Språkverkstaden Att skriva vetenskapligt Stilkrav, mönster och annat som är bra att ha kunskap om.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
om företaget där du gör din praktik!
Advertisements

”DU KAN ENDAST BLI BÄTTRE PÅ ATT SKRIVA GENOM ATT FAKTISKT SKRIVA” Doris Lessing – Nobelpristagare 2008.
IT-kompetens Svenska & Engelska. IT-kompetens Svenska & Engelska.
Formellt, skarpt och snyggt
Att skriva en artikel.
DÖDSBRAND OFFRENS HÄMND
IT-kompetens Svenska & Engelska. IT-kompetens Svenska & Engelska.
Muvet B Vt 2012 Marianne Tråvén
Hur går forskning och vetenskapligt skrivande till?
Ett arbetsområde om poesi
Jonny Pettersson 19 September, 2000
Så snickrar du en artikel
Lättläst på webben Mittuniversitet 2 och 23 april 2007
© Steve Wretman & Helena Moreau
Hur presentera och opponera?
Retorik Konsten att tala Hur håller man ett bra argumenterande tal?
UPPSATSSKRIVNING ENTRÉSKOLAN
Vetenskapligt PM Svenska 3 Svenska som andraspråk 3.
Kunskapskrav och matriser
Outline för dagens övning
Personligt Brev ”Berätta om dig själv!”.
Välkommen till Språkhandledningen!. Akademiskt skrivande – en introduktion.
Argumenterande text.
Kandidatuppsats i Statistik F3
Hur gör man en debattartikel?
Att arbeta vetenskapligt
Skriva noveller.
Skriftlig individuell uppgift Interaktionsdesign i digitala medier (A.1) HT-2012, 7,5 hp Lärare: Daniel Nylén.
Skriva.
En guide för arbeten i SO
Styckeindelning.
Nationellt prov Sv – I andras ögon.
Essäprov = uppsats.
Formellt, skarpt och snyggt
Regler för citatteknik
Att återge och sammanfatta vad någon sagt eller skrivit
Att referera och ange källa!
Att skriva vetenskapligt
Skrivprocessen Hur gick det i går? Är det frågor? Mejla eller ring fredag Intersubjektivitet Vad är målet med texten? Hur disponeras en text?
Att försvara sina teser. En uppsats ventileras. En disputation mellan respondent och opponent 1. Resp ges möjlighet att korrigera och komplettera. 2.
ATT SKRIVA ÄR ETT HANTVERK Verktyg och tips för ditt skrivande.
Skrivstrimman på Rektorsprogrammet internat 3 Aspenäs Anette Wahlandt Språkhandledare Rapport innehåll struktur formalia.
Akademiskt skrivande - konsten att reflektera & omformulera Anette Wahlandt språkhandledare.
VETENSKAPLIGT SKRIVANDE SSA 220/230 MAGISTER/MASTERUPPSATS I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK JULIA PRENTICE.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Att skriva uppsats Skrivprocessen: problemformulering, skrivande och bearbetning.
Skrivstrimman på Rektorsprogrammet Internat 3 Falkenberg 8/9 Anette Wahlandt Språkhandledare Rapport innehåll struktur formalia.
Första utkastet – Enkel rapport Skriv till dig själv - inte till någon annan. Antag att du blir borta än längre tid (3 år). Skriv så utförligt, detaljerat.
UPPSATSPLAN HUR GÖR MAN EN SÅDAN?. UPPSATSPLAN Nytt steg i processen, PM godkänt PM är början på planen Handledartilldelning Samarbete med handledare.
4 processer att behärska:
Veckans mål: Insamling av fakta och material. Sammanställning av avhandlande del.
Inför det nationella provet i svenska - skriva
Svenska som andraspråk 3
Att skriva en resonerande text
Om skrivprocessen Anette Wahlandt Språkhandledare
Rubrik, Futura BT Heavy eller Arial alltid vänsterställd, två rader max. 72 pt Författare Slutsats Slutsatsen är den viktigaste delen av din poster,
Att förstå uppgiften Anette Wahlandt Språkhandledare
Att skriva essä.
Retorik Konsten att tala Hur håller man ett bra argumenterande tal?
Vetenskapligt skrivande
Bli säker på utredande PM
Att skriva en utredande text
Utredande text Labbrapport.
Att skriva uppsats Metodfrågor.
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Inför det nationella provet i svenska - skriva
CV 1.0 – vad är det och hur tusan gör man?.
Inför NP Svenska Våren 2019.
Presentationens avskrift:

