Studierektorganisation - Inventering avseende AT och ST läkare Västra Götalandsregionen 2016

Centrala dokument SOSFS 2015:8 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring ST-riktlinjer framtagna av studierektorsnätverket i VGR, beslutade av Ann Söderström Överenskommelse beställning, studierektorsenhet (VGPV), samt Krav- och kvalitetsboken Vägledning i policydokument sammanställt av Slf Studierektorn som central aktör i läkarnas AT och ST Uppdragsbeskrivning grupp för ledning av läkar-/tandläkarförsörjning

4 kap. Ansvarsfördelning vårdgivare (SOSFS 2015:8) 1 § Vårdgivaren ska ansvara för att det i sådan verksamhet som tar emot läkare för specialiseringstjänstgöring finns de förutsättningar som behövs för att genomföra specialiseringstjänstgöring av hög och jämn kvalitet. Vårdgivaren ska vidare ansvara för att det finns tillgång till 1. studierektor, 2. handledare som motsvarar behovet av handledning, och 3. medarbetare som kan ge nödvändiga instruktioner

Studierektorns roll (SOSFS 2015:8) 5 § Studierektorn ska samordna den interna och externa utbildningen för ST-läkarna. Studierektorn ska ha 1. specialistkompetens, och 2. genomgått handledarutbildning. Allmänna råd Studierektorn bör utgöra en organisatorisk stödfunktion till verksamhetschef, handledare och ST-läkare. I studierektorns arbetsuppgifter bör ingå att – utarbeta introduktionsprogram för ST-läkarna, och – ta del av den bedömning som anges i 3 kap. 4 §.

Sammanfattande bild Totalt antal AT och ST studierektorer: ~215 (varav 40 i regionalt SR-nätverk) Totalt antal AT SR 70 (inklusive några som har både AT och ST) SU:80 NU:47 SÄS:23 SKAS: 34 Primärvården 20 FTV: 4 Kungälv:2 Alingsås: 2 ANS: 1 Habilitering och hälsa1 Förvaltningsövergripande studierektorer och en regionövergripande studierektor håller på att utses. Studierektorsorganisation

Ersättning och omfattning SU: Finns en sjukhusövergripande rekommendation, reglering i form av en uppdragshandling för SR som styr detta i % ( variation mellan 10 % upp till 50%) liksom lönetillägg som varierar mellan 500 kr upp till ca 2000 kr / mån också utifrån antal ST man ansvarar för. Närhälsan: Olika om det är inbakat i lönen eller inte, svårt med uppgifter också då några är anställda på privata vårdcentraler. Storleken på lönetilläggen som tillämpas inom Närhälsan är från 3500 kr/mån till 5000 kr/mån beroende av hur stor del av arbetstiden som ägnas åt uppdraget. NU: Några enstaka (ca 4) har det i sin grundlön eftersom de haft uppdraget sen långt tillbaka, och vad avser omfattningen så varierar det från 10 % och uppåt.

Allmänna råd vårdgivare (SOSFS 2015:8) Vårdgivaren bör se till att studierektorerna har relevant specialistkompetens. Vårdgivaren bör se till att den externa granskningen och utvärderingen genomförs vart femte år (2§ om vårdgivarens ansvar för kvaliteten i ST).

Överenskommelse beställning Studierektorsenhet Uppdragsbeskrivning Studierektorfunktion VG Primärvård och Vårdval Rehab: Allmänt om SR VFU-SR VFU-handledare SR ST SR AT Vårdvalsenhetens funktion

ST-riktlinjerna är en lokal tillämpning av: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkares specialisttjänstgöring (SOSFS 2008:17) och i vissa fall (SOSFS 1996:27). Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS,SFS-nr 1998:531). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Specialistföreningarnas rekommendationer rörande nya målbeskrivningen. Svenska läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegations och Svenska Läkarsällskapets rekommendationer. Studierektorn som central aktör i läkarnas AT och ST, Patientsäkerhetslagen.

