Metoden Ansvarsfull alkoholservering i Sveriges kommuner

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Advertisements

Framtida överenskommelse om långsiktigt, hållbara strukturer som stödjer en evidensbaserad praktik inom socialtjänst och därtill hörande hälso- och sjukvård.
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Har jämställdhet i hemmet någon betydelse för hälsan?
Uppdrag om utveckling av kvaliteten i introduktionsprogrammet yrkesintroduktion - ett av de svenska uppdragen som inkluderas i LPA-projektet Cristina.
Lilla AUDIT-projektet ”Får man lov att ställa en liten fråga….?”
Nacka – en trygg och säker kommun. Nacka – Safe Community sedan 2000 • Blev certifierad som Safe Community år 2000 • Vi återcertifierades 2010.
TRÄNINGSPROGRAM OVERHEADBILDER
Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
Alkoholpolicy och hälsofrämjande arbete i Sverige: vad fungerar?
Alkohol och drogsituationen nationellt och lokalt ur ett folkhälsoperspektiv Förekomst Konsekvenser, men - inte om risk för att bli beroende - inte om.
Effektiv miljötillsyn Ett projekt för Ökat Lärande och Hälsa.
Centrum mot våld Förstudie Bakgrund Länsstyrelsen har ett regeringsuppdrag att stödja samordningen i länet av insatser mot våld i nära relation.
Open access Lisbeth Söderqvist Avdelningen för forskningspolitisk analys.
Framtidens bästa primärvård
Länets kommuner i samverkan
i Skuggan Carsten Rose Professor Projektledare RCC Syd
Närsjukvård Slutkonferens Projekt Hälsokommunikatörer Moderator Sofia Karlsson.
Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 RKG 2 juni 2010.
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
1 Vad sägs i Socialstyrelsens tillsynsutredningar om missbruks- och beroendevården och vad visar Kunskap till praktiks uppföljning? Remisskonferens 2011.
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Bakgrund och syfte Ska ses i ljuset av tidigare utredningar Organisationers önskan om ett annat och bättre sätt att samverka Regeringen vill erkänna,
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
+ Aktiviteter inom projektet: Evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet Hanna Egard, följeforskare
PRIO-projektet för att förbättra den
1 Läns- regionförbunden 16 mars 2010 Plattform för evidensbaserad praktik inom socialtjänsten.
Samverkan Kartläggning Media/ Sprida information Utbildning Skrivna policys Tillsyn Uppföljning Ansvarsfull alkoholservering.
Verksamhetsplanering 2012 IPKs vision: Internationellt samarbete ger förutsättningar för det bästa lärandet.
Registerbaserad forskning FEKAFH Göteborg den 23/5 Per Johansson Nationalekonomi Uppsala University och IFAU 1.
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Territoriell sammanhållning – samarbete över nationsgränser Sverker Lindblad, Näringsdepartementet Europaforum, Östersund
PRODIS – PReventiOn av Dopning I Sverige. STAD:s uppdrag från FHI 1. STAD fått ett uppdrag av FHI att samordna det nationella nätverket PRODIS 2. Aktörerna.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Primärvården VGR Riskbruk - Vad görs idag?
SOLLEFTEÅ - en kraftfull kommun …där människan står för kraften tillsammans med skogen, vinden och vattnet.
Statliga stöd i alkoholpolitiken – Påverkas ungas alkoholkonsumtion? (RiR 2010:21) Gudrun Antemar Michael Kramers, Ulrika Strid, Magnus Gimdal och Anders.
Projektet Bättre psykosvård Sammanfattning. Projektet bättre psykosvård Projektstart november 2011 Uppdrag: stötta enheter i landet som jobbar med psykosvård.
Projektår 2 - Forskningsuppdraget inom VUXBIB – Folkbibliotekens stöd för vuxnas lärande Eva-Maria Flöög Anette Eliasson Cecilia Gärdén Christina Persson.
Att tidigt uppmärksamma riskbruk/missbruk Hur går vi vidare i VG- regionen Fredrik Spak Lektor, docent, psykiater Socialmedicin, ÖL PV Göteborg Sahlgrenska.
Från riktlinjer och evidens till förebyggande i praktiken Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne.
Södra Sveriges folkhälsoarbete ”En KRAM i skuggan” Emma Carlstedt
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna 50 mkr för 2007 Länsstyrelserna - ansökningar och beslut Projekt inom affärsutveckling och.
Föräldrakraft En studie om implementering av ett föräldrastödsprogram i Bergsjön, Linnéstaden, Mark och Orust Inga-Lill Jakobsson Kontakt:
Implementering Mårten Åhström 30 september 2015
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
TEMA 1 Max Christensen & Måns Davidsson. “The experience of being a trauma nurse: A phenomenological study” Syfte: Att undersöka de levda erfarenheterna.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling kerstin wanhatalo – van rijn.
OMVÅRDNADSVETENSKAPLIG FORSKNING OCH FORSKNINGSPROCESSEN Tema 1 SJSE17 Hanna Meerveld Maria Stjernfeldt.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Hälsofrämjande insatser i skolan. Utvärdering av DISA. Pernilla Garmy Skolsköterska, Doktor i medicinsk vetenskap Skolsköterskekongress, Stockholm 15 april.
Utvärdering 1 Fredrik Björk Urbana Studier, Malmö högskola.
Brottspreventiva är sådana åtgärder och förhållanden som minskar sannolikheten för brott och/eller reducerar skadeverkningar (inkl. rädsla) av brott. (Sarnecki,
”PBL” ProblemBaserat Lärande
Trygg i Göteborg Introduktion för socialsekreterare 19 oktober 2016.
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna
Vad vi gör Vad vi vet Vad vi behöver veta mer om Vad vi kan göra
ANDT förebyggande arbete Jämtlands län
Science shops – metod för gemensamt kunskapande mellan akademin och det civila samhället Vi presenterar oss.
David Mattsson Hälsopedagog på Sociala omsorgsförvaltningen, Borås stad.
Är ANDT-prevention effektiv
Borås Stad Certifierad av WHO som en Säker och trygg kommun sedan 1998
Ulrika Owen och Helena Löfgren, Folkhälsomyndigheten
Hur påverkas vi av andras användning av alkohol, narkotika och tobak?
PRODIS – PReventiOn av Dopning I Sverige
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Spel i framtiden – utmaningar
Resultat från deluppföljning av Dialog och samarbete
Eva Henje, MD, PhD.
Presentationens avskrift:

