det väl bättre att du fortsätter istället för att någon ny ska komma in och behöva lära sig allt från början’. Då är det lätt att man fastnar i det tills man är helt slut och inte orkar vara med alls.« »Jag tror att det gör mycket för engagemanget att vara på platser där man är fast på en punkt, exempelvis en herrgård i Dalarnas skogar eller en stugby i Värmland. Man börjar umgås oavsett hur olika man är som personer. Man lär känna varandra och får ge- mensamma minnen – det är det som skapar relationer och gör att man fortsätter engagera sig.«

GRUPPDYNAMIK I FOKUS Illustration: Matilda Erika Strandberg Medlemmarna drivs minst lika mycket av den sociala gemenskapen som av engagemanget i frågorna. Om man blir exkluderad spelar det ingen roll hur mycket man brinner. Hur gruppen fungerar är viktigt för hur motiverade medlemmarna ska vara. Vikten av att strukturera mötena bättre för tydligare ansvarsfördelning Dagsformsrundan för att få bra socialt klimat Ringa runt till medlemmarna och inkludera medlemmarna drivs av social kontakt. Alla som kommit in i styrelsen har känt någon. Illustration: Matilda Erika Strandberg

Medlemmarna drivs minst lika mycket av den sociala gemenskapen som av engagemanget i frågorna. Om man blir exkluderad spelar det ingen roll hur mycket man brinner. Hur gruppen fungerar är viktigt för hur motiverade medlemmarna ska vara. Vikten av att strukturera mötena bättre för tydligare ansvarsfördelning Dagsformsrundan för att få bra socialt klimat Ringa runt till medlemmarna och inkludera medlemmarna drivs av social kontakt. Alla som kommit in i styrelsen har känt någon.

"Jag kan ju inte bestämma, eller det är klart jag kan bestämma, men jag vill inte bestämma. Jag vill att vi ska vara överens för då har alla ett ansvar att fullfölja intentioner de har” - Lennart, 47, ordförande »Är man lite elak kan man säga att det är jättebra för dem som jobbar på kansliet om vi värvar er medlemmar för då blir det er tjänster på kansliet, eller i varje fall inte färre. Men det påver- kar inte oss här ute i skogen. Då hjälper inte oss.« »Jag kan ju inte bestämma, eller det är klart jag kan bestämma, men jag vill inte bestämma. Jag vill att vi ska vara överens för då har alla ett ansvar att fullfölja intentioner de har.«

BESLUTSPROCESSERNA I FOKUS Demokratisk diskussion är viktig, såväl på riksnivå som lokalt. Har man varit med och fattat ett beslut är det större chans att man följer det. Rikskansliet fångar inte upp idéer. De toppstyr istället för sin egen vinning. Klyfta mellan professionellt och ideellt. Medlemsdemokratin viktig för motivationen men fungerar inte alltid. Illustration: Matilda Erika Strandberg

Demokratisk diskussion är viktig, såväl på riksnivå som lokalt. Har man varit med och fattat ett beslut är det större chans att man följer det. Rikskansliet fångar inte upp idéer. De toppstyr istället för sin egen vinning. Klyfta mellan professionellt och ideellt. Medlemsdemokratin viktig för motivationen men fungerar inte alltid.

Vilket sätt att resonera känner du igen från din egen erfarenhet? Diskutera i grupper 20 minuter (inklusive paus) Skriva ner på blädderblock och sätt upp

Illustration: Matilda Erika Strandberg

SELF-DETERMINATION THEORY ”För att vi ska vara motiverade måste våra grundläggande psykologiska behov vara tillfredsställda” Om man känner sig tvingad att arbeta på ett sätt man inte själv har valt tappar man lätt motivationen och eftersom man arbetar ideellt kan detta leda till att man hoppar av engagemanget.