Studierektorsorganisationen (ur ST-riktlinjerna) VGR har inom varje sjukhus-förvaltningsområde en övergripande studierektor som […] utgör ett stöd för studierektorerna på de enskilda enheterna. Primärvården har en övergripande studierektorschef som har en samordnande funktion för de studierektorer som producentneutralt arbetar med specialiseringsutbildning inom primärvården. I nuläget finns ingen motsvarande funktion inom slutenvården [men i nya SR org. kopplat till ST-styrningen byggs en organisation upp med förvaltningsövergripande SR]. Huvudansvaret för den specialitetsspecifika delen av utbildningen ligger på respektive klinik, sektion eller vårdenhet. Det skall finnas en klinikstudierektor som organisatoriskt stöd för verksamhetschefen, ST-handledarna och ST- läkarna. Regionens studierektorer har specialitetsövergripande återkommande nätverksmöten med aktivt arbetande arbetsgrupper som utgör ett forum för det pedagogiska utvecklingsarbetet och kan utgöra en referensgrupp för regionen i utbildningsfrågor. Tydligt beskrivet de olika funktionerna för ST handledare, ST/klinik SR, samt utbildningsstruktur, klinisk tjänstgöring…

Studierektorns roll ( Att vara studierektor är i de allra flesta fall ett deltidsuppdrag, ofta 20-30% av heltid. Ersättning utgår men den varierar med uppdragets omfattning. Studierektorer för AT-läkare har tre arbetsuppgifter: detaljerad planering av AT tillsammans med den enskilde AT-läkaren, övergripande planering av hela verksamhetens AT- och introduktionsprogram samt stöd till AT-läkargruppen och handledarna. Studierektorer för ST har ansvar för den övergripande planeringen och granskningen av ST- verksamheten. Det innebär bland annat att upprätta ST-kontrakt i samarbete med verksamhetschef och handledare och stå för den långsiktiga planeringen tillsammans med ST-läkare och handledare. Stöd till ST-läkargruppen och handledarna ingår också, liksom att leda handledarkollegiet. Vidare initierar studierektorn SPUR-inspektioner och har tät kontakt med de enheter där sidotjänstgöring sker bland annat avseende övergripande planering och kvalitetssäkring.SPUR-inspektioner och

Handledning under AT, ( AT-l ä karen ska alltid ha n ä ra till klinisk r å dgivning och instruktion f ö r att kunna fr å ga n å gon kollega om r å d n ä r ett problem uppst å r under arbetet. Den personliga handledaren ska ta ansvar f ö r AT-l ä karens utveckling inom den aktuella specialiteten och avs ä tta tid regelbundet f ö r gemensamma tr ä ffar (1-2 timmar per vecka rekommenderas). Handledaren b ö r ocks å "sitta med" sin AT-l ä kare n å gra g å nger under tj ä nstg ö ringen d å denne handl ä gger egna patienter eller utf ö r ingrepp. Medsittning kan i vissa fall ers ä tta den muntliga AT-examinationen i AT-provet. Vem kan vara handledare? Handledaren f ö r AT-l ä kare ska vara en specialistkompetent l ä kare som f ö ljer l ä karen under varje tj ä nstg ö ringsavsnitt. Det ska ocks å finnas en l ä kare som tar ansvar f ö r l ä karens sammanh å llna kompetensutveckling - n å got som kallas huvudhandledare i f ö reskiften. Ofta har studierektorn uppgiften som huvudhandledare. Handledaren b ö r ha f å tt handledarutbildning. Handledarens uppgifter Handledaren ä r den l ä kare som planerar, utv ä rderar och st ö der AT-l ä karen vad g ä ller kunskaper, f ä rdigheter och f ö rh å llningss ä tt. Det g ä ller b å de f ö r det dagliga v å rdarbetet och f ö r den framtida professionella l ä karrollen.

Årligen genomföra en regionövergripande analys kring AT/ST-utbildning avseende dimensionering och fördelning mellan förvaltningarna. Årligen föreslå en fördelning av ekonomiska medel och fördelning av AT och regionalt prioriterad ST-utbildning. Säkra tillgången till utbildningsplatser genom ett generellt utbildnings- uppdrag till respektive förvaltning, samt specifika för de regionalt prioriterade specialiteterna. Följa upp att de utbildande enheterna har en god utbildningsmiljö samt håller en god kvalitet och att de nationella och regionala riktlinjerna för AT och ST efterlevs. I samband med delår- och årsbokslut följa upp utbildningsuppdragen och säkerställa att den centrala styrningen får effekt samt att budget för centralt finansierade AT/ST efterlevs. Uppdrag grupp för ledning av läkar- /tandläkar-försörjning (utdrag)