Nya patientlagen – 1 januari 2015

En presentation över ämnet: "Nya patientlagen – 1 januari 2015"— Presentationens avskrift:

1 Nya patientlagen – 1 januari 2015
Syftet med nya lagen är att: Stärka och göra patientens ställning tydligare Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagen – lättillgänglig, pedagogisk och överskådlig Bakgrund till förändringen Ett ökat patientinflytande har eftersträvats under många år. Nya lagen ger möjlighet att driva på utvecklingen och arbeta mer aktivt med nya arbetssätt, bemötande och kommunikation som ökar kvaliteten i mötet med patienten.

2 Utveckling – nytt förhållningssätt
PATIENTLAGEN Utveckling – nytt förhållningssätt Läkarfokus Kallelser Upptagningsområde Patient/invånarfokus Inbjudan/Dialog Valfrihet Ställer krav på information och nytt förhållningssätt Det pågår en långsiktig utveckling som kräver kulturförändring, maktförskjutning och uthållighet. Vi går ifrån att stå inför doktorn med mössan i hand till att tala om patientens fokus och patienten som medskapare. Kallelser om att infinna sig ersätts med inbjudan/dialog och möjlighet att själv boka tid när det passar mig. Geografisk tillhörighet ersätts med möjligheter att välja och välja bort. Vi är inte framme men har kommit en bit på väg. Den nya patientlagen driver på denna utveckling. Källa: SKL

3 Patientlagen består av:
Sammanfattning Inledande bestämmelser (1 kap) Tillgänglighet (2 kap) Information (3 kap) Samtycke (4 kap) Delaktighet (5 kap) Fast vårdkontakt och individuell planering (6 kap) Val av behandlingsalternativ (7 kap) Ny medicinsk bedömning (8 kap) Val av utförare (9 kap) Personuppgifter och intyg (10 kap) Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet (11 kap) Lagens kapitelindelning. Samlar mycket av lagstiftningen inom dessa områden i en lag. De viktigaste förändringarna gäller val över landstingsgränser samt en utvidgad informationsskyldighet.

4 Tydligare krav på information (3 kap)
Patienter ska få information om: sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård och behandling de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård det förväntade vård- och behandlingsförloppet väsentliga risker för komplikationer och biverkningar eftervård metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Ovanstående informationspunkter motsvarar eller kan anses gälla redan idag enligt bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. Paragrafen är inte avsedd att tolkas uttömmande. Om patienten behöver ytterligare information måste sådan naturligtvis ges. Å andra sidan är det inte alla gånger aktuellt att informera enligt samtliga punkter i paragrafen. Informationen ska således anpassas efter vad som är relevant i det enskilda fallet. Vårdgivarnas ansvar enligt 2 b § HSL medför en skyldighet att organisera verksamheten så att kravet på fullgod information till patienten kan upprätthållas. I 6 kap. 6 § patientsäkerhetslagen regleras hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar för att ge information. Om information inte kan lämnas till patienten ska informationen lämnas till en närstående. Personalen ska också försäkra sig om att mottagaren förstått innehållet/betydelsen av informationen.

5 Tydligare krav på information (3 kap)
Patienter ska även få information om: vårdgarantin … och om möjligheten att: välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt, fast vårdkontakt och välja utförare av offentligt finansierad hälso- & sjukvård få en ny medicinsk bedömning få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz – hos Försäkringskassan. Om information inte kan lämnas till patienten ska informationen lämnas till en närstående. Personalen ska också försäkra sig om att mottagaren förstått innehållet/betydelsen av informationen. Försäkringskassan handlägger ärenden såväl enligt förordningen (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen som enligt lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Bestämmelsen i punkt 4 innebär att patienten ska få information om att Försäkringskassan kan lämna upplysningar om möjligheten att få ersättning för vård i annat EES-land eller i Schweiz. Bestäm-melsen innebär däremot inte att hälso- och sjukvårdspersonalen ska redogöra för innehållet i det EU-rättsliga regelverket eller ta ställning till möjligheten att få ersättning. Information enligt paragrafen behöver, liksom information enligt 1 §, enbart lämnas när det är aktuellt i det enskilda fallet. Exempelvis är det inte relevant att informera om vårdgarantin om vården kan erbjudas direkt, att informera om de valmöjligheter en patient har vid ett enstaka enklare besök på en vårdcentral eller att informera om möjligheten att ansöka om ersättning för vård i ett annat EES-land då en patient behöver akutsjukvård.