Metoden Ansvarsfull alkoholservering i Sveriges kommuner Implementering och effekter Svenska spels forskningsråd En dag om forskning kring spel Stockholm den 9 Oktober 2017 Björn Trolldal CAN

Syfte med metoden Ansvarsfull Alkoholservering Att minska våld och skador relaterade till alkoholkonsumtionen på restauranger (servering till berusade) Ca 50 % av allt våld beror på att alkohol funnits med

Bakgrund Metoden utvecklades i Stockholm (och Malmö) på 90-talet Tydlig effekt på våldet 2004 fick FHI i uppdrag att sprida metoden i kommunerna 2006 tillsattes en projektledare på varje länsstyrelser År 2009 uppgav 90 % av kommunerna att man arbetade enligt metoden

Metodens olika delar Huvuddelar: Utbildning av restaurangpersonal i ansvarsfull alkoholservering Tillsyn av restauranger (kommun/polis) Samverkansgrupp med kommunen, polisen och restaurangbranschen Övriga delar: Kartläggningar av situationen Uppföljningar av arbetet Informationsspridning (internt och externt) Initiera restaurangers egna alkoholpolicys

Utvärderingsprojekt STAD-sektionen vid Stockholms läns landsting fick 2008 i uppdrag att utvärdera metoden Arbetet pågick 2009-2012

Utvärderingsprojekt Utvärderingens tre delar: 1. I vilken utsträckning arbetade kommunerna enligt metoden. (enkäter) 2. Vilka faktorer fanns i kommunerna som främjade en implementering (enkäter) 3. Effekter på våldsbrottsligheten (misshandelsstatistik)

Resultat 1 I vilken utsträckning arbetade kommunerna enligt metoden.

