Medier, påverkan och identitet +

Socialisation Värderingar, normer, attityder, inställningar, regler, etik och moral etc. Primär socialisation: inom någon familjeform (tidig påverkan, präglar hela livet) Sekundär socialisation: utanför familjeformen (detta pågår hela livet) – påverkan av bland annat samhällsinstutioner; skola, arbetsplatser, föreningar media mm (”socialisationsagenter”) - Media är nu en del av vår socialisation och på så sätt med och skapar vår identitet Social inlärning (”behaviorism”) 1) Genom observationer t ex föräldrarna (ej vad de säger, utan vad de gör) 2) Genom erfarenhet (trial/error)

Identitet (Enhet/likhet) Personlig identitet (det unika Jag): vem är jag? Social identitet (kollektiv, grupp): en del av självbilden Identiteten kategoriserar likheter och skillnader Media hjälper till att definiera verkligheten omkring oss = medskapare och upprätthållare till vår identitet (föreställd gemenskap) Har vi flera personligheter? (Jung: ”persona”) Medverkar och/eller påverkar media till detta?

”föreställda gemenskaper” Föreställda gemenskaper = Imagined communities (Benedict Andersson) Medierna är skapare av dessa föreställda gemenskaper - Mediers (historiska) roll i den nationella identiteten - Upplevelsegemenskap (t ex direktsändningar) - Skapar gemenskaper med människor som vi egentligen inte känner (genom det ”gemensamma") - Media hjälper till att lära oss skillnader och likheter med andra, och vad det betyder att tillhöra en viss gemenskap, land, etnicitet etc. Media skapar roller

Identifikationer Medvetna/omedvetna önskningar Symbolisk interaktion - upplever oss själva genom andra (hur andra uppfattar oss) Parasocial interaktion - Förhåller oss till mediekaraktärerna/personerna som om vi ”kände dem” personligen Imitation

Identifikationer Associativ identifikation: kollektiv, grupper Admirativ identifikation: inlevelse i t ex hjältefigur (bättre än oss?) Sympatisk identifikation: upplever och känner med personen/karaktären Ironisk identifikation: Leker med identifikationen (absurditeter – självkänsla) Khatarsisk identifikation: liknar oss (svagheter och brister); den tragiska sorten

Identitet – representation Representation = ”presentera igen”; ”stå för” (något, någon) Representera: vald, självvald eller utsedd att representera någon, något eller några andra t ex i riksdagen, föreningen) Representera: samhällsgrupper, etniska grupper, minoriteter – Hur dessa framställs bland annat i media (stereotyper?): sättet dessa framställs! Något representeras på ett visst sätt = ”konstruktion”? Yttrandefrihet? Stereotyper, arketyper

Mottagaren/läsaren Aktiv Passiv

Medier och påverkan Beteende Tankar och resonemang Känslor (medvetna och omedvetna) Motivation Imitation Identifikation och levnadssätt Konsumtion

Moralisk panik Ungdomskulturer Swingpjattar, Raggare, Hippies, Punkare, hårdrockare mm Medier Musik och visuella medier (där filmen och serietidningar ofta blivit uthängda) Censur

(film, serier, tv-spel mm) Våld och medier Forskning - Stimulansteorier - Imitationsteorier - Khatarsisteorier Underhållningsvåld? (film, serier, tv-spel mm)

Skräckfilm Obehag, spänning, rysningar, rädsla, chocker, äckel (skratt?) Smaklöst, förråande, skadligt, subversivt, exploaterande pornografiskt, våldsamt eller banalt?

Skräck som kulturell genre Skildrar människor rädsla för det farliga och/eller oförklarliga Muntlig tradition Litteratur Film Tv- Spel Serier Musik Bildkonst

Skräck och känslor Gör oss bekanta med våra negativa känslor Möjliggör att tränga in i vårt (kollektiva) undermedvetna, ge form åt våra arketyper, vår rädsla och längtan

Skräckens fascination Få vår egen trygghet bekräftad Fascination för ondska och skräck, som sker på kontrollerade former Kanalisera vår egen fruktan Uppskattar underhållning som väcker starka känslor Leva ut en uppdämd livsångest (offer/förövare etc) Eskapism Emotionell och intellektuell stimulans (väljer formen och/eller innehållet för tillfället) Monstret inom och utom oss Andra faktorer

Den Andre Representerar ett hot (”avvikelser”) som en given kultur känner sig alienerad från – men som den tvingas konfrontera Lösning = tillintetgöra eller medvetet tränga bort I den amerikanska skräckfilmen har monstret (hotet) förflyttat sig från ”exotiska platser” (30-talet) till det egna territoriet (1940/50-talet) för att sedan invadera det vardagliga och familjesituationen (hemmet) i sig.

Rörlig bild och realism Dokumentärt eller fiktion (Lumiere – Méliès): två traditioner Film är imitation av vår direktkontakt med verkligheten? Identifierar oss Tror på bilden/berättelsen (passiva mottagare). Tar detta som en sanning (även om det är en fiktiv sådan)

Fiktiv realism Realism/verklighet: nutid/historisk Spekulativ realism: utgår bland annat från nutida kunskaper för att skildra sånt som kan hända (science fiction mm) Icke-realism: bortser från realismens krav (t ex fantasy och skräckfilmens spöken, demoner) - dessa tre flyter ihop skräckfilmen

Våld och skräck Vad kommer först, sanningen eller dikten Skräck handlar mer om känsla än om fakta Yttre och inre verklighet Medievåld handlar stundtals mer om deltagande än om identifikation Var finns våldet: form eller innehåll Genreproblematik

Skräck- och våldskultur Kasta kristna till lejon, gladiatorspel, offentliga avrättningar, Halloween, Alla menlösa barns dag, krig, tortyr, våld och skräck i litteraturen, teatern och bildkonsten (bibeln mm), nattvarden (äter Kristi lekamen), myter och berättelse mm. Många skräckfilmer bygger på legender och verkliga händelser Freakshows Fantasmagoriteater (optiska spökeffekter) Grand Guignol (1897-1962?) Karneval

Medier: identitetens lekplats Medier tillåter och/eller bjuder in till ”rollspel” ”Passivt” identifiera sig (t ex offer/förövare) Aktivt identifiera sig (tv-spel mm) Leka med rollfigurer, karaktärer eller personligheter (Internet, tv-spel eller andra medier) Ljuga? Får vi förståelse för den Andre genom medierna?