6 Informationen ska anpassas till …
…mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Det gäller även information till vårdnadshavare och andra närstående. Den som ger informationen ska vara säker på att mottagaren förstått informationens innehåll och betydelse. Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Det innebär bland annat att hälso- och sjukvårdspersonalen, om det behövs, ska använda tolk när de informerar. Med ”andra individuella förutsättningar” avses till exempel funktionsnedsättning, utbildning, könsidentitet, religion och andra omständigheter som kan påverka hur informationen bör ges. Mottagarens önskan om att avstå från information ska respekteras. Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs eller om han eller hon ber om det. På så sätt kan den som fått informationen gå tillbaka i efterhand och till exempel kontrollera vissa detaljer eller andra uppgifter.

7 Samtycke (4 kap) Vård får inte ges utan patientens samtycke
Patientlagen Samtycke (4 kap) Vård får inte ges utan patientens samtycke Patienten ska ha fått tillräcklig information för att kunna fatta sitt beslut (informationsplikten) Samtycke lämnas skriftligt, muntligt eller på annat sätt som visar att patienten går med på åtgärden Patienten kan när som helst ta tillbaka sitt samtycke En patient som avstår från vård/behandling ska få information om vilka konsekvenser det kan medföra Vid vård av barn ska barnets egen inställning klargöras. Betydelsen ska bedömas i förhållande till ålder och mognad. Detta framgår endast indirekt av gällande lagstiftning idag. Ett samtycke kan endast anses vara giltigt om det föregåtts av information som gör det möjligt för patienten att fatta beslut i den aktuella frågan. Den som ger informationen ska vara säker på att mottagaren har förstått informationens innehåll och betydelse. Patienten kan ge sitt samtycke skriftligt eller muntligt. Patienten kan också när som helst ta tillbaka sitt samtycke. I Cosmic kommer det att finnas en speciell samtycke-ruta.

8 Undantag från krav på samtycke
Patientlagen Undantag från krav på samtycke Om den egna viljan inte kan utredas, så ska patienten alltid ges vård vid fara som akut och allvarligt hotar liv eller hälsa Dessutom sätter vissa andra lagar kravet på samtycke ur spel exempelvis lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128)

9 Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga
Patientlagen Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga Bestämmelser om barns inflytande över sin vård införs i lagen Vid hälso- och sjukvård till barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Barn ska få möjlighet att uttrycka sin inställning till den aktuella vården eller behandlingen Barns delaktighet ska underlättas Barnets bästa ska vara vägledande i ställningstaganden som behöver göras inom hälso- och sjukvårdens verksamheter. Vad som är barnets bästa avgörs i varje enskilt fall. Både hälso- och sjukvårdpersonal och vårdnadshavare bör ge barnet möjlighet att uttrycka sin inställning. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Både hälso- och sjukvårdpersonal och vårdnadshavare bör underlätta barnets delaktighet i hälso- och sjukvården. Barn har samma rätt till information som vuxna. Informationen ska anpassas efter barnets ålder och mognadsgrad. I dag finns det inga uttryckliga bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen som gäller barn och deras inflytande över sin egen vård. Det finns dock bestämmelser om barns inflytande i medicinska frågor i speciallagstiftningen. Foto: Region Skåne

