Suicidrisk hos unga – vad gör man? Flykt och psykisk ohälsa 2017

Denna presentation ingår i Grundkurs i Migration och Psykisk hälsa (HiS6) Presentationen riktar sig till dig utan sjukvårdsutbildning som möter ensamkommande unga i ditt arbete på ett boende, inom socialtjänsten, inom frivilligt arbete eller som handläggare på myndighet t.ex. Försäkringskassan Vi har en temadag om suicidprevention riktad mot asylsökande och nyanlända den 30 mars (tyvärr fullt) Samt grundkurser i migration och psykisk hälsa för primärvård, elevhälsa och specialistpsykiatri, material på webben. Uppdrag Psykisk Hälsa är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Socialdepartementet finansierar arbetet, som har sin organisatoriska placering på SKL. Uppdrag Psykisk Hälsa leds av psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren.

Tecken och varningssignaler Vad kan sjukvården göra? Varför blir det så här? Tecken och varningssignaler Vad kan sjukvården göra? Vad kan vi som finns runt unga göra? Unga som flytt till Sverige är i en särskilt utsatt situation. De här bilderna innehåller kunskap om suicid och hur man kan jobba i allmänhet. Det som gör att vi nu tar upp suicidrisk är ju en särskild situation vi befinner oss i nu, mars 2017. Därför är det inte bara det som står på de här bilderna som är den viktiga kunskap vi vill sprida, utan det ni ser och upplever just nu. Det vi ser och förstår nu är viktigt att sprida, eftersom det inte finns tidigare erfarenheter från just en sådan här situation.

Dagens Medicin 170210 Under februari ringde Socialstyrelsen runt till omkring 50 slumpvis utvalda kommuner och stadsdelar. Enligt ett pressmeddelande från myndigheten kände de svarande till tre självmord och minst 68 försök till självmord under 2016 och 2017.

Creative Commons Image Courtesy of Ritika Patel on Flickr Read more at http://www.newsbarber.com/4565/new-terrorist-attack-in- afghanistan/#HT9d0PHs7gJz2fa8.99

https://mind.se/filmer-for-ensamkommande-flyktingbarn/

Kris/akut stressreaktion för många Psykisk ohälsa är en riskfaktor Missbruk är en riskfaktor Vi talade tidigare under dagen om att möta människor i kris. Det vi sa då gäller även nu. I forskningen kring suicid framkommer att missbruk och psykisk sjukdom, ofta depression, är vanligt hos de som tar livet av sig. I den här situationen är det ju risken att inte få stanna som orsakar en kris eller det psykiatrin kallar en akut stressreaktion. Då mår man psykiskt dåligt, men det är inte samma sak som att man är psykiskt sjuk eller att man alltid kommer att må dåligt. Men det är allvarligt. Vi vet också att många ensamkommande lider av psykisk ohälsa i form av ångest, oro, nedstämdhet, olika symtom på trauma. Bland över 30 000 unga som i den här gruppen kommer det dessutom att finnas ett antal som utvecklar psykiska sjukdomar, precis som i alla andra befolkningar i världen. Psykisk ohälsa och psykisk sjukdom är en riskfaktor, det ökar risken för suicid och gör att man behöver mer hjälp. Det har kommit många signaler om att missbruket bland unga ensamkommande är oroande och det är också en riskfaktor.

Suicidal kommunikation som uttrycker förtvivlan Suicidal smittspridning på boenden/bland kompisar Påverkan via kontakter, bland annat på nätet Det vi ser är ju förtvivlan. Socialstyrelsen talar i sin kunskapsöversikt om vård av självmordsnära patienter om suicidal kommunikation som ett sätt att uttrycka uppgivenhet eller förtvivlan, och då kan det ibland vara så att avsikten inte är att ta sitt liv. Men allt som ser ut som suicidförsök ska man ta på allvar, det är viktigt att betona. Och det här smittar, jag har hört talas om Suicide Squads på Facebook bland afghanska ungdomar i Sverige.

