Nationell samordning Barnintensivvård Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI), Barnläkarföreningen (BLF) och Svensk Barnkirurgisk Förening fastställde i januari riktlinjer avseende organisation av barnintensivvård i Sverige Bakgrund är övertygande vetenskapligt stöd för centraliserad barnintensivvård De nya svenska riktlinjerna medför ytterligare centralisering, framför allt av barn < 3 år vilket kommer resultera i ca 100 fler patienter per år till barnintensivvårdsklinikerna.

Nationell samordning Barnintensivvård Samordning föreslås ske från Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Åtagandet blir att det 24/7 året runt skall finnas en nationell samordnare med kontroll över antalet tillgängliga barnintensivvårdsplatser och transportmöjligheter. Samordnaren kommer även ha en rådgivande funktion i medicinska frågor. Den nationella samordnaren skall vara bakjourskompetent inom barnanestesi och intensivvård. Kostnaden beräknas till 1,9 miljoner kronor per år. Professionen har önskemål att SKL/Landstingen solidariskt delar på denna kostnad.

Trombektomi vid stroke TLV: Del 1 av ”Hälsoekonomisk utvärdering av trombektomi för behandling av akut svår ischemisk stroke” 29/10: ”…att trombektomi med stor sannolikhet är en kostnadseffektiv behandlingsmetod vid akut svår ischemisk stroke” I den andra delen som kommer att publiceras innan sommaren 2016 kommer TLV att följa upp den hälsoekonomiska utvärderingen och aspekter som är förknippade med hälso- och sjukvårdens organisatoriska och ekonomiska konsekvenser samt relevanta etiska aspekter kommer att utredas.

Trombektomi vid stroke Nationella programrådet: - Utbildning neurointerventionister. Krav, behov, uppbyggnad, samverkan - ”Funktionella upptagningsområden” samt logistik - Kvalitetsuppföljning Fundering: Hur kan vi som ledning verka för så jämlik tillgång som möjligt?

Nationella riktlinjer MS och Pakinsons Prel-version februari 2016 Regionalt seminarium 14 mars Regionalt remissvar via RMPG Neurosjukdomar?

Lästips Regeringen bör tillsammans med huvudmännen utveckla en strategi för ett ändamålsenligt kunskapsstöd till hälso- och sjukvården. Arbetet på nationell, regional och lokal nivå måste hänga ihop. Ett kunskapsstöd som är ändamålsenligt för vårdens professioner och patienterna måste prioriteras. Uppföljning på lokal, regional och nationell nivå samt stöd till förbättringsarbete bör utgöra en naturlig del i ett utvecklat kunskapsstödssystem. Kunskapsstöd behöver finnas på fler områden än i dag och processerna för att ta fram och uppdatera kunskapsstödet behöver utvecklas.