Språkverkstaden Att skriva vetenskapligt Stilkrav, mönster och annat som är bra att ha kunskap om

Lokaler och tidsbokning Engelska parken. Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3 L Rådgivning i svenska och engelska Boka tid:

Upplägg Akademiskt skrivande Stilkrav Skrivprocessen Rapportens olika delar Sammandrag/abstract Populärvetenskaplig sammanfattning Textens organisation Metatext Referat – plagiat

Akademiskt skrivande Språklig klarhet –Skriv tydligt! Vetenskaplig genomskinlighet –Visa hur du har undersökt världen! Saklighet –Se sakligt på världen! Kritisk-analytisk kompetens –Ifrågasätt och pröva! Anpassning till skriftspråksnormer –Skriv korrekt! Lyhördhet för akademiska stilnormer –Anpassa dig till miljön!

Grundläggande stilkrav på vetenskaplig text Precision Koncentration

Hur gör man en text mer koncentrerad? 1.Ta bort onödiga småord och fraser som inte tillför någon ny information. Ex: Det visade sig vara så att metoden inte fungerade för att… Metoden fungerade inte för att…

Hur gör man en text mer koncentrerad? 2. Använd ett bestämningsord till substantivet istället för en som-sats. Ex: Vi fann skillnader som var stora mellan grupp 1 och 2… Vi fann stora skillnader mellan grupp 1 och 2…

Hur gör man en text mer koncentrerad? 3. Använd substantiv istället för en prepositionsfras eller en sats Ex: Det besvärligaste problemet var att det var svårt att få tag på informanter och när vi lyckades hade de ofta inte tid att svara på våra frågor Det besvärligaste problemet var svårigheten att få tag på informanter med tid att besvara våra frågor.

Grundläggande stilkrav på vetenskaplig text Precision Koncentration Organisation

Frågan om stil FormellInformell skallska arbetajobba mycket brajättebra

Frågan om stil SkriftspråkTalspråk de/demdom mig/digmej/dej sådansån sedansen någonnån

Undvik talspråkliga småord! nog väl ju Det är ju så att pedagogen har en viktig roll i… Pedagogen har en viktig roll i…. Så: När jag hade sammanställt allt så visade det sig…. Vid sammanställningen visade det sig…

Frågan om stil Särskrivningar sjuk gymnastsjukgymnast små kakorsmåkakor brun hårig manbrunhårig man

Enkelt schema över skrivprocessen Förstadiet Analys av skrivuppgiften –Vad ska jag skriva om? För vem? I vilket syfte? Stoffsamling –Samla material Sovring/fokusering –Vad ska jag ta med av materialet? Vad ska jag koncentrera mig på? Strukturering/planering –I vilken ordning ska jag presentera materialet?

Enkelt schema över skrivprocessen Skrivstadiet Formulering –Översätta tankar till skrift.

Enkelt schema över skrivprocessen Efterstadiet Bearbetning –Från utkast till färdig text. Utskrift Korrekturläsning Publicering –Texten möter läsaren.

Rätt - skri vni ng Ordval Meningar Sammanhang: syfte, mottagare osv. Innehåll/texttyp Struktur och disposition Skrivandet Formulering Tankar och idéer översätts till skriven text Texttriangeln

Skrivprocessen Omarbetning En integrerad del av skrivprocessen Resultat av tankeutveckling som sker under skrivandet Skilja mellan kontinuerlig omarbetning och avslutande omarbetning

Skrivprocessen Omskrivningsstrategier Tillägga – vad saknas? Stryka – vad är överflödigt? Ersätta – vad kan bytas ut? Klargöra – vad är otydligt? Utarbeta – vad är ”tunt”? Korrigera – vad är fel eller inkorrekt? Flytta – vad passar bättre på ett annat ställe?

Mönster för rapport Treledat textmönster: inledning, avhandling och avslutning Inledning Bakgrund/introduktion Syfte/målsättning Frågeställningar

Mönster för rapport Huvuddel Metod och teori Empiri/material Analys Resultat

Mönster för rapport Avslutning Diskussion och värdering Slutsatser

Mönster för sammandrag (abstract) mycket kort referat av ditt arbete: vad du har gjort, med vilken metod och vad du fick för resultat peka på det unika, men avstå från långa förklaringar inga nya fakta stilen är saklig

Vetenskap och populärvetenskap: skillnader i stil Vetenskaplig stil vetenskapligt fackspråk neutral ton smal bakgrund formell komplicerad syntax Populärvetenskaplig stil ledigare och mer lekfullt ordval retorisk och pedagogisk bred allmänt hållen bakgrund enklare syntax

1. Den populärvetenskapliga texten Den sakliga stilen kunskapsförmedlande fokus på utreda och förklara ”torr” framställning

Några konkreta råd Skriv rakt och enkelt Använd aktiva satser istället för passiva Tänk på textens röda tråd Var så konkret som möjligt Undvik onödiga detaljer Var sparsam med fackord Välj passande rubriker

Textens organisation Avsnitt (kapitel) Egen rubrik Vad är avsnittets huvudtanke? Stycke Vad är styckets kärnmening?

Styckeindelning alt. 1: blankrad Inledning Det finns två former av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom: en klassisk variant (cCJD) som funnits under lång tid och en nyare variant (vCJD) som anses vara kopplad till galna kosjuke-epidemin (BSE) i framför allt Storbritannien. För klassisk CJD finns lång erfarenhet som visar att risk inte föreligger för överföring av smitta med plasmaprodukter som albumin. Kunskap om andra former av liknande sjukdomar indikerar att överföringen av vCJD-smitta med plasmaprodukter är mycket osannolik.

Styckeindelning alt. 2: indrag Inledning Det finns två former av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom: en klassisk variant (cCJD) som funnits under lång tid och en nyare variant (vCJD) som anses vara kopplad till galna kosjuke-epidemin (BSE) i framför allt Storbritannien. För klassisk CJD finns lång erfarenhet som visar att risk inte föreligger för överföring av smitta med plasmaprodukter som albumin. Kunskap om andra former av liknande sjukdomar indikerar att överföringen av vCJD- smitta med plasmaprodukter är mycket osannolik.

Textens organisation Meningar och ord Hur gör man vardagligt språk mer vetenskapligt? Mer modifierande resonemang kräver ofta lite längre meningar – balans! Facktermer (definieras) Personlighetens roll Man, jag och vi

Metatext – text om texten Låt dispositionen synas! Inleda avsnitt: Avsnittet innehåller en utredning av tre metoder för att… Här följer en genomgång av… I detta avsnitt prövas hur mycket X påverkar Y. Det sker genom att X först…

Metatext – text om texten Inleda med frågor: I vilken utsträckning kan mitokondrierna vara avgörande för genforskningen? Detta avsnitt syftar till att besvara denna fråga.

Metatext – text om texten Inleda stycken Kortare uppräkningar eller jämförelser: För det första….För det andra… Å ena sidan…Å andra sidan… För att hålla kvar läsaren vid längre resonemang: Dessutom….Vidare… Däremot….Slutligen…

Referenser Referatannonsering Tydlig källinformation Referatmarkörer –Författaren (X) anser, hävdar, menar, säger, påstår, exemplifierar, redovisar, lyfter fram… –Enligt författaren X…

Plagiat Hur mycket av ursprungstextens formuleringar får återkomma i min text? Direktöversättningar från engelska

Välkomna till Språkverkstaden!