Kontaktpersonsmöte BoB
Dagordning Sambedömning Likvärdig bedömning - förslag Betygsstegsfördelning i Stockholm? Betyg – bra eller dåligt? Formativ bedömning – möjligheter och utmaningar Nytt från Skolverket Frågor 2018-09-22
Sambedömning Material och film http://www. skolverket 2018-09-22
Tolkning av styrdokumenten I första ledet handlar tolkningen om att förstå styrdokumentens formuleringar och utifrån dessa planera undervisning och konstruera bedömningsuppgifter. Vad innebär till exempel ett ”utvecklat resonemang” och hur kan man skapa förutsättningar och uppgifter som ger eleverna möjlighet att visa hur de resonerar? Tolkning av elevarbeten I andra ledet handlar det om att tolka och värdera elevens prestationer. När eleven genomför en uppgift kommer kvaliteten på prestationen inte bara bero på elevens kunskaper i ämnet. Även elevens motivation, uppgiftsformatet och vilka hjälpmedel eleven har tillgång till har betydelse. Sammantaget innebär det att elevens prestation måste tolkas av läraren. Vad betyder elevens prestation? Vad verkar eleven behärska? Vad behöver utvecklas? Tolkning av det samlade underlaget I tredje ledet handlar tolkningen om att göra en samlad bedömning av ett allsidigt underlag, för att sätta ett betyg eller formulera skriftliga omdömen utifrån kurs eller ämnesplanernas kunskapskrav.
Källa Textbank SV/En 2018-09-22
Forskarna lyfter fram några faktorer som gynnar god sambedömning, även om man måste komma ihåg att de utgår från relativt få studier och främst från lärares upplevelser. Gynnsamt är när lärarna: fokuserar på att analysera och diskutera konkreta elevexempel låter olika åsikter komma fram och alla i gruppen får komma till tals avvikande uppfattningar ses som en tillgång snarare än ett hinder har en tydlig struktur för själva sambedömningssituationen (t.ex. fasta tider, lokaler och arbetsgång) har ett tydligt ledarskap i sambedömningsgrupperna som håller ihop diskussionerna deltar i sambedömning både inom den egna skolan och med andra skolor använder pågående elevarbeten i sambedömningen, för att ge diskussionen ett ökat fokus på bedömningens formativa syfte utgår från elevexempel som representerar en stor bredd av prestationer och elever med olika bakgrund, så att lärarna kan använda sina erfarenheter från sambedömningen när de bedömer nya elevexempel fördjupar diskussionen genom att använda tillgängliga stödmaterial på ett flexibelt sätt.
”Mitt på bordet en skål godis samt en från början ganska stor hög med prov, vi har försett oss med varsin kopp kaffe och var sitt ex av Skolverkets bedömningsanvisningar. Sedan hugger vi in på ett delprov i taget, vilket inleds med att ett prov rättas helt gemensamt med hjälp av dokumentkamera och projektor. Var det knepigt tar vi ett eller flera prov till i dokumentkameran. Sedan tar vi på allvar tag i provbunten, rättar ett prov var i taget ända tills någon stöter på något som är oklart. Då bromsar vi upp och lyfter frågan för gemensam bedömning. Ständigt ligger Skolverkets bedömningsanvisningar och lurar, det blir mycket bläddrande i dessa fram och tillbaks. Efter sisådär fyra timmar (inkl bensträckare och kaffepåfyllning) är det inte meningsfullt att fortsätta längre, då har bedömarmuskeln fått mjölksyra…” (Magnus Blixt)
Era erfarenheter av sambedömning?
Queenslandmodellen Granskningsgrupper Utses och tränas av Queensland Studies Authority och finns för varje ämne och för varje distrikt. Förtroende och tillit till professionen Utgår från lärarnas egna bedömningar och lärarkåren själv står för granskningen. Portfolio Lärarnas bedömning granskas i slutet av en kurs och baseras på ett representativt urval av elevportföljer. Feedback till skolan Granskningsgruppen ger råd till skolan om hur väl de anser att skolan förmår genomföra rättvisa och likvärdiga bedömningar, Råden används för att betygssätta även de elever vars portföljer inte varit med i granskningsprocessen.