Resultat 1 Låg metodefterlevnad bland kommunerna: 90 % sa att man arbetade enligt metoden Men i själva verket: 13 % arbetade enligt alla 3 metoddelar 45 % enligt 2 delar 42 % enligt 1 del

Resultat 2 Vilka faktorer hade varit positiva för implementering? Baserat på tidigare forskning

Främjande faktorer Upplevda behov av metoden Metodens egenskaper Själva implementeringen (stödperson, uppföljning och feedback) Beslut om att använda metoden Opinionsbildare

Resultat 2 Ju fler faktorer som fanns i kommunerna ju större del av metoden hade implementerats Viktigaste faktorn var: ”Uppföljning och feedback”

Metodens olika delar Huvuddelar: Utbildning av restaurangpersonal Tillsyn av restauranger (kommun/polis) Samverkansgrupp med kommunen, polisen och restaurangbranschen Övriga delar: Kartläggningar av situationen Uppföljningar av arbetet Informationsspridning (internt och externt) Initiera restaurangers egna alkoholpolicys

Resultat 3 Effekter på våldsbrottsligheten (misshandel)

Effekter på våldet Ju fler metoddelar man arbetade med ju större effekt på våldet Om alla delar användes var effekten 9 % Samverkansdelen var viktigast

Slutsatser och erfarenheter Metoden har visat sig ha effekt på våldet Den är kostnadseffektiv Effektivt att använda en metod med flera olika delar Metoden hade effekter på våldet utanför kommuner

Slutsatser och erfarenheter Modellen används inom andra områden som Krogar mot knark och mot dopning Viktigt att studera implementeringen vid utvärderingar

Slutsatser och erfarenheter Mycket viktigt att stödja själva implementeringen på olika sätt: bygga en struktur kring implementeringen stödperson ta beslut, egen budget, långsiktig finansiering vara tydlig med vilka delar metoden består av följa upp arbetet och ge feedback lägga in främjande faktorer i själva metoden

Slutsatser och erfarenheter Målet för en implementering bör vara att det nya arbetssättet blir institutionaliserat: Arbetet sitter i väggarna Arbetet bedrivs oavsett personalomsättning Finns i arbetsbeskrivningar Är inte längre ett ”projekt”

Vi som arbetat i projektet: Björn Trolldal Karin Guldbrandsson Lars Brännström Håkan Leifman Pia Kvillemo Ulrika Haggård MJ Paschall Erica Sundin

Publikationer: Rapporter STAD:s-rapportserie: Rapporterna 48, 49 och 50 kan hämtas från www.stad.org (Rapporter)

Kapitel i bok om implementering Trolldal B. & Guldbrandsson K. (2014) Ansvarsfull alkoholservering i lokalsamhället. I Nilsen P. (Red.) Implementering av evidensbaserad praktik. Gleerups.

Publikationer: Artiklar Brännström L., Trolldal B. & Menke M. (2015) Spatial spillover effects of a community action programme targeting on-licensed premises on violent assaults: evidence from a natural experiment. Journal of Epidemiology and Community Health Trolldal B, Brännström L, Paschall MJ and Leifman H. (2013) Effects of a multi-component responsible beverage service programme on violent assaults in Sweden. Addiction 108(1)89-96.

Publikationer: Artiklar Trolldal B, Haggård U and Guldbrandsson K. (2013) Factors associated with implementation of a multicomponent responsible beverage service program – results from two surveys in 290 Swedish municipalities. Substance Abuse Treatment, Prevention and Policy. Haggård U, Trolldal B, and Guldbrandsson K. (2014) Implementation of a multicomponent Responsible Beverage Service programme in Sweden — a qualitative study of promoting and hindering factors. Nordic Studies on Alcohol and Drugs.