EU i lokalpolitiken

Förtydligar kopplingen mellan EU och den politiska vardagen En kvantitativ uppskattning – Hur mycket påverkar EU egentligen? I syfte att tydliggöra och konkretisera kopplingen mellan EU och den politiska vardagen har SKL tagit fram en rapport: EU i lokalpolitiken.

EU är inrikespolitik Kommun Region I genomsnitt ca 50% av kommun- och regionfullmäktiges dagordning påverkas av EU-lagstiftning En tydlig fingervisning Olika uppdrag  Olika påverkan Kommuner påverkas sammanlagt lite mindre Regioner påverkas sammanlagt lite mer Sammanlagt påverkar EU-lagstiftningen, direkt och indirekt, i genomsnitt 50 % Siffran ska förstås som en fingervisning snarare än teknisk absolut. Graden av påverkan varierar, beroende på dagordning, lokala förutsättningar, mandat och uppdrag; Kommunfullmäktiges dagordning: 47% Regionfullmäktiges dagordning: 57%

Olika typer av påverkan Rättslig Bindande för medlemsstaterna Politisk Samordning genom icke-bindande verktyg Förordningar är direkt bindande och gäller över nationell lagstiftning Direktiv ska införlivas i nationell lagstiftning Riktlinjer och råd Utbyte av goda exempel; partnerskap - twinning EU:s program och fonder I korthet – EU påverkar vår välfärd - men på olika sätt. Man brukar tala om direkt och indirekt påverkan – rättslig respektive politisk/kulturell påverkan.

Olika typer av påverkan Inre marknaden Offentlig upphandling Konsumentfrågor Allmännyttiga tjänster Tjänstedirektivet Fri rörlighet för patienter Arbetskraftmobilitet Skola och utbildning Forskning och innovation Hälso- och sjukvård Folkhälsa och åldrande befolkning Sysselsättning och arbetsmarknad Socialpolitik Integration Krishantering och räddningstjänst Den fria rörligheten av varor, tjänster, personer och kapital Arbetsgivarfrågor Jämställdhet Arbetstidsdirektivet Deltids- och visstidsdirektivet Anställningsskydd Arbetsmiljö, etc Miljö, energi, klimat Transporter (TEN-T) Vattendirektivet Energiunionen Plastdirektivet Avfall, etc EU har med andra ord olika verktyg till sitt förfogande vad gäller påverkan på våra medlemmars verksamhet - som kan tillpassas respektive kategorisering enligt denna figur. Våra medlemmar måste förhålla sig till lagstiftning på EU nivå. I egenskap av serviceproducenter, samhällsbyggare, arbetsgivare och tillsynsmyndigheter får detta konkreta följder för vår välfärd och din vardag.

Din pendling till skola och arbete Kommuner och Regioner Serviceproducenter Samhällsbyggare Arbetsgivare Tillsynsmyndighet Upphandling av trafikföretag EU:s kollektivtrafikförordning Villkor och behörighetskrav för buss- och taxichauffören Stöd till nya infrastrukturprojekt Upphandlingen av trafikföretaget som trafikerar i länet omfattas av EU:s regler för offentlig upphandling och statsstöd. Kollektivtrafiklagen utgår från EU:s kollektivtrafikförordning 2007/1370/EG. De behörighetskrav som chauffören ska leva upp till härstammar från trafiktillståndsförordningen 2009/1071/EG. Kommuner och regioner kan söka EU-medel från t.ex. regionala utvecklingsfonden för nya infrastruktursatsningar.

Din kommuns nya bibliotek Kommuner och Regioner Serviceproducenter Samhällsbyggare Arbetsgivare Tillsynsmyndighet Det kommunala planmonopolet påverkas också av EU EU-lagstiftning införlivas i PBL T.ex. strategisk miljöbedömning Byggnadens glödlampor och fönster Bidrag till kulturprojekt Det kommunala planmonopolet innebär att kommunen har ensamrätt på mark- och exploateringsbeslut inom sitt administrativa område. Kommunfullmäktige beslutar t.ex. om att bygga vägar, bostadsområden och småbåtshamnar. Ofta handlar det om att godkänna detaljplaner för hur projekten skall utformas. Denna typ av verksamhet påverkas av EU genom lagstiftning som ställer krav på att särskild hänsyn till miljön måste tas. Strategisk miljöbedömning måste göras i enlighet med förordningen om bedömning av vissa planer och programs miljöpåverkan 2001/42/EG. Förordningen har införlivats i PBL. Direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet och direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda ställer till krav på byggnadens konstruktion och utformning. Genom fonder och program, t.ex. Europeiska Socialfonden (ESF) bidrar EU med pengar till kulturverksamheten.

Dina arbetsvillkor Förbud mot diskriminering Kommuner och Regioner Serviceproducenter Samhällsbyggare Arbetsgivare Tillsynsmyndighet Förbud mot diskriminering Från ekonomisk till social integration Den sociala pelaren Lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden Rättvisa arbetsvillkor Social trygghet och integration Svensk lagstiftning måste förhålla sig till EU:s stadga som sammanfattar medborgarens sociala, politiska och ekonomiska rättigheter – juridiskt bindande iom Lissabonfördraget. Likaledes 2000/43/EG om förbud mot diskriminering på grund av etniskt ursprung, samt direktiv 2000/78/EG om förbud mot diskriminering på grund av funktionshinder, ålder, sexuell läggning eller religion i arbetslivet. Diskursen om EU:s framtid har alltmer förskjutits från monetär och ekonomisk integration till den sociala dimensionen. Detta eftersom ekonomisk stabilitet i mångt och mycket anses hänga ihop med social hållbarhet. Det finns krafter som vill reformera arbetsmarknad- och sysselsättningspolitiken på unionsbasis, med målet om jämlika villkor för arbetstagare i hela unionen. Pelaren för sociala rättigheter kan ses som ett led i denna viljeriktning. Den sociala pelaren innehåller 20 principer och rättigheter för rättvisa och trygga förhållanden i välfärdssystemet och på arbetsmarknaden. Det handlar bl.a. om att säkerställa lika möjligheter, jämställdhet, rättvisa arbetsvillkor, ett utvecklat socialt skyddsnät och balans mellan arbete och fritid.

Ditt dricksvatten Viktiga delar av miljöbalken härstammar från EU Kommuner och Regioner Serviceproducenter Samhällsbyggare Arbetsgivare Tillsynsmyndighet Viktiga delar av miljöbalken härstammar från EU Sätter ramarna för kommunens VA-hantering Kvaliteten på dricksvattnet och riktvärden för din lokala badstrand Källsortering och deponier Kommunerna har genom miljöbalken ett omfattande tillsynsansvar för miljö- och hälsoskydd samt hantering av kemiska produkter och avfall. Den svenska lagstiftningen på detta område härstammar i stor utsträckning från EU Ramdirektivet för vatten 2014/101/EU omfattar vattenplanering och vattenvård inom EU för alla typer av vatten: ytvatten, grundvatten, sjöar, floder och kustvatten. Ramdirektiv för avfall 2008/98/EG innehåller principer för hur medlemsstaterna skall hantera alla former av avfall, som till exempel hur deponier skall utformas.