Varningssignaler Uttalanden om att ta livet av sig Att börja samla på sig mediciner Dra sig undan sociala kontakter Personen beter sig ofta motsägelsefullt Suicidnära patienter – kliniska riktlinjer för utredning och vård, Svenska Psykiatriska Föreningen 2013 Påverkan via kontakter, bland annat på nätet

Varningssignaler Ångest och panik, eller apatisk och nedstämd Äter och sover inte som vanligt Börjar städa upp, ge bort sina saker Pratar/skriver om död och självmord Att förebygga självmord: ett stödmaterial för primärvården, Karolinska Institutet/WHO 2009

I skolan ”Det är viktigt att man i skolan är uppmärksam på plötsliga förändringar i en elevs uppförande och beteende, exempelvis bristande intresse för vardagliga aktiviteter försämrade skolresultat minskad motivation för skolarbete upprepad ogiltig frånvaro kraftigt ökat missbruk våldshandlingar” s. 108, vägledning för elevhälsan, Socialstyrelsen/Skolverket 2016

Elevhälsan och skolans uppgifter Lärare och elevhälsans personal bör lyfta ev. varningssignaler till rektor Rektor kan initiera utredning och se till att stöd sätts in Elever som oroar sig för en kamrat behöver få veta att de tas på allvar Det är angeläget att skolan har skrivna rutiner för hur man ska handla vid suicidrisk hos elev s. 108-109, vägledning för elevhälsan, Socialstyrelsen/Skolverket

Fråga: Vad kan boendepersonalen göra om psykakuten inte vill ta emot en ensamkommande som försökt ta livet av sig, med hänvisning till att det hen behöver är ett uppehållstillstånd?

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. 2 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen säger att landstinget/regionen ska ge god vård till de som är bosatta inom landstinget/regionen. Men vården har också i uppgift att prioritera de som har det största behovet av vård.

Den som söker vård är beroende av att vården bedömer att hen uppfyller kriterierna för att få patientstatus, d.v.s. har ett vårdbehov som kräver hälso- och sjukvårdens ingripande, eftersom landstinget/regionen då är skyldiga att ge vård. ”En suicidnära person som söker vård, befinner sig utan tvekan i livsfara och behöver omedelbar vård. För vårdgivaren föreligger en uppenbar skyldighet att tillhandahålla denna vård.” s. 50-51, Suicidnärhet- medicinsk vård och behandling i ett rättsligt perspektiv, Lotta Vahlne Westerhäll, 2014 Man kan inte kräva att få bli patient inom vården på samma sätt som man kräver att någon ska betala tillbaka pengar som man lånat ut. Hälso- och sjukvårdslagen säger att landstinget/regionen ska ge god vård till de som är bosatta inom landstinget/regionen. Men vården har också i uppgift att prioritera de som har det största behovet av vård.

Vad kan sjukvården göra? Akutpatienter med suicidrisk bör bedömas av psykiater Strukturerad suicidriskbedömning Dokumenterad tillsynsnivå Akut omvårdnad: vila, värme, trygghet Delta i planering av fortsatt vård och stöd Vård av självmordsnära patienter – en kunskapsöversikt, Socialstyrelsen 2003 Suicidnära patienter – kliniska riktlinjer för utredning och vård, Svenska Psykiatriska Föreningen 2013 Suicidnärhet- medicinsk vård och behandling i ett rättsligt perspektiv, Lotta Vahlne Westerhäll, 2014 (har bland annat studerat hur IVO/Socialstyrelsen bedömt vårdens Lex Maria-anmälningar av suicid och dragit slutsatser om vad vården förväntas göra)

Man kan få psykiatrisk tvångsvård om: Allvarlig psykisk störning Oundgängligt behov av psykiatrisk heldygnsvård Motsätter sig vård En läkare kan utfärda vårdintyg om detta. Om patienten tas in för psykiatrisk tvångsvård ska en psykiater inom 24 timmar avgöra om tvångsvården ska fortsätta. 3 §, 4 §, 6 b §, Lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128)

Vad kan vi som finns runt unga göra? Boendepersonal: omvårdnad och rutiner för kris Skola, socialtjänst, god man: viktiga aktörer för att skapa bra planering och samordning av vård och stöd

När det är risk för självmordshandling Ambivalens: man vill egentligen inte dö, man orkar bara inte leva – hjälp hen att hitta hopp Självmordshandlingen är en impuls – var tillgänglig, håll kontakt, stanna kvar tills impulsen går över Rigiditet i tankesättet: hen ser ingen annan utväg. Lyssna, stanna kvar, berätta om hjälp som finns Att förebygga självmord: ett stödmaterial för primärvården, Karolinska Institutet/WHO 2009 Ulla-Karin Nyberg, som är läkare och jobbar med suicid, säger att det ofta är mänsklig kontakt som får människor att avbryta sitt suicidförsök. Någon som frågar hur det är, eller en kontakt tidigare som man kommer att tänka på. Hon sa till en ung afghansk kille som berättade att hans pappa varit soldat, vad skulle din pappa säga om du sa det du säger till mig nu, att du lika gärna kan ge upp? Då förändrades killens hela kroppsspråk och inställning. Han fick hopp att kämpa vidare en stund.