SELF-DETERMINATION THEORY Utgå från egna erfarenheter av ideellt engagemang. Vilka av behoven var tillfredsställda? Egen reflektion och berätta för den brevid

Ledaren hjälper medlemmarna att känna SAMHÖRIGHET genom: Varmt och respektfullt bemötande Aktivt lyssnande Bekräftande av andras perspektiv Emotionellt stöd Klargörande av roller Stärkande av den gemensamma identiteten Kom igång med detta efter 3 minuter Varmt och respektfullt bemötande – genom att inkludera i en ny grupp, apropå den som höll på ett år för att komma med. Även om problem uppstår tex att någon inte gör det den tagit på sig måste detta bemötas på ett respektfullt sätt. Alla har ju olika förutsättningar i sina liv. I diskussioner är det viktigt med respekt för andras åsikter för att de ska känna samhörighet. Aktivt lyssnande – i diskussioner är det viktigt att lyssna och försöka förstå andra perspektiv och förutsättningar. Bekräftande av andras perspektiv – det gäller att inte bara förstå utan även bekräfta istället så att medlemmen känner sig sedd. Emotionellt stöd - medlemmen behöver inte bara materiella resurser för att kunna utföra sitt uppdrag. Det är viktigt att ledningen ger stöd och visar att den finns till hands. Vi jobbar tillsammans och hjälper varandra. Klargörande av roller – Ansvarsfördelning, vem gör vad? Minskar risken för konflikter och missförstånd kring ansvar som kan bli tärande för gruppen. Stärkande av den gemensamma identiteten – att göra roliga saker tillsammans, visa att vi är en härlig grupp som man vill tillhöra. I det ideella är det lätt att ta utgångspunkt i den gemensamma övertygelsen i frågorna.

Ledaren hjälper medlemmarna att känna KOMPETENS genom: Positiv feedback Ta tillvara på starka sidor Fokus på lärande och utveckling Tydliga ramar och mål Höga förväntningar Tillgång till resurser och material Att stimulera jag-kan-upplevelsen, alltså känslan av faktisk kompetens, samt potentiell kompetens. Positiv feedback – ”Bra jobbat”, ”va bra du är på…” I första hand fokusera på det som fungerar bra för att uppmuntra och motivera till nya prestationer. Om man börjar med att lyfta problem riskerar kompetensbehovet att hämmas med minskad motivation som följd. Utnyttjande av starka sidor – upplevelsen av kompetens sammanhänger med att man får göra sådant man är bra på. Ledarskapet har ett ansvar att ta reda på vilka kunskaper medlemmarna har och försöka sätta rätt person på rätt plats. Fokus på lärande och utveckling – kan stå i konflikt till utnyttjande av starka sidor eftersom ingen är fullärd. Potentiell kompetens är lika viktigt som faktiskt och ledarskapet har ansvar att se till att lärande och utveckling uppmuntras och möjliggörs. Tex genom workshops, kurser och samtal. Tydliga mål och ramar – osäkerhet på vad som förväntas av en hotar kompetensbehovet … otydligt informationsflöde med för många mail kan hämma kompetensbehovet av detta skäl. Höga förväntningar – det kan vara farligt att för låga förväntningar på medlemmarnas möjlighet att engagera sig, tex enligt livspusselresonemang. Här är engagemangsmodellen bra Tillgång till material och resurser – metodstöd, skype och annan teknologi. Ekonomiska bidrag från riks och länsförbund för att kunna förverkliga målen. Dela ut resurser frikostigt. Det kanske kan innebära att man slänger lite pengar i sjön men det kan det vara värt om det ökar medlemmarnas motivation.

