Varför bältar vi så mycket? Sammanställning av tvångsvården i Sverige Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2016 Svenska.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Taktisk grupp Programområde Psykiatri
Advertisements

Tvångsvård - historik 1929 års Sinnessjuklag
Lag om psykiatrisk tvångsvård LPT
Överenskommelse om psykisk ohälsa 2013
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Psykisk ohälsa – överenskommelse 2014 mellan staten och SKL
PRIO dialogmöte 15 mars 2013.
Partille Kommun 2012 Ingegerd Winqvist
Tidiga erfarenheter av öppen psykiatrisk tvångsvård i Sverige
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Samordnad individuell plan
Vårdsamverkan Fyrbodal Gränsöverskridande samverkan.
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
1 Vilka trender syns över landet Goda exempel och aktuella rekommendationer.
1 Vad sägs i Socialstyrelsens tillsynsutredningar om missbruks- och beroendevården och vad visar Kunskap till praktiks uppföljning? Remisskonferens 2011.
Exempel på analys och handlingsplan
Samordning för Psykisk (o)hälsa
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Nätverk för plattformsledare 17/ Anna Lilja Qvarlander
Överenskommelse 2013 Psykisk ohälsa
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
19 november 2014 Varför SIP ? 19 november
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Psykiatri Vård- och stödsamordningsprojektet Psykiatrin i Dalarna
Görs det få utredningar inom SLL? Område Totalt påbörjade fördjupade utredningar år 2013 Befolkning (0 t o m 17 år) per 31 dec 2013 Andel påbörjade.
Ambition och ansvar SOU 2006:100
Tvångslagar inom psykiatrin
Samordnad Individuell Plan
MEDDIX Webbaserat IT-stöd vid samordnad vårdplanering och informationsöverföring mellan huvudmän.
1 Vad innebär missbruksutredningen för Västra Götaland Sveriges Kommuner och Landsting
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Lex Sarah Lex Sarah är en del i det lagstadgade systematiska kvalitetsarbetet. Gäller för verksamheter inom SoL och LSS. Syftet är att verksamheten ska.
Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Utvecklingsledare Kunskap till praktik
Samverkan – stöd och utmaning Trollhättan Susanne Rolfner Suvanto - SKL.
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
Utbildning i SIP – Samordnad individuell plan
Remisskonferens om Missbruksutredningen
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
Sektionen för vård och socialtjänst1 Betänkande av utredningen om betalningsansvarslagen SOU 2015:20.
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Årsrapport 2015 RMPG psykiatri 1. Utmaningar: Barn och Unga.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
Öppna jämförelser – exempel på indikatorer och datakällor Analysseminarium Psykisk hälsa 29 februari 2016
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
NATIONELL PATIENTENKÄT specialiserad somatisk vård 2014
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Överenskommelse Missbruks- och beroendevård - Bakgrund
629,7 tkr. Handlingsplan Psykisk Hälsa Gemensamma medel för genomförande i Skaraborg.
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Effektiv, trygg och säker utskrivning
Ett verktyg för systematisk uppföljning i missbruksbruksvården
Samordnare samsjuklighet
Samordningssköterskans uppdrag
Utvidgad SIP – ”Jobb SIP” Samordnad individuell plan
Vuxenpsykiatrin Helsingborg, Ängelholm och Landskrona
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Utvidgad SIP Samordnad individuell plan
Information för dig som är förtroendevald
Presentationens avskrift:

Varför bältar vi så mycket? Sammanställning av tvångsvården i Sverige Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2016 Svenska psykiatrikongressen

Eller bältar vi kanske för lite?

Hur vet vi vad som är lagom?  Kvantitativ och kvalitativ analys  Jämförelse och utveckling över tid - Inom landsting - Mellan landsting - Mellan länder  Erfarenhet från Bättre vård – mindre tvång  Landstingens analyser av tvångsvården 2014  Erfarenhet från systematiskt kvalitetsarbete lokalt

Varför vet vi inte detta sedan långt tidigare?  Problem med definitioner?  Problem med inregistreringar?  Problem med IT-system?  Problem med utdata?  Problem med intresset?  Problem med stigma?  Problem med forskning och utveckling?  Får man vara stolt över att ha räddat liv och minskat lidande med tvångsbehandling?

Märkligt  Det handlar trots allt om myndighetsutövning med frihetsberövande och tvångsåtgärder – avsevärd skillnad emot somatiken (infektionsmedicin undantaget)

Vad görs ändå?  Massvis i landstingen, se rapport 2014  SKLs arbete med att förbättra tvångsvårdregistreringar  SKLs Bättre vård - mindre tvång  Genomslag för utbildningar i bemötande av hot och våld i heldygnsvården.  SKLs kartläggning av specialistpsykiatrin  Svensk interprofessionell grupp för åtgärdsregistrering vid psykiska hälsoproblem  Socialstyrelsens nya sökmotor i statistikdatabasen!

Socialstyrelsens statistikdatabas

 Tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder 2014 Tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder 2014  content/uploads/2015/04/Rapport- Tva%CC%8Angsva%CC%8Ardstillfa%CC%88llen-och- tva%CC%8Angsa%CC%8Atga%CC%88rder-2014-rev pdf

PRIO-överenskommelsen  Mellan regering och SKL, särskild psykiatrisatsning  En del av flera– att minska behovet av tvångsvård  Metod - Sök ut de 10% av tvångsvårdade som haft flest tvångsvårdstillfällen Sök ut de 10% av tvångsvårdade som haft flest tvångsåtgärder Analysera uppgifterna, grupper, gemensamma faktorer? - Gör en handlingsplan för att minska tvångsåtgärd  Syfte – Ge översikt över landstingens arbete med tvångsvård och möjlighet till kunskapsutbyte

En sammanställning av landstingens analyser  En sorts kvalitativ analys av de mest tvångsvårdade  I huvudsak LPT i vuxenpsykiatri, lite LRV, landstingen fick välja själva  Kan inte ligga till grund för kvantitativ analys och jämförelser mellan landsting  Socialstyrelsen återför sin analys av kvalitén i inrapporterade data till Socialstyrelsens PAR-register 2013 – där finns det förbättringsområden för alla landsting.