Omvårdnad vid suicidrisk Var tillgänglig, närvarande, gör saker tillsammans Våga fråga, säg att du ser att hen inte mår bra Visa att du bryr dig och vill lyssna utan att döma Tänk på dina egna känslor och reaktioner HFS, Nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård Efter ett suicidförsök är man ofta utmattad fysiskt och psykiskt. Det kan vara bra att få lov att vara liten och hjälpbehövande ett tag.

Fråga med omtanke och medkänsla: Har du planer på att ta ditt eget liv? Funderar du över hur det ska gå till? Har du tänkt ut hur du ska göra? När? Har du gjort förberedelser för det? Vilken hjälp har du just nu, vilka hjälper dig? Diskutera tillsammans: vad är nästa steg till hjälp? HFS, Nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård Att förebygga självmord: ett stödmaterial för primärvården, Karolinska Institutet/WHO 2009

Låt bli! Ignorera inte situationen Säg inte att allt kommer att ordna sig Lova inget som inte går att uppfylla Hänvisa inte till sekretessen Visa inte rädsla, panik, eller egen stress Att förebygga självmord: ett stödmaterial för primärvården, Karolinska Institutet/WHO 2009

Gör en plan och ta hjälp av andra Inventera: vad och vilka kan hjälpa? Plan/kontrakt: vem ska hen vända sig till när det krisar? SIP

En fungerande vårdkedja SIP är ett sätt att bestämma: vad som behövs vem som ska göra det (skola, boende, god man, vård), och hur man larmar när det inte funkar. ”Den suicidnära personen behöver en fungerande vårdkedja, innefattande en god vårdstruktur med tillfredsställande kontinuitet och konstruktivt innehåll.” s.84, Suicidnärhet- medicinsk vård och behandling i ett rättsligt perspektiv, Lotta Vahlne Westerhäll, 2014

Friskfaktorer Att tillsammans skapa hopp och mening så gott det går Hitta bra sätt att lindra ångest och oro, träna på använda dessa Fysisk aktivitet är bra för den psykiska hälsan Du som hjälper måste även ta hand om dig själv. En kommun försökte ge ensamkommande unga chansen att ta lastbilskörkort innan de blev utvisade, för att de skulle ha bättre chans att försörja sig och slippa leva i utsatthet.

Rädda Barnens stödlinje för unga som flytt Telefon 0200–77 88 20 öppen klockan 15.00-18.00 alla dagar (också på helger) Vi som svarar i telefonen kan prata svenska, dari, arabiska och engelska. Från och med mars 2017 kommer vi också att kunna svara på somaliska och tigrinja vissa dagar i veckan. Telefon 0200–77 88 20 öppen klockan 15.00-18.00 alla dagar (också på helger) Fahim, Elsie, Osaman och Hania svarar när du ringer till Stödlinjen. Foto: Rädda Barnen

www.suicidprevention.se En webbsajt från Folkhälsomyndigheten www.suicidprevention.se är en sajt från Folkhälsomyndigheten

https://mind.se/filmer-for-ensamkommande-flyktingbarn/

Steg för livet Fyra steg för att rädda liv Folder på svenska,engelska, tyska, franska, spanska, kroatiska, farsi, arabiska Sajten stegforlivet.se på svenska och engelska Film (4 min 54 sek) på svenska Hösten 2015 beslutade Västra Götalandsregionens psykiatriberedning att ge KPH (Kunskapscentrum för psykisk hälsa) i uppdrag att i samarbete med SPIV (Suicidprevention i Väst) ta fram en kampanj som riktar sig till allmänheten med syfte att sprida kunskap om hur självmord kan förebyggas. Denna hemsida är en del av resultatet av detta uppdrag. http://stegforlivet.se/om-steg-for-livet/

En presentation från Uppdrag Psykisk Hälsa Uppdrag Psykisk Hälsa är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Socialdepartementet finansierar arbetet, som har sin organisatoriska placering på SKL. Uppdrag Psykisk Hälsa leds av psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren.