DBT-influerat förhållningssätt på BUP-akutenhet i Göteborg

En presentation över ämnet: "DBT-influerat förhållningssätt på BUP-akutenhet i Göteborg"— Presentationens avskrift:

1 DBT-influerat förhållningssätt på BUP-akutenhet i Göteborg
Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare Josefine Larsson, sjuksköterska

2 Agenda Bakgrund Grundantagande i DBT
Standardiserad vårdplan vid självskadebeteende Färdighetsskola på avdelningen vid självskadebeteende ”Öppen retur” Samarbete med DBT-teamet Fördelar med arbetssättet

3 Bakgrund Upptagningsområdet täcker 164 000 barn.
8 vårdplatser på akutavdelningen. Personal: Läkare, 1 psykolog, 1 socionom, psykiatrisjuksköterskor, sjuksköterskor samt skötare. DBT-influerat förhållningssätt med influenser av lågaffektivt bemötande med regelbunden undervisning i DBT. Processbaserat arbetssätt.

4 Grundantaganden i DBT Patienter gör alltid så gott de kan.
Patienten är alltid motiverad att bli bättre. Patienten måste lära sig och använda nya beteenden i alla relevanta situationer. Patienterna kan inte misslyckas i DBT. Patienterna har kanske inte själva orsakat alla sina problem, men det är ändå de som måste lösa dem. Patienterna måste anstränga sig mer, arbeta hårdare och motivera sig mer för att det ska bli någon förändring. Livet för suicidala personer med BPD är outhärdligt som de lever sitt liv just nu. 

5 Standardiserad vårdplan för självskadebeteende

6 Standardiserad vårdplan för självskadebeteende
Undvik i största möjliga mån att ordinera ständig tillsyn, använd istället intermittent tät tillsyn. Undvik i största möjliga mån att begränsa tillgången på sladdar och liknande då det är viktigt att patienten tränar på eget ansvar. Det är viktigt att i samband med första behandlingskonferens besluta om ett preliminärt utskrivningsdatum, helst i samråd med patient och vårdnadshavare. Direkt efter genomförd behandlingskonferens görs en permissionsplanering som tillägg till aktivitetsschema. Daglig färdighetsträning som skall schemaläggas. Färdighetsträning skall även genomföras under permissioner och utvärderas gemensamt av patient, ansvarig vuxen samt personal efter genomförd permission.

7 Standardiserad vårdplan för självskadebeteende
Psykoedukation: Färdighetsskola. Vid behov ångestskola, känsloskola traumaskola. Utforma en säkerhetsplan och krislista tillsammans med patient och ansvarig vuxen. Om en säkerhetsplan och krislista finns så uppdatera denna inför första permissionen. Bemötande vid självskada: Lågaffektivt bemötande Validering – fokusera på känslan och inte på självskadehandlingen Gå omedelbart igenom den inträffade händelsen

8 Färdighetsskola

9 Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Kedja Kedja Kedja Psykoedukation Psykoedukation Psykoedukation Färdighetsträning Färdighetsträning Färdighetsträning

10 Psykoedukation Känslor​ Biosociala teorin​ Självskada​ Validering​
Reglering​ Primära/sekundära känslor​ Känslor kopplade till självbild​ Biosociala teorin​ Känslomässig sårbarhet/invaliderande omgivning​ Självskada​ Validering​

11 Färdighetsträning Att vara medvetet närvarande​
Vad-färdigheter (observera, beskriva, delta)​ Hur-färdigheter (icke-dömande, en sak i taget, gör det som fungerar)​ Att skapa och bevara goda relationer​ Att reglera känslor​ Att stå ut när det är svårt​ Självvalidering​

12 Kedja PROBLEM-BETEENDE Sårbarhet Konsekvenser (långsiktiga) Tankar
Konsekvenser (kortsiktiga) Utlösande faktor Känslor PROBLEM-BETEENDE

13 Öppen retur Patienter med upprepade söktillfällen och flera vårdtillfällen. Patienten bestämmer själv när patienten önskar inläggning på akutavdelningen. Vårdtiden är tre dagar och kan inte förlängas oavsett patientens mående eller vad patienten kommunicerar. Patienten skall inte konverteras till tvångsvård. Patienten kan läggas in så många gånger som den tycker att det behövs.

14 Samarbete med DBT-teamet
När patienter från DBT-teamet behöver inneliggande vård utformar DBT-terapeuten ett uppdrag tillsammans med patienten för vad som är syftet med vården. DBT-terapeuten bestämmer hur länge patienten skall vårdas inneliggande och vad som skall göras under vårdtiden. Uppdraget utformas skriftligt i journalen. Om patienten har en vårdtid på mer än 5 dagar skall gemensam behandlingskonferens genomföras.

15 Fördelar med arbetssättet
Patienter Tydlighet och förutsägbarhet gällande vad patienter kan förvänta sig av vårdtiden och vad som förväntas av dem. Strukturerat arbete minskar den icke-värdeskapande tiden och därmed utrymmet för självskada i syfte att visa dåligt mående. Strukturerat arbete med ex.vis samtal och övningsuppgifter bidrar till ökat värde av tiden på avdelningen. Patienten blir en del i sitt tillfrisknande.

16 Fördelar med arbetssättet
Personal Tydligare ramverk kring vad som skall göras och när det skall göras. Bättre beredskap för att hantera konflikter, meningsskiljaktigheter och motstridiga käslor som kan uppstå. Större trygghet och tilltro till sin egen kunskap och något att luta sig mot. Att utöva principer (från DBT) medför goda förutsättningar för att föra konstruktiva samtal med både patienter och inom personalgruppen.