Varför en satsning på psykisk hälsa? OECD ser att kostnaderna för den psykiska ohälsan år 2030 kommer vara lika stor som för all hälso- och sjukvård 2009. Den psykiska ohälsan har ökat sen 2000-talets början. Ökningen har skett inom alla grupper. Folkhälsan i sin helhet har förbättrats under de senaste decennierna och de allra flesta uppger att de har en bra eller mycket bra hälsa. Dessvärre gäller inte det den psykiska hälsan. Den psykiska ohälsan, med besvär som oro, ångest och sömnproblem, har tvärtom ökat sedan 2000-talets början. Ökningen har skett inom alla grupper, såväl bland barn och unga som bland vuxna och äldre.

Helhetsperspektiv Finns inte en förklaring utan många olika faktorer spelar roll. Den psykiska hälsan hänger samman med den fysiska och sociala hälsan. Hälsans bestämningsfaktorer måste därför vara i fokus och samhällets alla aktörer behöver arbeta samlat. Psykisk hälsa och psykisk ohälsa är inte olika spår, de är avhängiga av varandra. För att nå till en punkt där den psykiska hälsan blir en lika viktig fråga som den psykiska ohälsan krävs att hela sam-hället ser problemen och bidrar efter förmåga. Vi behöver förstärka före-byggande och främjande insatser, erbjuda tidiga och effektiva insatser till de som drabbas och använda våra specialiserade resurser förnuftigt. Frågan om hur vi som samhälle kan motverka den negativa utveckling vi ser i dag är en angelägenhet för alla.

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016-2020 Överenskommelse mellan staten och SKL. Syfte Skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete på området psykisk hälsa med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. 21 landsting/regioner och 290 kommuner arbetar med detta nu. SKL stödjer i arbetet. Vill stötta oss att bygga upp en välfungerande samverkanstruktur kring psykisk hälsa. Det vi gemensamt ska bygga upp under de närmsta åren ska förhopningsvis finnas kvar i någon form efter 2020.

Fem fokusområden Ledning, styrning och organisation Förebyggande och främjande arbete Tillgängliga tidiga insatser Enskildas delaktighet och rättigheter Utsatta grupper Regeringen ser behov av ett befolkningsperspektiv, strategi finns med 5 fokusområden fem år framåt och har gjort en bred överenskommelse med SKL. Fem fokusområden som har identifierats som de mest angelägna för att stärka den psykiska hälsan och motverka psykisk ohälsa. Det är viktigt att hålla i minnet att varje fokusområde omfattar personer i alla åldrar – barn, unga, vuxna och äldre, liksom flickor och pojkar, män och kvinnor.

177 miljoner till Stockholms läns landsting och kommuner för att öka den psykiska hälsan i länet 2017* För analys och handlingsplan För ungdoms- mottagning Nya initiativ Barn och unga Fördjupad barn och unga analys med handlingsplan, gemensamma inventeringar/analyser, kompetenssatsningar, brukarrevisioner mm Ansvariga HSF 56,8 miljoner 29,5 miljoner 34 miljoner Ansvariga varje enskild kommun 56,8 miljoner (fördelat på 26 kommuner Ansöker om del av 29,5 miljoner Ansvariga KSL:s och HSF:s projektkansli 4,5 miljoner (4 % av den gemensamma budgeten) * 2016 års medel används 2017 och 2017 kan användas 2017 samt 2018

Övergripande mål för länsövergripande arbete kring psykisk hälsa 2016-2020 Långsiktigt mål (5år) Det finns en struktur för att bedriva effektivt länsgemensamt utvecklingsarbete kring förbättrad psykisk hälsa i befolkningen, vilket innebär att vi i länet: Klarar av att identifiera bästa tillgängliga praktik Sprider kunskapen om bästa tillgängliga praktik Följer upp brukarnyttan/arbetet (via indikatorer m m) Utvärderar arbetet Kortsiktigt mål (1-2år) Länsgemensamma satsningar underlättas Den gemensamma styrgruppen har kommit överens om en struktur för utvecklingsarbete inom psykisk hälsa i länet Kommunerna och landstinget får stöd i att uppnå målen i handlingsplanen Dessa mål står som de första målen i HPL 2016-2020. Det är viktigt att vi lägger grunden för infrastrukturen så snart som möjligt, för att vi ska kunna nå målen i handlingsplanen och för att medborgarnas psykiska ska förbättras.

I Stockholms län planeras bland annat följande insatser för att förbättra den psykiska hälsan till 2020: En långsiktig strategi för kompetensutveckling kring psykisk hälsa tas fram för länet. Länsövergripande utvecklingsarbete för ett samordnat, lättillgängligt stöd för barn, unga och deras föräldrar vid tidiga tecken på psykisk ohälsa Samverkan mellan berörda parter kring hur man kan hitta bra arbetssätt för att minska problematisk skolfrånvaro. Länsövergripande utvecklingsarbete kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) och samordnad individuell plan (SIP)

I Stockholms län planeras bland annat följande insatser för att förbättra den psykiska hälsan till 2020: Främja och synliggöra suicidförebyggande arbete genom att fördjupa samordningen av regionala och lokala insatser och synliggöra samverkansområden. Fördjupat samarbete mellan kommuner och landsting för att stärka en positiv hälsoutveckling för asylsökande och nyanlända. Närmare samarbete med patient-,brukar-, och anhörigorganisationer och andra ideella organisationer i syfte att tidigare fånga upp behov och önskemål.

Ledningsstruktur samt referensgrupper för det gemensamma arbetet i länet De ljusare blå grupperna är sådana som är framtagna för uppdrag psykisk hälsa. De andra grupperna är befintliga samverkansgrupper som redan finns i länet och dessa grupper kommer projektkansliet ett besöka för att hämta in information och för att sprida information. Dessa grupper är viktiga för att, inom infrastrukturen, hämta in information om var ”problemen” kring samverkan finns i länet. De är även viktiga bollplank för analyser, inventeringar samt förankringsarbete och spridning av information om uppdraget. Även kommun-BUS och Sll-BUS m fl.