Två huvudgrupper  Den vanligaste gruppen - Patienter med allvarliga psykiska sjukdomar som schizofreni, bipolära syndrom, svåra depressioner, Missbruk/beroende och samsjuklighet - Försämring pga bristande sjd-insikt och utebliven medicinering dominerade som orsak till intagning - Psykosocial problematik, ensamboende, bristande nätverk och stöd i boende och sysselsättning. - Alla landsting lyfte fram denna grupp

Två huvudgrupper  Den andra gruppen - Unga vuxna kvinnor med emotionellt instabil personlighetsstörning med självskadebeteende och utagerande beteende. - Bristande sysselsättning och missbruk bidrog till intagning - Hospitaliseringsrisk och överanvändning av läkemedel lyftes fram som problemområden - Ungefär hälften av landstingen lyfte fram denna grupp

Typ av tvångsåtgärder  Vanligast - Läkemedelstillförsel under fasthållning/fastspänning < 4 tim - Fastspänning < 4 tim  Ovanligt - Avskiljning, vanligare inom rättspsykiatrin

Handlingsplaner – stort antal åtgärder  Delaktighet, t.ex. - Trygghetsformulär, vårdtidsberättelser  Följsamhet i läkemedelsbehandling, t.ex. - Sök upp vid uteblivande - Kostnadsfria lk, (betalt för att ta emot lk?)  Boende, sysselsättning, samordnad individuell plan, t.ex. - Dialog med kommunerna - Använd SIP med kommunen  Psykiatrins vårdkedja, t.ex. - Vårdplanering vid risk för inläggning - Snabbare uppföljningar efter utskrivning

SIP  Samordnad individuell plan, SIP, är en plan som ska upprättas tillsammans med brukare om de har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård och om det finns behov av samordning.  SIP är lagstadgad sedan 2010 i både HSL (3 f §) och SoL ( 2 kap. 7 §).  SIP SIP  uellplansip.samordnadindividuellplan.html

Handlingsplaner – stort antal åtgärder, forts  Utbildning av vårdpersonal, t.ex. - Bemötande av hot och våld - Utb för läkare – bemöta aggressiva pat - DBT-förhållningssätt - LPT-kunskapstest - DBT, ERGT-utb i ÖV  Lokaler, t.ex. - Bättre avskiljningslokaler - Bygga om, bygga nya vårdavdelningar, mindre enheter för lugnare miljö

Handlingsplaner – stort antal åtgärder, forts  Metodutveckling och implementering, t.ex. - Strukturerad journalgranskning - Brukarstyrd inläggning - Översyn arbetssätt i jourfunktionen - Inrätta ”lugna rum” - Verka för lägre beläggningsgrad <90% - Beslutsstöd i datajournal

Handlingsplaner – stort antal åtgärder  Ledning, internkontroll, rutiner, t.ex. - ”LPT-controlinggrupp”  Forskningsprojekt - Personcentrerad vård - Etik, bemötande och säkerhet  Fortsatt analys, t.ex. - Gör händelseanalyser efter tvångsåtgärd oftare - Journalgranskning av alla fastspänningar - Analys av skillnader storstad – landsbygd, mellan kliniker

Reflektioner  Den vanligaste gruppen är personer med svåra psykiska sjd med bristande insikt. Men även för dessa finns möjlighet till förbättringar. Vartannat landsting identifierar självskadegruppen.  Hur sker valet av tvångsåtgärd? - Val eller praxis? - Vem väljer? - Olika indikation faktiskt  Varför relativt sett färre avskiljningar, uppfattas av många som mer skonsam.  Lokalernas betydelse  ¼ hade patientrepresentation till analys och handlingsplan

Indikation för tvångsåtgärder  Fastspänning - En situation med ”omedelbar fara för att en patient allvarligt skadar sig själv eller annan”  Avskiljning - Om ”patienten genom aggressivt beteende eller störande beteende allvarligt försvårar vården av de andra patienterna”

Rekommendationer från SKL  Inrätta en ”LPT-controlling-grupp” - Följ upp statistik och åtgärder - Verka för bättre indatakvalitet - Påverka IT-systemen v.b. - Chefläkare och chefsöverläkare naturliga deltagare - Återkoppla till verksamhets- förvaltnings-, och landstingsledning  Det handlar trots allt om myndighetsutövning med frihetsberövande och tvångsåtgärder – avsevärd skillnad emot somatiken (infektionsmedicin undantaget)  Forskning och utveckling behövs

Jämförelse av tvångsvård 2016  Number of times seclusion was used 2014/15  Number of patients who were placed in seclusion 2014/15  Number of times restraint was used 2014/15  Number of patients who were restrained 2014/15  Number of times prone restraint was used 2014/15  Number of patients who were restrained in a prone position 2014/15

Metodutveckling vid tvång?  Internationell utblick  Island  Holland  USA  UK  Italien  Finns det alternativ till fastspänning, avskiljning etc?  Behövs det alternativ?