10 Barns inflytande över vård/behandling
PATIENTLAGEN Barns inflytande över vård/behandling Barnets inställning ska så långt som möjligt klarläggas I takt med stigande ålder och utveckling ska allt större hänsyn tas till barnets synpunkter och önskemål Barnets möjlighet att bestämma får inte medföra att vårdnadshavare säger ifrån sig beslutsrätten – om inte barnet känner sig moget för det Hälso- och sjukvårdspersonal bör därför göra väl avvägda mognadsbedömningar – vid varje enskilt tillfälle Ett barns inställning till viss vård eller behandling ska klarläggas så långt som möjligt. Att ett spädbarns inställning inte kan klarläggas torde stå klart. Mycket små barn kan emellertid ha en inställning till en åtgärd – och det är viktigt att ge barnet utrymme att få uttrycka sin åsikt. Barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen ska alltså tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Vilken mognad som krävs måste utredas vid varje enskilt tillfälle – och är beroende av den planerade vårdens art och angelägenhetsgrad. Som utgångspunkt är det vårdnadshavaren som har beslutanderätt i frågor som rör barnet. Det är dock inte nödvändigt att i alla situationer inhämta samtycke från vårdnadshavaren. Det centrala för bedömningen av om barnet ska anses moget nog att ensamt få besluta om viss vård eller behandling är om: barnet kan tillgodogöra sig relevant information och överblicka vilka konsekvenser som hens beslut kan få.

11 Fem nivåer av delaktighet
PATIENTLAGEN Fem nivåer av delaktighet Först : Barnet blir informerat. 1. Barnet blir lyssnat till 2. Barnet får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter 3. Barnets åsikter och synpunkter beaktas 4. Barnet involveras i beslutsprocessen 5. Barnet delar makt och ansvar över beslut som tas Källa: Svenska NOBAB. Att göra barn och unga delaktiga handlar om att vuxna: anser att barns och ungas åsikter är betydelsefulla lyssnar och tar dem på allvar ger stöd i att uttrycka sig låter barn och unga vara med att ta ansvar och fatta beslut Källa: Shier, H Pathways to Participation: Openings, Opportunities and Obligations. Children & Society Volume 15 (2001) pp

12 Ny medicinsk bedömning (8 kap)
Patientlagen Ny medicinsk bedömning (8 kap) En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet till en ny medicinsk bedömning Bedömningen kan ske inom eller utom det egna landstinget Uttrycken förnyad medicinsk bedömning och second opinion ersätts av ny medicinsk bedömning Förtydligar att avsikten inte är att samma läkare ska förnya sin bedömning på egen hand eller i samråd med kollegor Möjligheten att få en ny medicinsk bedömning begränsas i den nuvarande Hälso- och sjukvårdslagen och Patientsäkerhetslagen till att gälla endast om det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för dennes framtida livskvalitet. Denna begränsning finns inte i den nya patientlagen. Syftet är att göra det lättare för patienter att få en ny medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Landstingen är enligt hälso- och sjukvårdslagen redan idag skyldiga att i vissa situationer ge patienten möjlighet att konsultera ytterligare en läkare om sin sjukdom och behandling. I patientlagen blir det tydligt att det inte rör sig om att samma person ”förnyar” sin bedömning på egen hand eller i samråd med andra kollegor utan möjligheten att konsultera en ny läkare som inte har färgats eller påverkats av den tidigare behandlande läkaren, bedömningen eller dialogen. Tidigare fanns en begränsning av rätten till att gälla endast patienter där det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten, men detta tas nu bort så att rätten utvidgas och det blir lättare för patienter att få ny medicinsk bedömning Patienten ska erbjudas den behandling som den nya bedömningen kan ge anledning till om behandlingen står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.

13 Fast vårdkontakt & individuell planering (6 kap)
Patientlagen Fast vårdkontakt & individuell planering (6 kap) Fast vårdkontakt utses: om patienten begär det eller om det är nödvändigt. Patienten får möjlighet att välja fast läkarkontakt i primärvården.

