Kommissionens delbetänkande För en god och jämlik hälsa Februari 2017

Kommissionens uppdrag - två huvudsakliga delar 1 Förslag som kan bidra till att minska hälsoklyftorna i samhället Socioekonomi och kön Brett spektrum av bestämningsfaktorer Berör olika aktörer i samhället Förslag på kort, medellång och lång sikt 2 Genom ett utåtriktat och inkluderande arbetssätt öka medvetenhet och engagemang bland relevanta samhällsaktörer Välfärd är en samlande benämning på människors levnadsförhållanden,[1] och bygger på en redogörelse för deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden etc

Förslagen utgår från analys av: Enkäter till samtliga kommuner, landsting/regioner, länsstyrelser, samt 40 myndigheter på nationell nivå Rapporter från t.ex. FHI/FoHM, Statskontoret, SKL Kommissionens breda dialog med berörda aktörer Jämförelser med andra tvärsektoriella områden (ex jämställdhet) och internationellt

Kommissionen ser två vägar mot mer jämlik hälsa Förslag riktade direkt mot de livsområden pekats ut Åtgärder som skulle ge mer jämlika villkor och möjligheter för människor i olika sociala positioner i det tidiga livet, i skolan, i arbetslivet etc. Förslag som indirekt kan påverka jämlik hälsa via styrning och uppföljning Åtgärder som skapar en bättre fungerande infrastruktur för strategisk styrning och uppföljning av det tvärsektoriella arbete för mer jämlik hälsa Stärka människors egna möjligheter att agera och generera resurser.​ Göra mer av sådant som verkar fungera​ Göra bättre eller annorlunda för att få ut mer nytta för brukare av olika välfärdstjänster​ ​ Åtgärderna bör vara universella och riktade mot specifika problem, grupper eller individer

Nuvarande folkhälsopolitik är bra men har inte fullföljts (ramverk) Styrningen av folkhälsopolitiken fungerar inte som avsett Uppföljningen av folkhälsopolitiken fungerar inte som avsett Det krävs tydligare mål och delmål Det krävs en tydligare organisation Det krävs ett ökat ägandeskap från alla berörda aktörer Det krävs en utvecklad uppföljning

Ett för ensidigt fokus på några områden Efter en inledande bred satsning har insatser de senaste 10 åren främst gjorts på områdena: ANDT Hiv-/aidsfrågor Barns och ungas uppväxtvillkor (föräldrastöd) Smittskydd och hälsoskydd Detta arbete har på flera sätt varit framgångsrikt T.ex. ANDT-strategin Men… Utan insatser över bredden av folkhälsopolitikens målområden kommer vi inte kunna komma till rätta med ojämlikheten i hälsa!

Kommissionen föreslår Tydligare mål med ett ökat fokus på jämlikhet Ett bredare angreppssätt Inkludera alla målområden tydligare En motor som driver arbetet kontinuerligt Löpande, långsiktigt, brett och dynamiskt i ett föränderligt samhälle Aktivt ägarskap& involvering av relevanta aktörer/sektorer Främja ägarskap genom tydligare uppdrag och adekvat kunskapsstöd En utvecklad uppföljning Jämförelser över tid, mellan samhällsnivåer och analys av ojämlikhet, samt en utvecklad utvärdering och forskning

Ett förslag om att justera det övergripande målet till: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen År 2003 fattade riksdagen beslut om ett nationellt övergripande folkhälsomål: "Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Föreslagna målområden Sju livsområden där ojämlikhet i villkor och möjligheter (resurser) är avgörande samt en arena som direkt kan påverka individens hälsa. Det tidiga livets villkor Kompetenser, kunskaper och utbildning Arbete, arbetsmiljö och arbetsförhållanden Inkomster och försörjningsmöjligheter Boende och närmiljö Levnadsvanor Kontroll, delaktighet och inflytande En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Samtliga dagens målområden ryms inom de åtta prioriterade livsområdena för en god och jämlik hälsa, men vi föreslår att målområdena sorteras delvis annorlunda än i dag för att förstärka fokus på jämlik hälsa i enlighet med de resonemang Kommissionen för i sitt första delbetänkande om orsakerna till ojämlikhet i hälsa. Målområdena utgår också ifrån att de utgör livsområden där olika typer av ”resurser” spelar en stor roll för en jämlik hälsa. Som arbetet ser ut i dag har det kommit att fokuseras i första hand på ett begränsat antal av dagens målområden och Kommissionen menar att arbetet bör breddas. Kommissionen ser också att det finns tydliga synergieffekter att vinna med en breddad ansats i arbetet. T.ex. kan arbetet med olika levnadsvanor förstärkas genom arbete också med grundorsakerna till ojämlikhet såsom utbildning och arbete. Elva målområden beslutats av riksdagen (prop. 2002/03:35, prop. 2007/08:110): Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Målområdena grupperar hälsans bestämningsfaktorer, dvs. de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som är av central betydelse för hälsan.

Strategier tas fram som omfattar alla målområden •Strategierna bör omfatta 3–5 år, samtliga målområden bör vara täckta senast 2020 •Strategierna – som blir en slags motor i arbetet - bör –Tas fram i ett brett samarbete mellan alla relevanta aktörer –Formulera delmål och etappmål för arbetet –Dessa mål bör vara konkreta och uppföljningsbara •Utvärdering bör ske i slutet av strategiperioden

Tydligare och mer effektiv statlig struktur för arbetet föreslås Här beskrivs mycket om de olika myndigheternas brist på samordning En nationell GD grupp för jämlik hälsa föreslås Folkhälsomyndighetens roll måste förstärkas och tydliggöras Ge länsstyrelserna tydligar instruktioner i sin roll Utvecklad möjlighet till uppföljning Utreda om lagstöd för folkhälsoarbete -relevant existerande lagsstiftning, analysera behovet av särskild folkhälsolag Det bör tillsättas en statlig utredning med uppgift att se över ​ Relevant existerande lagstiftning som reglerar de verksamheter som kan bidra till en god och jämlik hälsa ​ Analysera om det finns behov av att utveckla denna lagstiftning i syfte att bättre kunna bidra till måluppfyllelse i en politik för en god och jämlik hälsa. ​ Analysera behovet av en särskild folkhälsolag för att komplettera existerande lagstiftning, och undersöka ekonomisk styrning som en  alternativ eller kompletterande styrform 

Kommuner, landsting och regioner Många arbetar aktivt och strategiskt Många bör prioritera ett långsiktigt, strukturerat och tvärsektoriellt arbete Bör se över behovet av en särskild folkhälsolagstiftning som reglerar ansvarsfördelningen Bör få stöd från relevanta myndigheter Stärka människors egna möjligheter att agera och generera resurser.​ Göra mer av sådant som verkar fungera​ Göra bättre eller annorlunda för att få ut mer nytta för brukare av olika välfärdstjänster​ ​ Åtgärderna bör vara universella och riktade mot specifika problem, grupper eller individer

Civilsamhället och näringslivets roll Stärka rollerna Dialog mellan civilsamhälle och regeringen föreslås

Länk till hela delbetänkandet http://kommissionjamlikhalsa.se/publikationer/sou-20174-for-en-god-och-jamlik-halsa-en-utveckling-av-det-folkhalsopolitiska-ramverket

Tre olika typer av åtgärder Stärka människors egna möjligheter att agera och generera resurser.​ Göra mer av sådant som verkar fungera​ Göra bättre eller annorlunda för att få ut mer nytta för brukare av olika välfärdstjänster​ ​ Åtgärderna bör vara universella och riktade mot specifika problem, grupper eller individer