På uppdrag av KlinSim: Metodikum Kliniskt träningscentrum, Örebro Clinicum.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

En progressiv utvecklingsfaktor
Informationsteknologi och didaktiska perspektiv
Individuellt lärande tillsammans
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Handlingsplan för matematikutveckling
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Charlotte Silén, Pedagogiska enheten, Hälsouniversitetet 2003
Historia/SO En resa bakåt i tiden med dagens verktyg.
Varför arbeta med interpersonella relationer i handledning?
Självvärdering 13 november 2013 Henrik Svensson.
Arbetsplan för skolbiblioteket
Läroplansträff Välkomna.
Välkommen till introduktion av kursen LYVU10 med start HT14
”Hur gör vi varandra bättre” IFK TUMBA FOTBOLL Ledarutveckling
Eva de Fine Licht Konsultationsinternat Ulricehamn april
Date LEDARUTVECKLING Coachning Jan 2010.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Logoped Lena Nilsson Logoped Elin Berglund
Lönesamtalet.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Petra Andersson MORIA: Introduktion Petra Andersson
Balanced Scorecard Processen steg för steg
Lite om lärande och stöd för lärande
Välkommen till Instruktörsutbildning, steg 1. [Program, sammanhang] [Förväntningar]
Optik Läran om ljuset.
Idrottspsykologi.
Återkoppling och minnesförvittring i klinisk träning Italo Masiello, Docent, Lektor Karolinska Institutet och Kliniskt träningscentrum.
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Hur kan vi förstå begreppet?
Modell för kollegialt lärande genom klassrumsbesök
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Ifous Små barns lärande APT 22 april 2015
fokusgrupper En Kvalitativ datainsamlingsmetod Karina Kight
Skolutveckling genom aktionsforskning
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen!. Systematiskt kvalitetsarbete 1 juli 2011 förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningen.
Värdegrund. Presentation Syfte Värdegrund Presentation av workshop Utvärderingar Framtiden Summering Frågor Kontakt.
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund Hur får vi Lantbrukarna att ”nappa” på det vi erbjuder?
Tjänsteresa för iKBT Västerbotten. Kontakt 1177.se Kontakt enhet Bedömning Läkare/ psykolog Remittera patient Bedöma/informera/ komma överens med patient.
Undervisning och lärande för en hållbar framtid via aktionsforskning Inger Björneloo Inst. för didaktik och pedagogisk profession.
Öva, pröva, lära genom simulering - om man vill/vågar Håkan Hult.
Att synliggöra det synliga lärandet. Bedömning för lärande Åsaskolan onsdagen den 5/10.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Konfliktens ABC A Attityd C sakfrågor Motsättningar B Beteende.
Att vara eller att icke vara… Instruktör
Coaching.
LEDSTJÄRNOR HSL-ENHETEN
Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med respons
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Tips för det praktiska ledarskapet
Vad skiljer de bästa instruktörerna från de bra?
Sociologi Introduktion.
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Implementering av peer learning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Workshop Arbetsplatslärande.
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Karin Johansson Att vara ledare Varför, vem och hur?
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Instruktörskurs med fokus på
Tips för bättre kommunikation
- Hur kan vi göra det lättare, samstämmigt och tillgängligt för alla?
Presentationens avskrift:

På uppdrag av KlinSim: Metodikum Kliniskt träningscentrum, Örebro Clinicum

Instruktörskurs med fokus på kunskap och lärande

Kursinnehåll Introduktion Begrepp och definitioner Lärande och stöd för lärande Förberedelsefas Övningsfas Återkopplingsfas Grupparbete och reflektion Presentation och diskussion

Förväntningar

BegreppDefinition SimuleringEn metod för att träna upplevelser eller situationer, som efterliknar verkligheten i en kontrollerad miljö SimulatorUtrustning för att efterlikna verkligheten

BegreppDefinition FärdighetsträningLärande av ett tekniskt såväl som icke tekniskt moment genom övning ProcedurträningTillämpning av färdighetsträning i ett sammanhang ScenarioträningSimulering som utgår från en scenariomall och som innefattar hela processen från briefing till debriefing

BegreppDefinition TeamträningTvå eller fler deltagare som tränar på att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål Interprofessionell träningDeltagare av flera yrkeskategorier som i en gemensam lärandesituation, lär av, med och om varandra i syfte att förbättra samarbetet

Film 1 Klicka

Lärande och stöd för lärande Föreläsning Håkan Hult Linköpings universitet, institutionen för beteendevetenskap och lärande Klicka access: berndtzon

Vad är pedagogik? Läran om systematisk påverkan Läran om stöd för lärandet

Teorier om lärande och nyttan för instruktörer av teorierna Behaviourismen: Mål och mätbarhet Pragmatismen: Nytta och att göra Socialkonstruktivismen: Lära = att konstruera kunskap, kontextens betydelse Variationsteorin: Vikten av variation

Kolbs lärcirkel och lärstilar Konkret GöraReflektera Abstrakt

Vad har du för lärstil?