14 Utökad valfrihet för patienten (9 kap)
Omfattar primärvård, öppen specialiserad vård och öppen högspecialiserad vård Möjligt att välja utförare var som helst i landet Vården ska ges på samma villkor som till den egna befolkningen (men omfattas inte av vårdgarantin). Patient får alltså del av vårdlandstingets utbud – men hemlandstingets remissregler ligger till grund Hemlandstinget betalar för vården Patienten betalar resa, boende och patientavgift – kan inte räkna med hembesök En viktig nyhet i lagen är att patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Patienten ska sammanfattningsvis få ta del av det öppenvårdsutbud som ingår också i ett annat landstings vårderbjudande även om utbudet är ett annat än det som finns i patientens hemlandsting. Patienten har således möjlighet att välja mellan samtliga behandlingsalternativ inom den öppna hälso- och sjukvården, dvs. även de behandlingsalternativ som finns i andra landsting. Patienten ska vidare få möjlighet att också i andra landsting välja en fast läkarkontakt och få tillgång till en fast vårdkontakt. Det är alltid det medicinska behovet som styr. Vårdlandstingets avgifter och högkostnadstak gäller. Högkostnadsskydd gäller även i ett annat landsting eller region. E-tjänster (Mina vårdkontakter) är knutna till hemlandstinget. På sikt ska invånarna själva kunna lista sig i andra landsting. Planer finns för att anpassa och utveckla e-tjänsterna i Mina vårdkontakter för att fungera i de nya förutsättningarna. Vårdgaranti: Om man väljer att själv söka vård utomläns avsäger man sig också vårdgarantin. Remisskrav: Även vårdlandstingets remissregler gäller (ska behandlas som en inomlänare) De strängaste remisskraven gäller om de finns i både hem- och vårdlandstinget. Listning: Kräver samordning i landet. Listning ger inte företräde till vård. Den med störst behov ska gå först (gäller oberoende av om patienten är inom- eller utomlänare). Utomlänspatienten har samma rätt som inomlänspatienten att: välja behandlingsalternativ samt välja fast läkar- och vårdkontakt.

15 Val av utförare – primärvård
Rätt att lista sig i hela landet på samma villkor som för länsinvånare ”Kvarlistning” gäller i primärvården i JLL eftersom visst kostnadsansvar kvarstår för hemlandstinget Utomlänslistning ersätts tillsvidare enligt regionala prislistan Ingen ”otrohetsersättning” betalas för utomlänspatienter Screening erbjuds tillsvidare länsinvånare Privata vårdgivare får inte fakturera för utomlänsbesök Kostnader för bl a läkemedel kvarstår i hemlandstinget Otrohetersättning = om en listad patient väljer att göra besök på annan hc än där den är listad så betalar listninghc en mindre summa för detta besök. Detta fungerar tillsvidare enbart inom det egna länet. Screening i pv avser gynekologiska cellprovskontroller Varje landsting beslutar vilka befattningar som har rätt att utfärda remiss för med service Förskrivning av hjälpmedel över kr ska ske i samråd med hemlandsting Listning: Listningen ställer stora krav på nationell samordning = utmaning. Från årsskiftet planeras för en temporär lösning (via Inera) för listning av utomlänspatienter. Under 2015 pågår arbete med ett nationellt regelverk för ett gemensamt listningssystem. En nationell tjänst, kopplad till folkbokföringsregistret, planeras. Behov finns att kunna se vilka patienter som är listade i andra landsting. Ekonomisk ersättning: Vårdgivare ersätts för utomlänspatient enligt styckepris /regional prislista. Reglerat i ackrediteringsvillkor/avtal.

16 Val av utförare - specialistvård
Patientlagen Val av utförare - specialistvård Kan välja samtliga behandlingsalternativ – även sådant som inte finns i hemlandstingets utbud Om hemlandstinget har remisskrav krävs remiss/betalnings- förbindelse för att vårdlandstinget ska få ersättning Om vårdlandstinget har remisskrav (men inte hemlandstinget) krävs remiss/betalningsförbindelse för att få ersättning för vård av en patient från annat landsting Endast Jämtland Härjedalen, Dalarna, Västerbotten och Örebro har remisskrav till läkare Diskussion pågår om att ev. ta bort remisskravet i Jämtland Härjedalen – i så fall krävs det först ett politiskt beslut Ett landsting kan inte säga nej till att ge öppen vård till utomlänspatienter. Om ingen remiss har utfärdats så får det mottagande landstinget stå för kostnaden.

