Sammanhållen vård små barn – tidig upptäckt, tidiga insatser Det första som slog oss när vi diskuterade det i Uppdragsgruppen var att det var många intressenter inblandade. Även för mig som arbetat med målgruppen under massor av år var det inte helt klart vem som gör vad och vilka riktlinjer, rutiner vägledningar och författningar som styr Presentation Styrgruppen för Närvårdssamverkan 2017-09-01 Kay Eriksson Ordförande Uppdragsgruppen Barn och unga vuxna

Uppdragsbeskrivning Börja med att ta fram vad vetenskapen säger kring en ”Hjällbosamverkan”. Efter beslut kring detta påbörjas nedanstående punkter. Utforska om det finns behov av en samverkan likt ”Hjällbosamverkan” i Södra Älvsborg, för små barn där det finns en misstanke om autism. Utforska om det är möjligt att i Södra Älvsborg utforma en vårdkedja för sammanhållen vård av små barn, i Södra Älvsborg motsvarande ”Hjällbosamverkan”. Beskriva vad som krävs för att denna vårdkedja ska kunna utformas. Detta är så som uppdraget såg ut som kom till uppdragsgruppen. Det här uppdraget har verkligen gett oss en möjlighet att dyka ner i ämnet.

Uppdragets syfte Klarlägga om det i Södra Älvsborg är möjligt att utforma en modell motsvarande ”Hjällbosamverkan” för barn i BVC-ålder (0-6 år). Uppdraget sammarfaller väl med nationella, regionala och delregionala intressen. Mål och inriktning 2018 Södra häls- och sjukvårdsnämnden Driva utvecklingen av samverkan kring barn som vid bvc identifierats i behov av insatser från habilitering, barn- och ungdomspsykiatrin, förskola m.fl.

Presentationer hur fungerar samverkan idag? Uppdragsgruppen Barn och unga Carina, Robert, Kay Tranemo kommun Maria, Monika Herrljunga kommun Lena, Borås kommun Carina, Camilla, Anna-Maria Psykologenheten för mödra- o barnhälsovård Lina Barnhälsovården Karin, Laslo Barn- och ungdomshabilitering Morgan BNUT-teamet Barn- och ungdomskliniken Jenny Barn- och ungdomspsykiatri Jenny, Ewa hur fungerar samverkan idag? vad skulle man önska mera av? vilka möjligheter kan man se utifrån Styrgruppen för närvårdssamverkans uppdrag? Vi kallade samman till ett dialogmöte med alla de verksamheter vi kunde komma på som samverkar i ämnet. Intresset var stort och vi fick en bra representation. En bra blandning av chefer och kliniskt arbetande, Vi missade att få med kommunernas LSS-verksamhet. Alla fick presentera sin verksamhet utifrån tre olika frågor. Kommentarerna blev mycket spretiga och finns fritt återgivna i en minnesanteckning från mötet. Vi har sedan försökt oss på en sammanfattning utifrån frågeställningarna i uppdraget.

Börja med att ta fram vad vetenskapen säger kring en ”Hjällbosamverkan”. Efter beslut kring detta påbörjas nedanstående punkter.   Detta verkar vara en känslig fråga där det finns olika åsikter på såväl nationell som regional nivå. Vi har gjort bedömningen att detta är en fråga som vi inte kan lösa på delregional nivå. De fakta vi känner till är att oenigheten runt Hjällbosamverkan framför allt är runt frågan om man skall screena alla barn för autismspektrumstörning. Vi har varit i kontakt med Tomas Arvidsson som är väl insatt i ämnet och som har lovat att ta upp frågan vidare med representanter för Kunskapscentrum för psykisk ohälsa. Har försökt läsa in oss på det material som finns men kommit fram till att det här är en fråga på central nivå att ta ställning till. Vad vi förstått har Program och prioriteringsrådet beslutat att avråda från användande av Hjällbosamverkan men exakt vad dom avråder ifrån är svårt att komma fram till. Kunskapscentrum för psykisk hälsa är tveksamma till modellen och då verkar det vara framför allt screening man är tveksam till men det är ju inget som är specifikt för Hjällbosamverkan utan screening är ju något man tagit ställning för att använda inom hela BVC i Göteborg. Beträffande socialstyrelsens kommentarer kan man tolka dem mera som att socialstyrelsen finner inte vetenskapligt stöd för att rekommendera någon screeningmetod men det är mera tveksamt om man avråder. Kort sagt mycket svårt att skapa sig en uppfattning. Fick rådet här att vända oss till Barnhälsovårdsöverläkare Thomas Arvidsson och det har vi gjort och han har lovat att ta frågan vidare till central nivå men vi har fortfarande inte fått något svar.

Utforska om det finns behov av en samverkan likt ”Hjällbosamverkan” i Södra Älvsborg, för små barn där det finns en misstanke om autism. Alla är överens om att bygga upp lokal samverkan liknande Hjällbosamverkan skulle kräva så mycket resurser att det inte är ekonomiskt försvarbart. Inom Närvårdssamverkan sjuhärad har vi åtta kommuner och för hälso- och sjukvård har vi ytterligare två kommuner i Närvårdssamverkan Alingsås – Lerum Varje kommun består av flera mindre orter med många förskolor. BVC är lokaliserat på många utbudspunkter och specialistvården är också lokaliserat på flera utbudspunkter. Alla inblandade är ense om att det inte är möjligt att decentralisera utredning, vård och behandling av autismspektrumstörning hos små barn så att man uppnår en närhet som motsvarar Hjällbosamverkan. Den närhet och kontinuitet man uppnår i Hjällbosamverkan skulle vi inte klara med nuvarande resurser även om det ur barnens och kommunernas synvinkel skulle vara önskvärt. En del familjer kommer inte om man erbjuder dem utredning. Alla föräldrar vill inte att deras barn utreds. Vi har 10 kommuner i Södra Älvsborg. Varje kommun har flera mindre orter och Borås kommun har dessutom ett antal stadsdelar. Alla vårdcentraler har uppdraget att ha BVC som är dom som bör vara navet i detta arbetet eftersom de når alla barn.

Utforska om det är möjligt att i Södra Älvsborg utforma en vårdkedja för sammanhållen vård av små barn, i Södra Älvsborg motsvarande ”Hjällbosamverkan”. Den beskrivning som framkommer från de olika representerade verksamheterna är att det finns en hel del som fungerar bra i samverkan mellan de olika inblandade. Man trycker också på att samverkan är viktig. Man har gemensamma möten, BVC, BVC-psykologer BNUT, Barn-habilitering och BUP för att tydliggöra ett flödesschema för en vårdkedja. På mötet diskuterades möjligheten att även få med representation från förskola på dessa möten. BUP deltar regelbundet på behandlingskonferenser på BNUT. Förskolorna är intresserade av denna samverkan kan ske på lokal nivå liknande Hjällbosamverkan men specialistverksamheterna ser svårigheter med att decentralisera. Specialistenheterna ser hellre ett utvecklat samverkanscenter där barn och föräldrar kan möte alla specialistverksamheter under ett tak. Det verkar finnas möjligheter och vilja att arbeta med att utveckla samverkan men det verkar också som att det är svårt att få till den tid som krävs för att driva ett sådant arbete. De flesta verksamheterna uppger resursbrist som ett problem delvis på grund av svårigheter att rekrytera. Det finns också en del goda exempel på samverkan som fungerar bra och som skulle kunna utvecklas till en del i en fungerande vårdkedja. BUP upplever att remisser idag är ofta är bra underbyggda framför allt när det gäller mindre barn. BUP har bar kontakt med BNUT Habiliteringen upplever att man har bra kontakt med förskolan. Flera kommuner har idag utvecklade eller bitvis utvecklade famlijecentraler. Ofta är det kontakt med specialpedagog.

Beskriva vad som krävs för att denna vårdkedja ska kunna utformas. För att kunna utforma en vårdkedja måste man hitta bra former för informationsöverföring. För specialistverksamheterna behöver man få tillgång till gemensam journalinformation för att undvika dubbelarbete. Förskolorna har inta alltid så lätt att gå vidare med information eftersom det kräver föräldrars godkännande och alla föräldrar är inte villiga till detta. Man behöver ha diskussioner och kompetensutveckling runt: tidig upptäckt – Screening? utredning och diagnostik i samverkan – Undvika dubbelarbete, snabbare flöde tidiga mångsidiga insatser – utbildningar till föräldrar och förskolepersonal handledning i individärenden till förskola Viktigt att skapa förtroende mellan verksamheter som gör att vi remitterar och hänvisar på ett sätt som gör att föräldrar förstår att dom kommer att få hjälp Man behöver göra en tydlig avgränsning av målgrupp. De flesta tycker att fler barn än bara autismmisstanke skulle omfattas. Vissa punkter i vårdkedjan behöver man arbeta mera med. Tidig upptäckt – screening Gäller kompetensutveckling och metodutveckling för alla som möter barn – förskola, öppen förskola, BVC i första hand Utredning och diagnostik i samverkan Hur undviker vi dubbelarbete, skall vi bygga centra , samverkan över gränser, tillgång till journalinformation. Tidiga mångsidiga insatser Intensivutbildning, föäldrautbildning-, utbildning till förskolepersonal, handledning i individärenden, SIP Handledning i individärenden Konsultationer, handledning i grupp av förskolepersonal Genom att känna till alla delar i vårdkedjan kan man tryggt lämna vidare och få föräldrar att vilja gå vidare. När man läser rapporten från Hjällbosamverkan verkar en del handla just om att känna trygghet i övergångarna mellan olika vårdnivåer. Att man är i samma lokaler verkar vara en lika stor trygghet för personal som hos föräldrar och patienter. .

Hur skulle man kunna komma vidare Någon skulle behöva ta sig tid för att strukturera upp det arbete som de inblandade verksamheterna har påbörjat. Svårt att hinna med ett sådant arbete bredvid ordinarie verksamhet. Omvärldsanalys Intervjuer av representanter för berörda verksamheter Lämna förslag på flöde och metodanvändning i en vårdkedja skapad utifrån ett barnperspektiv och utifrån vad som är resursmässigt möjligt. I vårt arbete med uppdraget har vi inte haft möjlighet att göra en ordentlig omvärldsanalys utan har mest koncentrerat oss på Hjällbosamverkan och hur man har det i Göteborg. Har bara hört talas om att man t ex i Jönköping har verkar ha kommit ganska långt i samverkan runt neuropsykiatri hos små barn, skulle behöva söka mera. De kommentarer vi samlat ihop är ändå ganska flyktiga och slumpmässiga. För att komma vidare skulle man behöva intervjua representanter för de olika verksamheterna om hur det fungerar idag och hur man skulle vilja att det var för att komma fram till någon form av slutsats om hur man skulle kunna bygga en vårdkedja. Finns många kloka idéer men någon behöver ta sig tid att samordna om det skall bli en vårdkedja. Man skulle också behöva samarbeta med brukarorganisationer. Dessa grupper har tydliga brukarorganisationer.