”Huvudmannen bör se till att skolorna kontinuerligt arbetar för att bedömningen och betygssättningen ska vara likvärdig mellan skolorna.” 2018-09-22
1. Förklara var och hur judendomen uppstod. 2. Berätta om innehållet i judendomens heliga bok. 3. Beskriv synagogans funktion och hur den judiska gudstjänsten firas. 4. Beskriv kort de olika riktningarna inom judendomen. Eleven har kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu. Eleven kan också föra resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt. Eleven kan föra resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner och använder några etiska begrepp på ett fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av samt för resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Stockholm Skapa digitalt forum? Två syften Skapa och dela läroplansnära uppgifter (med elevexempel och kommentar) Möjlighet att få medbedömning från andra lärare
Betyg – bra eller dåligt? (1) Lundahl, Roman & Riis. 2010. Tidigt ute med sena betyg – sent ute med tidiga? ”Det finns en betydande mängd internationell forskning som pekar mot att betyg är en typ av bedömning som hämmar lärandet och som dessutom håller tillbaka duktiga och kreativa lärare i deras undervisning. Det är däremot svårt att finna forskning som tydligt visar att betyg i sig främjar lärandet.” Sjögren. 2010. Betygsatta barn spelar det någon roll i längden? Betyg bra för lågutbildades döttrar – fler som klarade gymnasiet. Betyg bra för lågutbildades söner – fler som klarade gymnasiet. Betyg dåligt för högutbildades söner – färre som klarade gymnasiet, tjänade mindre. ”Det är svårt att på basis av denna studie av en flera decennier gammal reform uttala sig om vilka konsekvenserna nu blir när betygen återinförs i årskurs 6.”
(2) Klapp. Opublicerat. Pojkars prestationer i sjuan påverkades negativt av betyg i sexan. Flickor som grupp var däremot relativt opåverkade av betygen. Högpresterande elever från en låg socioekonomisk bakgrund fick bättre resultat i sjuan om de haft betyg sexan. Lågpresterande elever från en hög socioekonomisk bakgrund fick däremot sämre resultat i sjuan om de fått betyg i sexan. Allra sämst gick det för pojkarna i denna grupp.
Formativ bedömning – svårt i praktiken Källa
Formativ bedömning – svårt i praktiken “On the one hand, formative assessment can have a positive impact on teaching and learning, on the other hand, a negative effect of formative assessment can be seen if teachers are following procedures mechanically without understanding the purpose of the assessment.” “For some teachers, the process of incorporating new assessment strategies was like laying new sound tracks onto an existing audiotape. Their original approach to teaching and assessment remained intact, but some additional material was superimposed upon it.”
Rektor behöver dela lärarnas utvecklingsprocess ”Nej, jag kunde inte ha lett processen med hela personalen om jag inte själv haft gedigna och grundläggande kunskaper om bedömning. Kanske jag rent tekniskt hade kunnat göra något men om jag inte haft en djupare förståelse av bedömning hade jag inte kunnat ställa bra frågor. Jag hade inte kunnat stötta lärarna i sitt lärande, och jag hade varit helt utan auktoritet rent innehållsligt sett.” (Smith & Engelsen, 2012, s. 118)
PISA http://www. skolverket 2018-09-22
Nytt från Skolverket Bedömningsportalen innehåller concept cartoons (en anledning att gå in!) Material om sambedömning Bedömning för lärande i matematik Informationsfilmer om betygssättning från Skolverket 2018-09-22
Frågor Smart, tidssparande, transparent dokumentation av (formativ) bedömning? Skilja på återkoppling och dokumentation? Hur kan man underlätta arbetet med att göra uppgiftsspecifika bedömningsmatriser? Matriser som endast innehåller inkopierade kunskapskrav är inte mycket till hjälp för varken elever eller lärare men det är svårt och tidskrävande att få till progressionen med elevexempel. Matriser 5 ggr? (Jönsson, Bedömningsmatriser är inte bättre än sina användare) Sparar till nästa gång NP i åk 3? IUP i åk 1-5 Hur stor del av betyget ska de nationella proven vara? Finns det några bestämmelser gällande det? Lästips
Ämnesprovsregistrering Registrera senast 31 maj Hur registrerar man provresultat på NP i SSW? http://supportguider.stockholm.se/490.guide
Hur kan man använda Skolverkets IUP-blanketter? http://www.pedagogvarmland.se/filmer/nya-mallarna-iup-en-genomgang 2018-09-22
Tack för idag! Nästa möte 14 maj (kl. 15-17) Bedömning & Betyg Pernilla, Elisabeth & Erika bedomning@stockholm.se http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedom ning 2018-09-22