17 Utomlänspatient i Jämtland Härjedalen
Patientlagen Utomlänspatient i Jämtland Härjedalen Invånare från Stockholm vill komma till Ögonmottagningen på Östersunds sjukhus. För att få göra besöket måste patienten ha remiss – antingen från en vårdgivare i Jämtland Härjedalen eller från annat landsting/region. Besöket kan bara gälla det som finns i vårdlandstingets utbud. Om patienten söker sig utanför hemlandstinget gäller inte längre vårdgarantin. Patienten betalar den patientavgift som gäller i Jämtland Härjedalen. Det gäller även kostnadsfria besök. Utomlänspatienter ska inte räknas med i statistiken när det gäller uppfyllelse av vårdgarantin. Det är en utmaning tekniskt sett. Med kostnadsfria besök menas barn- och ungdomsbesök samt utifrån högkostnadsskydd.

18 Länsbo söker vård i annat landsting
Patientlagen Länsbo söker vård i annat landsting Invånare från Sveg vill komma till Kirurgimottagningen på Karolinska universitetssjukhuset, för att åtgärda åderbråck. För att få göra besöket måste patienten ha remiss – antingen från Region Jämtland Härjedalen eller från en vårdgivare i annat landsting/region. Om patienten söker sig utanför hemlandstinget gäller inte längre vårdgarantin. Patienten betalar den patientavgift som gäller i Stockholms läns landsting. Det gäller även kostnadsfria besök. Åderbråck åtgärdas endast i undantags fall i Jämtlands läns landsting. Om invånaren inte har en giltig remiss kommer inte Jämtlands läns landsting att ersätta Karolinska universitetssjukhuset för besöket. Utomlänspatienter ska inte räknas med i statistiken när det gäller uppfyllelse av vårdgarantin. Det är en utmaning tekniskt sett. Med kostnadsfria besök menas barn- och ungdomsbesök samt utifrån högkostnadsskydd.

19 Riksavtal för utomlänsvård
patientlagen Riksavtal för utomlänsvård Reglerar bestämmelser om ersättning för utomlänsvård Tillämpningar ses över avtals- remiss- och fakturarutiner Rätt att välja medicinsk service, även i annat landsting Hjälpmedelsförskrivning delvis för utomlänspatienter Sluten vård oförändrat, godkännande från hemlandsting Klicka här för att läsa riksavtalet ( Nytt riksavtal: Beslut fattat av SKL den 17 oktober Avtalet träder i kraft 1/ Patienten ska ges möjlighet att välja offentligt finansierad öppen vård inom Sverige. Gäller även vaccination, intyg, hälsoundersökningar. Möjlighet att välja sluten vård ingen förändring. Godkännande från hemlandstinget behövs. Patientens begäran om medicinsk service ska tillgodoses. Patienten kommer att kunna välja utförare, gäller även privata vårdgivare som har avtal med landstinget eller som är verksamma enligt ersättningslagarna. Landstingen blir skyldiga att erbjuda öppen vård utvidgas till att också gälla patienter som omfattas av ett annat landstingsansvar. Utomlänspatient omfattas inte av vårdlandstingets vårdgaranti. Kontrakt med privata vårdgivare gäller och kontrakt som gäller efter den 1 januari 2015 ska innehålla skrivning om vad som gäller patienter från andra landsting. Remiss/betalningsförbindelse i öppen vård kan skickas direkt till vårdgivaren och behöver inte skickas via vårdlandstinget. Fullmakter avskaffas och privata aktörer fakturerar det landsting som de har avtal med även för personer från annat landsting.

20 Synpunkter, klagomål & patientsäkerhet (11 kap)
Patientnämnder får utökat ansvar: ska tillhandahålla – inte enbart hjälpa – patienter att få den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården. Information till patient vid vårdskada.