Ledaren hjälper medlemmarna att känna AUTONOMI genom: Uppmuntrande av initiativ Valmöjligheter i arbetet Tydliggörande av arbetets syfte Välkomnande av kritiska synpunkter Icke-kontrollerande kommunikation Undvikande av belöningar, straff och jämförelser Uppmuntrande av initiativ – bejaka idéer. Fånga upp det spontana engagemanget. Lyssna efter idéer och säg inte ”det där har vi redan prövat”. Det kan hända att man slänger lite pengar i sjön men det kan det kanske vara värt om man ökar medlemmarnas motivation. Valmöjligheter i arbetet – när styrelsen har en färdig som de vill att medlemmarna ska utföra är det viktigt att ge valmöjligheter så att medlemmen själv får bestämma. Lägga ut olika uppdrag med tydlig beskrivning, mål, krav och ansvar är ett sätt att göra detta. Tydliggörande av arbetets syfte – vid tråkiga uppgifter som måste bli gjorda är det viktigt att visa hur uppgiftens utförande är kopplat till uppfyllandet av föreningens mål och syfte. Då blir det meningsfullt och motivationen stärks. Välkomnande av kritiska synpunkter – Om en medlem ifrågasätter styrelsens hållning. Lyft till diskussion, detta kan leda till förbättringar men framförallt ökar det medlemmens motivation att ta initiativ och bidra till verksamheten. Om kritik tystas eller ignoreras kommer medlemmarna bli passiva och det är riskabelt för en ideell organisation. Icke-kontrollerande kommunikation – kopplat till tydliggörande av syfte. Undvik att säga att något måste göras, beskriv istället sakligt varför det är viktig och vilka konsekvenser som föreningen riskerar om det inte blir gjort. Undvikande av belöningar, bestraffning och jämförelser – Yttre motivation kan vara lockande för att få saker gjorda men det riskerar i längden att underminera medlemmarnas inre motivation vilken är en förutsättning för att de ska fortsätta engagera sig

Vilka tekniker använder du i ditt ledarskap? Vilka tekniker skulle du vilja använda dig av ytterligare? SAMHÖRIGHET KOMPETENS AUTONOMI Varmt och respektfullt bemötande Aktivt lyssnande Bekräftande av andras perspektiv Emotionellt stöd Klargörande av roller Stärkande av den gemensamma identiteten Positiv feedback Ta tillvara på starka sidor Fokus på lärande och utveckling Tydliga ramar och mål Höga förväntningar Tillgång till resurser och material Uppmuntrande av initiativ Valmöjligheter i arbetet Tydliggörande av arbetets syfte Välkomnande av kritiska synpunkter Icke-kontrollerande kommunikation Undvikande av belöningar, straff och jämförelser Fundera själv i några minuter Diskutera i grupp – kom överens om fem tekniker som ni vill utveckla och prova. Hur tränar man på det? (20 minuter) Skicka lista in till Åsa

LEDARSKAPSDILEMMAN UTGÅ FRÅN INDIVIDEN UNDVIKA STYRNING Lyssna och anpassa efter individernas önskemål och förutsättningar Kompetens individen gör det denne är bra på Kompetens motverka stress Autonomi låter individen välja SAKFRÅGOR Vilka ledarskapsdilemman känner du ingen från egna erfarenheter? LIVSPUSSEL UNDVIKA STYRNING Decentralisera beslutsmakt och handlingsutrymme AKTIVT LEDARSKAP Ta initiativ och ansvar för att saker ska hända BESLUTS– PROCESSER GRUPP- DYNAMIK Autonomi delaktighet i beslutsprocesser Diskutera. Finns det t.ex. en tyngdpunkt på att sätta individen före gruppen eller tvärt om? Styr man mycket eller lite? Är den nuvarande situationen tillfredsställande eller blir det obalanserat? (15 minuter) Kompetens mötesteknik och struktur Samhörighet demokratiska samtal Samhörighet arbeta med grupprocessen ARBETA TILLSAMMANS Underlätta samarbete och interaktion

ORGANISERA SAMTAL om vad som motiverar människor för att komma till en gemensam bild och ett balanserat ledarskap ÖKA KUNSKAPEN om olika sätt att skapa bättre förutsättningar för motivation VÄLJ IN STYRELSELEDAMÖTER med kunskap om motivation och ledarskap – inte bara om sakfrågorna

LÄSTIPS Läs mer i ”förtroendevald” Det är det jag jobbar jag med nu! Har ni några frågor? Vill ni diskutera något?

TACK!