Hans Lindblads bilder 2019-04-24.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010.
Advertisements

Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Finansiell Stabilitet Juni Ökade kreditförluster största risken Svenska banker klarar ökade kreditförluster och är i en internationell jämförelse.
Penningpolitisk rapport juli 2009
Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Inflationsrapport mars Produktionsgap för euroområdet, Sverige och USA Procent Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, NIGEM, SCB, US Department.
Penningpolitik och räntebana Lars E.O. Svensson Sveriges riksbank 22 augusti
1. Inflation och tillväxt Årlig procentuell förändring
Presskonferen s IR 2003:3. Vad har hänt sedan förra IR? Expansivare ekonomisk politik Positiv utveckling på de finansiella marknaderna En del positiv.
Inflationsrapport 2003: Faktisk inflation samt hushållens och företagens inflationsförväntningar Procent Källor: Konjunkturinstitutet och SCB.
1a. Olika inflationsmått 12-månadersförändringar i procent Anm. Inflationsmått beräknade enligt ny metod. Källa: SCB och Riksbanken.
Penningpolitisk rapport juni Det går bra för svensk ekonomi Kostnadstrycket stiger Räntan behöver höjas de kommande åren för att klara inflationsmålet.
Presskonferen s 15 dec Stark konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Kraftig ökning i sysselsättningen Utlåning.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Presskonferen s 15 februari Reporäntan höjs med 0,25 p.e. Hög tillväxt Inflationstrycket stiger på sikt Gradvis höjning av reporäntan ger en stabil.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Penningpolitisk uppföljning december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Finansiell Stabilitet Juni Den finansiella stabiliteten i Sverige är tillfredställande Omgivande risker har ökat Finansiell Stabilitet 2008:1.
Konjunkturläget Mars 2007 BNP i Världen exkl. OECD Årlig procentuell förändring.
Konjunkturläget Mars Prognosen i sammandrag (december inom parantes) BNP4,4 (4,3)3,9 (3,6)3,4 (3,2) Sysselsättning1,9 (2,0)2,2 (2,1)1,2.
PPU April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.
Inflationsrapport nr 1, Den makroekonomiska bilden Fortsatt konjunkturuppgång, om än i avtagande takt Svag arbetsmarknad, men vissa tecken på ljusning.
Inflations- rapport 2006: UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
PPU September Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Tabell 1. Inflation med olika mått Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken * Inflationstalen beräknade enligt den metod som användes t.o.m.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Potentiell BNP, resursutnyttjande och penningpolitik Grand Hotel, Saltsjöbaden den 7 oktober 2010 Förste Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 26 februari 2008 Riksbankschef Stefan Ingves.
Inflationsrapport oktober Fortsatt god internationell tillväxt Högre oljepris Högre inhemsk tillväxt Något högre inflation Inflationen ca 2 procent.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
PPR 2007: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
PPR 2008: Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk rapport oktober Återhämtningen tar tid.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
Inflationsrapport 2004:2. Oförändrad reporänta Konjunkturuppgången fortsätter Arbetsmarknaden svag men stärks efterhand Stigande inflationstryck Uppåtrisk.
PPU december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken.
Penningpolitisk rapport 2008:1 Presskonferens 13 februari 2008.
1. Prognoser för UND1X vid olika tidpunkter samt faktisk utveckling Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Presskonferen s 30 Augusti Penningpolitiskt möte 29 augusti 2006 Bedömning baseras på Inflationsrapporten i juni Ny information om den ekonomiska.
PPU April. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
PPU 2011 April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade.
1. Finansmarknaderna fungerar allt bättre TED-spread, räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. TED-spread är beräknad som skillnaden mellan.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Finansutskotte t 22 februari 2007 Stefan Ingves. En jämförelse av prognosfel KPI 2006 Källor: Consensus Economics Inc. och Riksbanken Anm. Genomsnittlig.
1. Faktisk och underliggande inflation Årligt genomsnitt i procent UND1X = KPI minus räntekostnader samt skatter och subventioner UNDINHX = UND1X.
PPU December Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 26 augusti 2015 Konjunkturläget, augusti 2015.
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Tabellerna. Ekonomirapporten. Oktober
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Produktivitet i näringslivet
PPR september
UND1X med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring
Källor: SCB och Riksbanken
UND1X - utfall och prognos med osäkerhetsintervall enligt IR 00:2 Tolvmånaderstal Källor: SCB och Riksbanken.
Huvudscenariot Utlandet Sverige Inflation Tillfälliga effekter
Källa: US Department of Commerce
UND1X utvecklingen i förhållande till föregående prognos Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Tre parallella förlopp i svensk ekonomi
KPI och underliggande inflation årlig procentuell förändring
Källor: SCB och Riksbanken
UND1X med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring
Presentationens avskrift:

Hans Lindblads bilder 2019-04-24

UND1X med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken

Källor: SCB och Riksbanken 4. Oljepris samt importviktat råvaruprisindex exkl. olja Dagsnoteringar, index januari 1996=100 Källor: SCB och Riksbanken

45. El- och telepriser Årlig procentuell förändring Källa: SCB

3. KPI, importerade varor exkl 3. KPI, importerade varor exkl. indirekta skatter Årlig procentuell förändring Källa: SCB

6. KPI, tjänster exkl. indirekta skatter Årlig procentuell förändring Källa: SCB

Källor: SCB och Riksbanken 8. Faktisk inflation och modellbaserat mått på underliggande inflation Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Källor: SCB och Riksbanken 9. Effekter på KPI av ändrade indirekta skatter, subventioner och räntekostnader för egnahem Procentenheter Källor: SCB och Riksbanken

Per Janssons bilder 2019-04-24

Huvudscenariot Svagare utveckling av importpriser till följd av lägre internationella exportpriser på bearbetade varor och skärpt konkurrens Högre faktisk tillväxt men också något fler lediga resurser i utgångsläget Något lägre enhetsarbetskostnader 2002 Något större prispress på telemarknaden 2000

Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken 28. Importpriser i producent- och konsumentledet Årlig procentuell förändring Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken

29. Bidrag till BNP-tillväxten Procentenheter Källor: SCB och Riksbanken

Källor: Konjunkturinstitutet och Riksbanken R8. Produktionsfaktorer som trängsta sektion samt produktionsgap enligt UC-metoden Procentuella andelar och procent Källor: Konjunkturinstitutet och Riksbanken

Huvudscenariot (forts.) Nytt förslag om maxtaxa inom barnomsorgen: sänker inflationen mer 2002; ingen effekt 2001 UND1X i huvudscenariot: +1,5 procent juni 2001, +1,9 procent juni 2002. Årsgenomsnitt: +1,2 procent 2000 (–0,4); +1,6 procent 2001 (–0,2)

Källor: SCB och Riksbanken 50. UND1X, UNDINHX och priser på importerade varor, utfall och huvudscenario Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Claes Bergs bilder 2019-04-24

Uppåtrisk på två års sikt HÖGRE INFLATION Efterfrågeläget kan bli starkare Finanspolitiken kan bli mer expansiv Lönerna kan öka mer LÄGRE INFLATION Sparandeuppgång och börsfall i USA Högre potentiell tillväxt i Sverige

Källor: Bank for International Settlements och Riksbanken 32. Utlåning som andel av BNP och reala tillgångspriser Andel av BNP samt index: 1980=100 Källor: Bank for International Settlements och Riksbanken

30. Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande, uppdelat i cykliskt och strukturellt sparande Procent av BNP Anm. Siffrorna för 2000-2002 avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

Nominallöneutveckling 1990-2000 (jan-mars) Anm.: Preliminärt utfall under 1999 samt under jan-mars 2000. Källor: Konjunkturinstitutet och SCB. 2000-06-07

19. Börsindex utveckling på de ledande marknaderna Index Källa: Hanson och Partners AB

Källor: SCB och Riksbanken R4. Effekter av en högre trendmässig produktivitetsutveckling Procent, årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

52. UND1X med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken