Bengt-Ove Boström Vicerektor för kvalitetsfrågor Ledamot av SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor - som förberett det ställningstagande som SUHF (och SFS) gjorde i utvärderingsfrågan i oktober som i sin tur ledde till att regeringen gav Harriet Wallberg i uppdrag att utreda utvärderingsfrågan. Arbetar vidare med frågan för SUHF och GU.

Nationellt kvalitetssystem för högre utbildning Lärosäten och UKÄ

Idag LärosätenaUKÄ Utvecklar och bedriver Utvärderar utbildning utbildning (Utvärderar utbildning) Problem: Knappa resurser Utvärdering mot vad? Utveckling mot vad? Ledningsansvar (Informationsbrist och passivitet)

Imorgon? LärosätenaUKÄ Utvecklar, bedriver Granskar lärosätenas och låter utvärderautvärderingssystem inkl utbildning – en helhet åtgärder Ett sammanhållet kvalitetsarbete på lärosätesnivå Ett tydligt nationellt kvalitetssystem Ett flexibelt system – med bättre möjlighet till återkoppling Utvecklad ledningsfunktion på lärosätena

Två viktiga erfarenheter som vi tar med oss in i nästa system Vikten av resultatfokus Betydelsen av internationell legitimitet (ESG och ENQA)

Så här är det tänkt att fungera Lärosäten ansöker om rätten att ansvara för utbildningsutvärderingar UKÄ granskar – de som håller måttet erhåller rätten Prövas efter 2-3 år, och därefter var 6:e år De som håller måttet får behålla rätten Årliga dialoger mellan lärosätena och UKÄ Utbildningar vid lärosäten som inte har rätten att ansvara för utbildningsutvärderingar utvärderas av UKÄ

Den internationella bilden Nationella organ (som UKÄ) ackrediterar lärosäten snarare än enskilda utbildningar Betyder att man granskar lärosätenas ledningsarbete snarare än enskilda program ESG revideras, men ändrar inget på den här punkten Däremot mer av studentcentrerat lärande och studentinflytande

Några frågor – och svar

Ska vi nu utvärdera system istället för resultat? Nej, lärosätena ska låta utvärdera ungefär det som UKÄ nu gjort. Resultattänkandet ska vara vägledande, men som nu ska det vara möjligt att ”troliggöra” med beskrivningar av relevanta förutsättningar och processer. Lärosätena kan bättre än UKÄ låta göra utbildnings- utvärderingar som är anpassade efter olika slags utbildningar och olika lärosätens förutsättningar. UKÄ får en ny roll – ska utvärdera lärosätenas utvärderingssystem, dvs att lärosätena på ett effektivt sätt låter utvärdera sina utbildningar och därefter vidtar nödvändiga åtgärder. UKÄ ska inte utvärdera allt kvalitetsarbete.

Ska lärosätena dra in sina egna examensrätter? Kommer det någonsin att hända? Konsekvensen av en negativ utvärdering ska vara att lärosätet genomför nödvändiga utvecklingsåtgärder – alternativt lägger ned utbildningen. Utvärderingssystemens funktion kontrolleras av UKÄ i regelbundet återkommande utvärderingar – och i årliga dialoger med fokus på det gångna årets utvärderingsresultat och lärosätets åtgärder. UKÄ kan på grundval av sådan och/eller annan information inleda en utbildningsutvärdering som kan leda till indragen examensrätt. Sanktionerna mot ett lärosäte som inte sköter sitt utvärderingssystem är starka. (Förlust av rätten att ansvara för utvärderingar + dåligt rykte.)

Är SUHF:s modell kollegial? Ja, utbildningarnas kvalitet ska bedömas av externa bedömare med vetenskaplig och pedagogisk kompetens. Därutöver studenter och bedömare med annan relevant kompetens. Beslut på basis av utvärderingarna fattas i enlighet med lärosätets beslutsordning. Det skulle till exempel kunna röra sig om beslut av en fakultetsnämnd.

Varför ESG? ESG ger svensk högre utbildning internationell legitimitet. ESG är inte svår att förena med, ur svensk synvinkel, rimliga krav på högre utbildning ESG är inte svår att förena med en, ur svensk synvinkel, rimlig utvärderingsmodell. Flertalet ESG-kriterier bör tillämpas inom utbildningsutvärderingarna – inte i utvärderingar av lärosätens ”kvalitetssystem”. Sverige var en av tillskyndarna. Ändrar vi oss bör det tas upp till diskussion med övriga länder inom EHEA och med ENQA.

Vad förlorar vi? Jämförbarhet? Å andra sidan kräver jämförbarhet uniform utvärdering, som leder till likriktning.

Kulturförändringar? Ett större mått av ansvarstagande Ett utvecklat ledningsarbete (med mer effektiva ledningsinstrument) Fakultetsaudit som exempel på hur arbetssätt kan driva fram kulturförändring Andra länders exempel

Vad händer nu i Sverige? SUHF, SFS, UKÄ och utbildningsdepartementet samspelar med Wallbergs utredning SUHF förbereder ett statement om vad lärosätena ska kunna svara för om de får rätten att ansvara för utbildningsutvärderingarna Lärosäten förbereder sig för det nya – som kanske kommer Innebär att SUHF och lärosätena inte bara avvaktar utan också driver på utvecklingen. Försöker ta ansvar.

Vad händer på GU? Utbildningsnämnden vill att vi ska anta utmaningen och har inlett förberedelsearbetet. Rektor och styrelse står bakom. Kräver ställningstaganden bland annat om –Aktörer (rektor, UN, fakulteter etc) –Systemets konkreta utformning –Samarbete med andra lärosäten –Stöd Vi både avvaktar och driver på - och är beredda