21 Förslag till lag om organisation av hälso- och sjukvård
PATIENTLAGEN Förslag till lag om organisation av hälso- och sjukvård Ska ersätta Hälso- och sjukvårdslagen från Egentligen inga större förändringar i förhållande till idag. Konsekvensändringar till följd av Patientlagen Innehåller definitioner av begrepp inom hälso- och sjukvård Förstärkning av ansvaret när det gäller barn information till och om barn i utsatta situationer Beskrivning av vårdgivarens ansvar Patientlagen: Reglerar vad som gäller ur ett patientperspektiv. Organisationslagen: Bereds under 2014 av socialdepartementet. Reglerar hur landstingen ska organisera sin verksamhet för att leva upp till kraven i patientlagen. mycket lyfts oförändrat in från hälso- och sjukvårdslagen modernare struktur underlättar tillämpningen av patientlagens intentioner om stärkt patientinflytande innehåller begreppsdefinitioner (bland annat hälso- och sjukvård, huvudman, vårdgivare) stöd till barn med svagt stöd från föräldrar lyfts fram vårdgivarens ansvar förtydligas huvudmännens ansvar förtydligas Hälso- och sjukvårdslagen upphör när organisationslagen träder i kraft. Beskrivning av landstingets och kommunens ansvar ledning och planering ansvar för hälso- och sjukvård vårdgaranti förnyad medicinsk bedömning Särskilda insatser habilitering, rehabilitering, hjälpmedel, med mera … Bestämmelser om anställning och utbildning samverkan och avgifter

22 ”Framtidspuzzlet” – delar som ingår i en och samma helhet
Patientlagen Patientrörlig-hetsdirektivet Riktlinjer för egenremiss Rutiner för utomlänsvård Riksavtalet för Vårdvalsvård & vårdgaranti Kommande Hälso- och sjukvårdsdata resp. Socialtjänstdatalag Kommande Hälso- och sjukvårdslag ”Organisationslagen” Delarna i framtidspuzzlet ger behov av en ’sammanfogning’ så att konsekvenserna av kommande lagstiftning blir en helhet. Viktiga ’aktörer’, förutom linjeorganisationen, är kompetens inom: arkiv- och dokumentationsområdet brukar- och medborgardialog IT (funktionella förändringar i journalsystemet) Juridik Kvalitet och patientsäkerhet läkemedel

23 Vem gör vad? SKL – gemensam kunskapsbas. Ansvar för nytt riksavtal, faktureringsrutiner, webblösning för listning över landstingsgränser, med mera ... 1177 Vårdguiden – förbereder kampanj riktad till allmänheten. Startar i februari-mars. Även utbildning för telefonsjuksköterskor. Vårdens verksamheter – ansvar för att informera patienterna och se till att lagen följs. Arbetsgrupp i landstinget stödjer införandet. Tar bland annat fram stödmaterial, instruktioner och rutiner. 1177 Vårdguiden har fått i uppdrag att planera en informationskampanj riktad till patienter och allmänheten. Även utbildning av telefonsjuksköterskor. Utöver det har vårdens verksamheter också ansvar för att informera patienterna och se till att lagen efterlevs. Vårdpersonalen kan behöva stöd och utbildning för att kunna leva upp till de nya kraven på informationsplikt och anpassning av den medicinska informationen i samband med patientmötet. I Jämtlands läns landsting finns en arbetsgrupp med ansvar för att stödja implementeringen av den nya lagen på ett landstingsövergripande plan. Tar bland annat fram stödmaterial, instruktioner och rutiner. Ser även över behovet av att komplettera informationen från 1177 Vårdguiden och SKL med regionalt material.

24 Vid frågor till arbetsgruppen:
Kerstin Andersson-Thorell, verksamhetsutvecklingsstrateg, (224 61) Anna Kerstin Lejonklou, vårdstrateg, (234 57) Linda Henriksson, kommunikationsstrateg, (276 75)