Patientlagen För att stödja medlemmarna i genomförandet av patientlagen beslöt hälso-och sjukvårdsdirektörsnätverket, informationsdirektörsnätverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under våren 2014 att inrätta en gemensam arbetsgrupp. Denna arbetsgrupp har utarbetat ett ”startpaket” som denna powerpoint-presentation är en del av. Den är tänkt att användas för förankring och informationsspridning i kommuner, landsting och regioner. Materialet är fritt att använda och utveckla men vi vill att ni vid förändringar anger källa alternativt lägger över materialet i ett eget bildspel. Vid frågor kontakta: hasse.knutsson@skl.se olle.olsson@skl.se sofia.tullberg@skl.se eva.westerling@skl.se

Utveckling patientinflytande 70-talet New public management Nacka: 1985 Fotvårdscheck 1992 Barnomsorgspeng, Skolpeng, äldreomsorgscheck 1993 Husläkarlagen 1998 – 2005 Vårdgarantin 2001 Rekommendation om valmöjligheter NPM: Styrmodeller inspirerade från näringslivet; konkurrens, kundbegrepp, kontraktsstyrning. Nacka: Först i landet med checksystem och valfrihetssystem. Husläkarlagen: Avskaffades 1994 Vårdgarantin: Infördes 1992, kallades behandlingsgaranti och omfattade tolv behandlingar. 1997 ersattes behandlingsgarantin med en besöksgaranti som gällde det första läkarbesöket i primärvården, som skulle ske inom 7 dagar, och första besöket till den planerade specialistvården inom 90 dagar. 2005 utvidgades den till att beslutad vård skulle ges inom en viss tid och den omfattade fyra delar (0-7-90-90 dagar) och innebar ett nytt åtagande för landstingen, nämligen att erbjuda behandling inom 90 dagar från det att beslut hade fattats. Rekommendation om valmöjligheter: Sedan början av 90-talet har patienterna möjligheter att välja vårdgivare för icke akut vård i det egna landstinget och i andra landsting. Dessa valmöjligheter reglerades i hälso- och sjukvårdslagen (HSL), rekommendationer från Landstingsförbundet, Riksavtalet för utomlänsvård, avtal inom sjukvårdsregionerna och avtal mellan landstingen. Efterhand blev dessa regelverk allt svårare att överblicka. De tidigare reglerna tydliggjordes och förenklades därför i den rekommendation om valmöjligheter som dåvarande Landstingsförbundet fattade beslut om 2000.Gäller både öppen och sluten vård, hemlandstingets remissregler ska följas. Vid mer kostnadskrävande vårdåtgärder krävs också ett godkännande i förväg i hemlandstinget. Gäller även framöver för slutenvården.

Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande för landsting vid införandet av vårdval inom primärvården from 1 januari 2010 Utvecklas även inom specialistvård (Stockholm m.fl.) 2015 Ny patientlag Valfrihet: Halland första landstinget med vårdvalssystem. LOV: Har funnits diskussioner om tvång i specialistvård och utredning föreslår nu tvingande valfrihet (enligt LOV eller LOU) i hemtjänst. Patientlag: Föreslås träda i kraft 1 januari 2015.

Utveckling Läkarfokus Kallelser Upptagningsområde Patient/invånarfokus Inbjudan/Dialog Valfrihet Ställer krav på information och nytt förhållningssätt! Långsiktig utveckling som kräver kulturförändring, maktförskjutning och uthållighet. Vi går från att stå inför doktorn med mössan i hand till att tala om patientens fokus och patienten som medskapare. Kallelser om att infinna sig ersätts med inbjudan/dialog och möjlighet att själv boka tid när det passar mig. Geografisk tillhörighet ersätts med möjligheter att välja och välja bort. Vi är inte framme men har kommit en bit på väg. Den nya patientlagen driver på denna utveckling.

Patientmaktsutredningen Prop. 2013/14:106 Patientlag. Beslut i riksdagen före sommaruppehållet 2014. Träder ikraft 1 jan. 2015 Lag om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet. Socialdepartementet bereder. Hälso- och sjukvårdslagen upphör Patientlagen: Reglerar vad som gäller ur ett patientperspektiv. Organisationslagen: Bereds under 2014 av socialdepartementet, oklart när den träder i kraft. Reglerar hur landstingen ska organisera sin verksamhet för att leva upp till kraven i patientlagen. -mycket lyfts oförändrat in från HSL -modernare struktur -underlättar tillämpningen av patientlagens intentioner om stärkt patientinflytande -begreppsdefinitioner (bl.a. hälso- och sjukvård, huvudman, vårdgivare) -stöd till barn med svagt stöd från föräldrar lyfts fram -vårdgivarens ansvar förtydligas -huvudmännens ansvar förtydligas HSL: Upphör när organisationslagen träder i kraft.

Syftet med ny patientlag Stärka och tydliggöra patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Perspektivförskjutning.

Ny patientlag 2015 Inledande bestämmelser (1 kap.) Tillgänglighet (2 kap.) Information (3 kap.) Samtycke (4 kap.) Delaktighet (5 kap.) Fast vårdkontakt och individuell planering (6 kap.) Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel (7 kap.) Ny medicinsk bedömning (8 kap.) Val av utförare (9 kap.) Personuppgifter och intyg (10 kap.) Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet (11 kap.) Lagens kapitelindelning. Samlar mycket av lagstiftningen inom dessa områden i en lag. Inga stor förändringar förutom vad gäller val över landstingsgränser och informationsskyldigheten.

Patientlagen – stärka patientens ställning Möjlighet att välja utförare i andra landsting Ett förtydligat krav på information Fokuserar på dessa punkter i den fortsatta presentationen.

Möjlighet att välja utförare i andra landsting Patientlagen – öppen vård Välja öppen vård i andra landsting Omfattas inte av vårdlandstingets vårdgaranti Följa hemlandstingets remisskrav I övrigt samma villkor som vårdlandstingets egna invånare Lista sig i andra landsting Få ny medicinsk bedömning Välja samtliga behandlingsalternativ i öppen vård Välja fast läkar- och vårdkontakt Öppen vård: Omfattar även möjligheten att välja öppen högspecialiserad vård i andra landsting. Vårdgaranti: Om man väljer att själv söka vård utomläns avsäger man sig också vårdgarantin. Remisskrav: Även vårdlandstingets remissregler gäller (ska behandlas som en inomlänare) De strängaste remisskraven gäller om de finns i både hem- och vårdlandstinget. Listning: Kräver samordning i landet. Listning ger inte företräde till vård, den med störst behov ska gå först (gäller oberoende av om patienten är inom- eller utomlänare). Utomlänspatienten har samma rätt som inomlänspatienten att få ny medicinsk bedömning, välja behandlingsalternativ samt välja fast läkar- och vårdkontakt.

Översyn av riksavtalet för utomlänsvård Utvidgad öppenvård: avtals- remiss- och fakturarutiner Sluten vård oförändrat: Val inom den slutna länssjukvården Efter det att behovet har fastställts av hemlandstinget Godkännande i förväg av hemlandstinget Nytt riksavtal: Förslag ute på remiss bland huvudmännen/landstingen med svar till SKL senast den 1 juli. Beredning och beslut av SKL:s politik sept/okt. Ikraft 1/1 2015. Patientens remiss ska, inom öppen vård, skickas direkt till privat vårdgivare. Betalning till privat vårdgivare ska gå via vårdlandstinget.

Patientlagen 9 kapitlet 1 § En patient som omfattas av ett landstings ansvar för hälso- och sjukvård ska inom eller utom detta landsting få möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård. Den centrala paragrafen i patientlagen. Reglerar patientens valmöjligheter.

Komplettering av HSL 4 § andra st. Landstinget ska erbjuda öppen vård åt dem som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Dessa patienter omfattas inte av landstingets vårdgaranti. I övrigt ska vården ges på samma villkor som dem som gäller för de egna invånarna. Reglerar att utomlänspatienter ska behandlas på samma sätt som inomlänspatienter.

Komplettering av HSL 4 § tredje st. Om patienten omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård enligt 3 § svarar det landstinget för kostnaderna för vård som patienten ges med stöd av andra stycket. Detta gäller dock inte om det landstinget ställer krav på remiss för vården och dessa remissregler inte följs. Reglerar hemlandstingets betalningsansvar och remisskravet.

Övergångsbestämmelser Bestämmelsen om landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård till patienter som kommer från andra landsting gäller inte vård som ges enligt avtal om hälso- och sjukvårdstjänster som ingåtts före ikraftträdandet, så länge avtalet gäller. Efter ikraftträdandet får avtalet inte förlängas utan att bestämmelsen beaktas. Det medicinska behovet ska efter den 1 januari 2015 styra vilken patient som ska få öppen vård först. Om man (efter den 1/1 2015) i en upphandling gör volymbegränsningar (tak) måste man ta höjd även för uppskattad volym utomlänspatienter i den öppna vården.