När sker lärande och när befästes det? Se, höra, göra Reflektion/återkoppling Hellre baktung än framtung Informera - förstå

En fråga om fokus och mål Enkel - Komplicerad – Komplex Kropp - människa Öva – pröva Den enskilde kursdeltagaren eller teamet eller kliniken

Motivation Motivation handlar om vilja Vilja handlar om delaktighet/delägarskap Rädsla, okunskap om målen och ångest minskar motivationen Motivation = hur attraktivt är målet? Motivation = Målattraktivitet x Metodrelevans x Uppnåendesannolikhet

Lärares utveckling Fokus på sig själv Fokus på ämnet/innehållet Fokus på de som ska lära sig

De gamla grekerna Sokrates och majevtiken Platon och anamnesen Aristoteles kunskapsformer: –Episteme (teoretisk kunskap) –Techne (praktisk, produktiv kunskap) –Fronesis (praktisk klokhet, visdom)

Pedagogiska grundprinciper Tillit, delägarskap, att bli sedd Kontexualisering (briefing) Interaktion Lagom svårt/utmanande Reflektion & återkoppling (debriefing)

Tänkbara effekter av en god lärandemiljö (L-O Dahlgren) Motivation genom delägarskap till lärandeuppgiften Förståelse genom kontextualisering av begrepp Hållbar kunskap genom interaktion Medvetenhet genom reflektion

Planering och ställningstagande (pre-briefing) Information och eventuella uppgifter till deltagare inför utbildning Kursupplägg –Tex val av simulator och utrustning

Förberedelsefasen (Briefing) Här skapas tryggheten! Realism, miljö och kontext

Förberedelsefasen - Spelregler ”Tystnadsplikt” inom gruppen Tränar i den egna profession Deltagarna har ett eget ansvar Tid/realtid? Om tekniska problem uppkommer

Förberedelsefasen - Lärandemål Vem sätter lärandemålen? Hur många lärandemål är lämpligt? Nivåanpassning Teoretisk bakgrund Algoritmer att följa Öppna och dolda?

Förberedelsefasen - Rum och utrustning Briefing av simulator Annan utrustning som finns tillgänglig Telefon Instruktör Operatör Film

Att tänka på under förberedelsefasen och inför uppstart av scenario Sammanfatta med konkreta ord Använd gärna SBAR! Upprepa informationen!

Övningsfas (Simulering) Scenario som stödjer lärandemålen Instruktörens uppgifter Deltagarnas roller Att bryta scenario, eller ändra förutsättningar

Instruktören Vägleder (faciliterar) Instruerar Start och avslut av övningen

Operatören Sköter simulator och övervakningsutrustning

Observatören Viktig roll –Observera lärandemål –Hjälpa till att facilitera scenariot som t.ex. anhörig Bör användas vid många deltagare

Återkoppling (Debriefing)

Vad är syftet med återkoppling? Reflektion över övningen - inte bedömning –Lärandemålen viktiga! Tillsammans dra lärdomar av det som skett Verbalisera och tydliggöra (minst) en personlig lärdom

Hur kommer jag igång? Förklara strukturen på och syftet med återkopplingen Slå fast en tidsram Skapa en bra atmosfär Ha en plan

Återkopplingens struktur 1.Beskrivningsfasen 2.Analysfasen 3.Användnings/applikationsfasen

Beskrivningsfasen Syftar till att –Se till att alla har samma bild av vad som skett –Fånga upp ”ballonger” som tveksamheter, konflikter, osäkerhet för att diskutera i analysfasen Kursdeltagarna skall beskriva fallet –Sakligt –Kronologiskt –Neutralt

Analysfasen Syftar till att: –Reflektera och analysera det som hänt Fokusera på lärandemålen – det är dem som ska analyseras Lyft ”ballonger” Det är gruppen som gör jobbet –vägleda med frågor - följsamhet –se till att alla kommer till tals

Användnings/applikationsfasen Syftar till att: –För var och en konkretisera vad man lärt sig och på vilket sätt detta kan utnyttjas i verkligheten. Be deltagarna att formulera inlärningsmål och hur de ska nå dit. –Personliga mål, kan vara mycket olika.

Tänk på… Var nyfiken och ödmjuk! –Om något verkar konstigt – förutsätt att du inte förstår, inte att det är fel. Var ärlig och tala utifrån dig själv –Jag såg… –Jag tänker… –Jag undrar… Våga vara tyst – det är gruppen som är i fokus Ställ öppna frågor Ha roligt!

Film 2 Klicka

Gruppuppgift Varje grupp: Fokus på var sin del förberedelse/övningsfas/återkoppling i filmen Styrkor och förbättringsmöjligheter utifrån ett pedagogiskt perspektiv? Öva och reflektera i gruppen Återsamling, presentation och diskussion

Metodikum Kliniskt träningscentrum, Örebro Clinicum KlinSim i samarbete med: ”The Tjallmo group”