Krisberedskap – för social hållbarhet Skåne, Stockholm och Västra Götaland Krisberedskap – för social hållbarhet Ny metod för risk- och sårbarhetsanalys inom sociala risker Den nya metoder ersätter/kompletterar den tidigare ”Västra Götalands-modellen”.

Länsstyrelserna Skåne, Stockholm och Västra Götaland Vägledningen har tagits fram under åren 2014-2015 i samarbete mellan de tre storstadslänen. I arbetet har personal från avdelningar motsvarande Social hållbarhet samt Samhällsskydd och beredskap deltagit.

Storstadslänens regionala samarbete – sociala risker Skåne, Stockholm och Västra Götaland Storstadslänens regionala samarbete – sociala risker SYFTE: Tvärsektoriell samverkan i ett förebyggande perspektiv Förhållningssättet rör den strukturella nivån av sociala risker och undviker att prata om individer eller grupper som sociala risker Bidrar till helhetssyn inom länsstyrelsernas och kommunernas geografiska område ger förutsättningar för gemensamma åtgärder Verka förebyggande innan konsekvenserna redan är ett faktum

Inget är nytt under solen… Skåne, Stockholm och Västra Götaland Inget är nytt under solen… = + Resväskan uppfanns i slutet av 1800-talet, hjulet uppfanns 3500 f.kr. Rullväskan som kombinerar dessa två uppfanns 1970. Detsamma har vi gjort nu. Kombinerat två olika områden och fått ett nytt sätt att tänka.

Modell för det skyddsvärda Skåne, Stockholm och Västra Götaland Modell för det skyddsvärda Detta är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSBs) modell för det skyddsvärda. Den ligger till grund för metoden som vi idag ska arbeta med.

Vad menar vi med Krisberedskap – för social hållbarhet? Skåne, Stockholm och Västra Götaland Vad menar vi med Krisberedskap – för social hållbarhet? Det här är två områden som vi vanligtvis inte ser tillsammans. Inom krisberedskapen har vi större vana att arbete med fysiska och tekniska riskområden, såsom översvämningar, bortfall av elektroniska kommunikationer osv. Dessa riskområden är också enklare att analysera utifrån orsak och konsekvenser. När man pratar om orsaker till social oro blir det lätt att det landar i en diskussion om social hållbarhet. På detta sätt kan RSA användas som en plattform för kommuner och länsstyrelser att samlas kring arbetet med social hållbarhet. Arbetet med RSA kan hjälpa oss att förutse skeenden och föreslå åtgärder som bidrar till sociala hållbarhet.

Oönskat beteende Social oro? Skåne, Stockholm och Västra Götaland I modellen fördjupar vi oss inte i definitionen av själva begreppet social oro. Vi ser social oro som ett av flera symptom på att något inte står rätt till i samhället, d.v.s. oönskade beteenden. Dessa beteenden har vi funktioner till att hantera, polisinsatser, socialtjänstarbete osv. Att hantera händelser har många aktörer blivit bättre på. Det som saknas är ett gemensamt, långsiktigt förebyggande perspektiv. I den här modellen är vi intresserade av att tillsammans titta på de bakomliggande orsakerna samt hitta gemensamma förslag till åtgärder.

Processmodell Skåne, Stockholm och Västra Götaland Som tidigare bild från MSBs modell för det skyddsvärda, utgår den här metoden att det skyddsvärda är tillit. Det handlar om tillit till samhällets institutioner.

Processmodell Skåne, Stockholm och Västra Götaland När denna tillit brister kan vi se olika typer av konsekvenser i samhället. Detta är bara några exempel av oönskade händelser. När det kommer till att sätta in åtgärder i denna ”reaktiva” fas har aktörerna utvecklat en god förmåga att ”släcka bränderna” och dämpa konsekvenser. Exempelvis samverkan vid upplopp och oroligheter, ta stöd av frivilliga grupper, ge stöd till missbrukare och utsatta ungdomar. Work-shopdeltagare kommer också märka att det är lättare att förslå åtgärder kopplade till den reaktiva fasen. När den bristande tilliten redan är ett faktum. Det är därför viktigt att fokusera på förslag till åtgärder i ett mer proaktivt skede.