Förtydligat krav på information. Patientlagen 3 kap. Information 1 § Patienten ska få information om: 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, 3. de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning, 4. vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård, 5. det förväntade vård- och behandlingsförloppet, 6. väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, 7. eftervård, och 8. metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Vårdgivarens ansvar enligt 2b § HSL medför en skyldighet att organisera verksamheten så att kravet på fullgod information kan upprätthållas. Ett gemensamt ansvar mellan vårdgivaren/verksamhetschefen, hemlandstinget och vårdlandstinget att försäkra sig om att patienten blivit informerad.

Förtydligat krav på information. Patientlagen 3 kap. Information 2 § Patienten ska även få information om: 1. möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård, 2. möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt, 3. vårdgarantin, och 4. möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz Information enligt paragrafen behöver, liksom information enligt 1 §, enbart lämnas när det är aktuellt i det enskilda fallet. Exempelvis är det inte relevant att informera om vårdgarantin om vården kan erbjudas direkt osv.

Stöd från SKL i implementeringen SKL samarbetar med representanter för informations- och hälso-och sjukvårdsdirektörerna och med andra etablerade nätverk t.ex. vårdval och tillgänglighet samt med 1177 Vårdguiden. Informationsinsatser: SKL-cirkulär, PM, PP-bilder, Frågor och svar m.m. Målgrupper: Invånare och patienter Hälso- och sjukvårdspersonal Tjänstemän och politiker SKL riktar sitt stöd till tjänstemän och politiker men innehåller även material som är tänkt för de övriga målgrupperna.

Vad görs under 2014 och av vem? Vad behöver göras på längre sikt? SKL i samarbete med landstingen Informationsmaterial har tagits fram under våren SKL-cirkulär under hösten 2014 Nationell konferens under hösten 2014 Nytt riksavtal fr.o.m. 1 jan. 2015 Webblösning för listning över landstingsgränser Faktureringsrutiner (hanteras via ek.direktörsnätverket) ”Verktygslåda” med befintligt material Landstingen själva Strategier för implementering av lagen Patientströmmar Indikationsgränser Faktureringsrutiner INERA/1177 Vårdguiden Informationskampanj riktad till invånare och patienter Informationsmaterial: Enligt föregående bild. SKL-cirkulär: som utöver det som tas upp i det nämnda PM:et även tar upp olika juridiska aspekter i den nya lagen. Nytt riksavtal: Ute på remiss nu, beslut av SKL:s politik sept/okt. Ikraft 1/1 2015. Listning över landstingsgränser: Förstudie genomförd av 1177, fortsatta diskussioner under våren tillsammans med Lt-representanter kring hur detta tekniskt kan lösas, oklart om central lösning kan finnas färdig i år. Eventuellt först en kortsiktig lösning med viss manuell hantering och på sikt en långsiktig teknisk lösning. Faktureringsrutiner: Utvecklingsarbete pågår på uppdrag av ekonomidirektörsnätverket. Syftet är att utveckla fakturaunderlaget för utomlänsvård, finna en gemensam lösning för digital vårdinformation samt att se över reglerna för elektronisk hantering av vårdinformation. Resultatet av detta arbete kommer att publiceras på SKL:S hemsida, i dagsläget oklar när. Verktygslåda: Sammanställning och uppdatering av en digital verktygslåda på SKL:s hemsida med befintligt material som berör detta område. Patientströmmar: Viktigt för respektive landstings kapacitetsplanering med bra simuleringar av kommande patientströmmar in och ut från länet. Indikationsgränser: Kan behöva diskuteras om dessa avviker stort från andra lt eller ej – kan påverka patientströmmarna Faktureringsrutiner: Viktigt att ha tydlighet i vad som gäller gentemot andra landsting samt gentemot privata och offentliga leverantörer. Regleras i riksavtalet.

Förändrat befolkningsansvar Beskattningsrätt Länets befolkning Betalningsansvar Länets befolkning Vårdansvar De som söker öppenvård i länet Skevhet med fortsatt beskattningsrätt och betalningsansvar för länets befolkning men vårdansvar för alla som söker sig till landstinget. Går det att prata om ”vår” befolkning i termer av t.ex. Hallänningen eller Östgöten? Nej inte inom den öppna vården. Vi måste mentalt ta in att det är lika viktigt för oss att, inom den öppna vården, ta hand om och prioritera en utomlänspatient som en inomlänspatient.