Intensiv kontextuell behandling av självskada

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Vi vänder oss till kvinnor från 18 år som har Missbruks-/beroendeproblematik och någon eller några av följande problemområden: Svåra ångeststörning Personlighetsstörning.
Göteborg Kvinnofrid Norra Bohuslän - Socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.
Samarbejde mellem plejefamilier og kommune
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
OL108A Distanskurs samhällsentreprenörskap Glokala Folkhögskolan
Ökad tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin, mars 2009 Stockholm Att arbeta för ökad kompetens i första linjen genom ett konsultationsteam.
GAP-analys Anne Höjer.
Barnens behov i centrum
Genombrottsprojektet Ger rehab/ Tomelilla kommun
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
15 februari 2010 Bergslagsgårdar Stiftelsen. Organisation HVB Familjeresursen Lägenheten Familjehemsvård Barn- och ungdom Familjehemsvård Vuxna Statistik.
Rapport om förslag till öppen verksamhet för ungdomar med självskadebeteende
Samordning för Psykisk (o)hälsa
Tove Filén, psykolog Jenny Huhta, kurator
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Götateamet Verksamhet och utvärdering
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
Dialektisk beteendeterapi
Bergmansgatans stödteam Bakgrund – Historik Inventering Planerat samarbete med sjukvården.
NPF-Huset.
Skolresultat och psykisk hälsa ett spiralformat samband Inledning Björn Wickström Temaledare Psynk
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa
Systematisk uppföljning UIV
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Samtal om eventuell förhandling om överenskommelse för 2015
Ambition och ansvar SOU 2006:100
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Magelungen Hemmasittarprogram
Överenskommelse om samordning kring barn
MEDDIX Webbaserat IT-stöd vid samordnad vårdplanering och informationsöverföring mellan huvudmän.
LAGAR Familjehemsplacering av barn och ungdom:
Beteendeproblem FFT (Funktionell Family Therapy) MST (Multisystemic therapy) Tertiär prevention Verksamma program har minskat återfallsfrekvens, i missbruk,
Tidiga insatser för psykisk hälsa
Systematisk uppföljning UIV Uppföljning av Insatser Vuxna Missbrukare.
BUM. BUM Barnhusmodellen – en integrerad mottagning Barnmed Barnhab Barnpsyk.
En verksamhet som drivs gemensamt av social tjänsten och psykiatrin i Skellefteå. Startade som projekt september 1995 Permanentades januari 1999 Består.
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Ett led i regeringens psykiatrisatsning
Case management I Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
MER ”EGENTID” – SÅ STÄRKER VI BARNENS MÖJLIGHET TILL SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET Bambi Ekonomisk förening – Bambi Korttidshem, Matilda.
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
Bakgrund ”En nationell cancerstrategi för framtiden” SOU 2009:11 Viktiga förbättringsområden- psykosocialt stöd och rehabilitering Sex regionala cancercentrum,
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
Skoldialogen - samverkan för bästa skola Växjökonferensen den 27 januari 2016 Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd.
Beardslees familjeintervention Lisa Wallander Linusson
Active Omsorg & Skola Cityteamet - det här är vår verksamhet.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Magelungen Hemmasittare Robert Palmér Programansvarig HSP.
”Rätt person till rätt insats”. Arbetslivscenter – kartläggning och förmågebedömning Fokus hos Arbetslivscenter (ALC) handlar om att betrakta, förstå.
Neurorehabilitering i Primärvården
Bedömning av individens kriminalitet
Samverkan med ”långa gummiband” Om gummibandet inte håller utan går av, är det bara att försöka med ett annat gummiband.
Operativ personal från:
Skolan som Arena i Enköpings kommun
Vad skiljer de bästa instruktörerna från de bra?
Aktuella utlysningar “En jämställd och inkluderande arbetsmarknad”
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
”Hur arbetar vi i ambulanssjukvården som en del i framtidens sjukvård”
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Kvalitetsberättelse 2017.
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
DBT-influerat förhållningssätt på BUP-akutenhet i Göteborg
Vuxenpsykiatrin Helsingborg, Ängelholm och Landskrona
Att arbeta i en integrerad verksamhet Är som att stå i en korsväg
Presentationens avskrift:

Intensiv kontextuell behandling av självskada En integrerad individ- och familjeterapeutisk modell Göteborg april 2019

Bakgrund Start 2008 i projektform 2010 permanent verksamhet Höga placeringskostnader Rekrytering

IKB

Målgrupp Ungdomar 13-20 med självskadebeteende och/eller suicidalt beteende, samt deras familjer Annan öppenvårdsbehandling Kris på familjenivå samt risk för placering IKB

IKB FFT DBT Projekt 2008 Samverkan mellan Bup och socialtjänst

IKB-teamet Avdelningschef 4 individualbehandlare 4 familjebehandlare 4-6 familjer/behandlare 9.30 Elin) Hos oss jobbar socionomer, specialistsjuksköterskor, en skötare och en psykolog. Individualbehandlare har vidareutbildning i DBT och familjebehandlarna i FFT. Samordnaren har ytterst en övergripande samordnings – och kontrollfunktion. Dennes funktion som mest betydelsefull i fas 1 och 3. Tar emot remisser, går på SIP, fördelar ärenden och följer upp. Samordnaren/temachefen är ansvarig för att själva behandlingsprocessen löper på som planerat och ibland finns behov av att denne är behjälplig i vissa kontakter gentemot andra vårdgivare eller myndigheter. Länk ut till kommunerna. Kommer gå in närmare på CM längre fram under dagen. Hur många familjer/ behandlare – beroende på omfattning, geografiskt avstånd, familjens organisation – för inte ihop föräldrar med svår separation bakom sig A-L) liten grupp, finns utrymme så att vi kan rikta oss mer. Plocka upp lite om deras bakgrund/erfarenheter/utbildning, lämna vidare till andra?

IKB-teamet 3-6 månader Hög intensitet Två behandlare Hemmabaserad behandling Tre fokusområden Ungdom (DBT) Familj (FFT) DROP OUT 2 out of 285 familys FAMILJ INDIVIDD KONTEXT

Samverkan med socialtjänsten Familjerna alltid aktuella på Bup och socialtjänsten Kontinuerlig återkoppling/ rapportering till handläggare Länk i kontakt med socialtjänsten Vidmakthållandeplan och behandlingssammanfattning - ett underlag för socialtjänsten i sitt beslutsfattande

Hemmabaserat arbete Graden av motivation skiftar – undvika konflikter Träffar syskon – utökat familjefokus Jämlik vård Ekonomiska resurser Geografiskt avstånd Tidsaspekt- skola och jobb Tidsaspekt

Ökade förutsättningar för generalisering och långsiktiga förändringar - arbeta i familjens vardag Minskad risk för avslut av behandling i förtid Lättare att arbeta salutogent

Drop out 2 av 285

Salutogent förhållningssätt Hemmabaserat Salutogent förhållningssätt Individuellt- och familjeperspektiv- avlastande Tidsmässiga resurser Bemötande – reducera skuld och skam Flexibilitet- möjliggöra behandling Behandlingstid Dubbel handledning Samverkan skola socialtjänst- sammanhållen insats Framgångsfaktorer Försvårande omständighet att ta över

Finns goda evidensbaserade alternativ, men många gånger utprövade på vuxna. Målgruppen med komplex psykosocial problematik One size does not fit all

Preliminary evaluation of an intensive integrated individual and family therapy model for self-harming adolescents Moa Bråthén Wijana, Pia Enebrink, Sophie I. Liljedahl and Ata Ghaderi

Generella behandlingsmål IKB Öka effektiv känsloreglering Öka funktionell kommunikation i familjen Upprätta en vidmakthållandeplan Öka skolnärvaro/ annan sysselsättning

Genomsnittligt antal självskador den senaste månaden Obesrvera……detta är ett genomsnitt…..Minskning med hälften…..motsvarar ungefär vad DBT får för resultat på 6 månader Samma nivå vid 6-månaders upppföljning….. Fortfarande ett självskadebeteende vid 1-års uppföljning (vad karaktäriserar dessa peroner) vi vet att det finns en naturlig läkning över tid.

Självskada under den senaste månaden Andelen som fortfarande självskadar över huvud taget……. Om ni är bekanta med formuläret ERQ så ser vi att ungdomarnas förmåga till CR ökar efterbehandlingen

Generellt mående Minskning av internaliserade symptom (YSR) Minskad stress (PSS) Minskning av extrenaliserade symptom (YSR, vid uppföljning)

Funktionsnivå Ökad skolnärvaro Ökad skolanpssning Fungerar bättre med kamrater Trivs bättre med lärare Presterar bättre

Kommunikation och relationer i familjen Minskad kritik från föräldrar Minskad emotionell överinvolvering Ökad närhet

Viktig slutsats Behåller dem i behandling och förebygger/förhindrar inläggning/ placering. En statistisk signifikant minskning av dagar inom slutenvården Endast två personer har varit placerade under behandlingstiden respektive vid uppföljning

moa.brathen.wijana@akademiska.se malin.selberg@akademiska.se