Processmodell Skåne, Stockholm och Västra Götaland Den här processmodellen bygger på att flytta fokus till det proaktiva perspektivet, för att tidigt sätta in åtgärder och skydda tilliten i samhället. Det är i denna fas vi ska bli bättre på att arbeta tillsammans! Skriv gärna ut bilden till deltagarna i work-shopen.

Livsvillkor Utbildning Immateriella värden Fysisk mobilitet Skåne, Stockholm och Västra Götaland Livsvillkor Utbildning Immateriella värden Fysisk mobilitet Ekonomiska förutsättningar Liv och hälsa Sysselsättning Fysisk miljö Livsvillkoren i modellen utgår från de svenska skyddsvärdena det är därför som vi valt dessa. Skyddsvärdena har sin grund i riksdagens uttalanden om målsättningen med samhällets säkerhet. Skyddsvärdena uttalas också i de svenska folkhälsomålen, samt delar av länsstyrelsernas instruktion. Livsvillkoren utgör ”byggstenar” som individens tillit till samhället och dess institutioner grundar sig på. Demokrati

MISSTRO/ORO TILLIT Skåne, Stockholm och Västra Götaland En av grundtankarna i projektet har varit att tillit och misstro tar ut varandra. En individ eller en grupp som har stark tillit har inte plats för misstro eller oro. Någonstans i transformationen mellan tillit och misstro börjar oönskade fenomen ske. Det kan vara riktat mot individen själv, andra eller samhället i stort. Det är detta fenomen som den enkla bilden försöker visualisera.

Skåne, Stockholm och Västra Götaland Denna tabell är central för dagens diskussion. Den gör det lättare att få rätt fokus och landa i det proaktiva arbetet. För att ge stöd i diskussionerna finns en del frågeställningar och exempel till livsvillkoren. Skriv gärna ut denna bild till deltagarna i work-shopen.

Till verket, genomförandet! Skåne, Stockholm och Västra Götaland Till verket, genomförandet! Använd egen RSA-metod eller följ vägledningen steg för steg! Välj den RSA-metod ni känner er mest bekväma med, så länge ni använder en som utgår från det skyddsvärda (den bild från MSB med skyddsvärde). Observera att ni själva får presentera den metod ni valt i den omfattning som krävs.

Vi har gått igenom den teoretiska bakgrunden. Skåne, Stockholm och Västra Götaland Vi är här! Rätt personer är här. Vi har förberett oss. Vi har gått igenom den teoretiska bakgrunden. Vi har allt material framför oss. Vi har utsett de som dokumenterar. Bilderna härefter är hämtade direkt ur vägledningen.

Skåne, Stockholm och Västra Götaland Försök hålla diskussionen på en övergripande strukturell nivå.

Vad blir konsekvenserna? Skåne, Stockholm och Västra Götaland Vad kan hända Hur sannolikt är det? Vad blir konsekvenserna? Fundera över hur säkra bedömningarna är. Finns det belägg för antagandena? Samtidigt är detta steg ingen absolut vetenskap, lita också på magkänsla och intuition.

(Frivilligt) Skåne, Stockholm och Västra Götaland Scenarior är svåra för just social oro. De tenderar att fokusera på konsekvenser av ett skeende. Detta steg är därför frivilligt.

Skåne, Stockholm och Västra Götaland

Åtgärder som genomförts Åtgärder som är pågående Åtgärder som planeras Skåne, Stockholm och Västra Götaland Åtgärder som genomförts Åtgärder som är pågående Åtgärder som planeras Ansvarig Uppföljning

Utse ansvarig för dokumentationen Skåne, Stockholm och Västra Götaland Utse ansvarig för dokumentationen Avgör vem som ska ta del av resultatet Avgör hur de ska få ta del av resultatet Kom överens om uppföljning