AGENDA dag Repetition dag 1+2 Motstånd Selfefficacy Förändringsprat Värderingar Övningar Filmer Fm fika Lunch – Em fika – Fm fika och em fika är avgiftsfritt. Lunch betalar var och en själva.

Om vår motivation är låg, värjer vi oss ofta inför försök till påverkan och reagerar med en motkraft

Motstånd Hur kan motstånd visa sig i er verksamhet ? Vad gör ni idag för att hantera motstånd ? Diskutera två och två i 5 minuter. Diskussion i storgrupp

Motstånd Ses ofta som ett problem hos patienten/klienten Är starkt påverkat av hur en person blir bemött Är ofta ett samspelsfenomen

Motiverande samtal är inte en drabbning eller ett schackparti – det handlar inte om att vinna eller förlora. Klienten är inte en motståndare som skall överlistas eller besegras. Man bekämpar inte motvilja och ambivalens utan förklarar dem som naturliga. Vid motstånd så byter man strategi. Argumenterar inte emot. ”Rulla med motståndet”

Rättningsreflexen En naturlig tendens att korrigera och lägga tillrätta Omsorgsreflex? Vill klientens bästa Riskerar att bli till en ordduell där parternas rättnings- reflexer aktiveras

Tecken på motstånd Argumenterar Avbryter Skyller på andra Bagatelliserar Skeptisk/misstänksam Ignorerar

Triggers för motstånd Beteenden hos behandlare som kan utlösa motstånd - argumentation, konfrontation, kritik - frågor, frågor, frågor… - råd och förslag (expertbeteende) - för tidigt fokus på lösningar

Att förebygga motstånd med en anda av likavärde, respekt och valfrihet Klientcentrering Fråga efter klientens uppfattning Ge valmöjligheter Betona valfrihet Använda verktyg som: Meny/Agenda, U-E-U, Be om lov, Öppna frågor och Reflektivt lyssnande

Att hantera motstånd ”Rulla med motståndet” Hejda rättningsreflexen Undvik argumentation Backa Be om ursäkt Betona autonomi Reflektera Byt fokus

Selfefficacy När motståndet handlar om låg tilltro till den egna förmågan

Att bygga upp klientens självförtroende Använd VAS-skalan: Kunna Fråga om tidigare framgångar Fråga ”Vad är du bra på?” Använda hypotetiska resonemang

Hypotetiska resonemang Exempel på öppna utforskande frågor, som möjliggör hypotetiska resonemang: Om du skulle göra en förändring av…, vad skulle vara fördelarna med det? Hur skulle saker och ting bli annorlunda? Förmoda att du skulle besluta dig för att…, hur skulle du då gå tillväga för att lyckas? Om det handlade om en vän, vad skulle du ge för råd till henne/honom?

Den andra sidan av motståndet

Värdet av FÖRÄNDRINGSPRAT ”Man låter sig i allmänhet mer övertygas av skäl som man själv funnit än av dem som andra funnit” (Blaise Pascal, )

Prioritera att - Lyssna efter Ge plats för Hålla fokus på Förändringsprat

Lyssna efter ….. Darn-C enl Barcelona ¤ Längtan att förändra ¤ Beslutsamhet att förändra (”commitment”) ¤ Behov att förändra ¤ Förmåga att förändra ¤ Att ta steg mot förändring Jag längtar efter…

När personen uttalar skäl för förändring kommer dennes motivation att förstärkas exempel på sådana uttalanden kan vara: Nackdelar med nuläget: - Det är klart att jag oroar mig för min hälsa... Fördelar med förändring: - Jag skulle kanske slippa ta tabletter mot magkatarren om jag drack mindre... Tro på sin egen förmåga: - Jag har dragit ned förut, så det skall väl gå nu också... Hoppfullhet inför förändring: - Det känns bra, jag ser nästan fram emot att ta itu med det här... © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2008

När personen uttalar ett åtagande eller tar konkreta steg i förändringsriktning väger det tyngre än andra uttalanden - Jag har bestämt mig för att börja motionera två ggr/vecka - Jag har pratat med min familj och jag ska börja redan idag - Från och med i morgon kommer jag att ta mer ansvar hemma - Mitt liv ska inte sluta så här, jag kommer att satsa allt på att förändra mig © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2008

Förstärk och locka fram förändringsprat genom att: Reflektera Sammanfatta Bekräfta, uppmuntra och stötta Fråga efter exempel på tidigare framgångar Fortsätta utforska: fler anledningar, fler goda exempel, etc Fråga vad andra runt omkring anser om problemet Använd skalfrågor © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2008

Att använda skalfrågor - Hur viktigt är det för dig att...? - Om du bestämmer dig för att... hur säker är du på din förmåga att kunna klara det? - Hur mycket skulle du kunna prioritera detta förändringsarbete? © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2008

Motiverande Samtal sammanfattning Spirit, Samarbete, Självstyrande, Väckande Att rulla med motståndet Att känna igen förändringsprat Att framkalla och förstärka förändringsprat Att stärka åtagandet Blanda MI med andra metoder på ett flexibelt och effektivt sätt Hjälpa till att utveckla en förändringsplan © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2009

AGENDA dag – Repetition dag 3 Fas Forskning och MITI Att lära sig MI Förändringsplan Kollegial handledning Nätverk Norrbotten Övningar Fm fika Lunch – Em fika Fm fika och em fika är avgiftsfritt. Lunch betalar var och en själva.

Tecken på att personen är beredd till förändring Minskat motstånd Mindre diskussion kring problemet Mer förändringsprat Frågor rörande förändringen Föreställning om förändringen Experimenterande Övervägande och Beslut © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2009

Avslutning av Fas 1 Fas 1 kan vara ett långsamt och tungt arbete – lite som att klampa uppför ett berg med snöskor på När väl detta tunga arbete gjorts, så kan Fas 2 fortlöpa mycket lättare, som att skidra nerför berget på andra sidan På toppen av berget är det viktigt att uppmuntra klienten att följa med nedför på andra sidan, istället för att stanna upp och kanske bestämma sig för att ta sig ned samma väg tillbaka. Att gå i gamla fotspår När man kommit till Fas 2 så är kanske det mesta av MI-arbetet slutfört Det finns förvisso risker på vägen ned och terapeuten/rådgivaren kan fungera som vägvisare Klienten kan också bestämma sig för att fortsätta ensam © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2009

BESLUTSFAS Uppmärksamma tecken på förberedelse till förändring Summera Vad blir nästa steg ? Meny av råd och information Förändringsplan Stärk beslutsamheten att förändras Övergå till handling © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2009

Att använda skalfrågor - Hur viktigt är det för dig att...? - Om du bestämmer dig för att... hur säker är du på din förmåga att kunna klara det? - Hur mycket skulle du kunna prioritera detta förändringsarbete? © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2009

Inledning av Fas 2 Rekapitulering - Summering av nuvarande situation Nyckelfrågor - Öppna frågor som lockar fram vad klienten vill och önskar göra i framtiden Att ge information och råd - När klienten ber om det, eller med personens tillåtelse - Ge information om många val – ge klienten valmöjlighet © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2009

Risker i Fas 2 Att man underskattar ambivalensen För högt ställd förändringsplan/ expertfällan Otillräckligt styrning/stöd © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2009

Värderingar – ”vad är viktigt i ditt liv”? Vad är skillnaden mellan åsikt och värdering? Det är oftast svårt att formulera sina värderingar, ”Värderingskort” kan vara ett hjälpmedel

MI är en metod som vuxit fram ur kliniskt arbete och genom forskning © Tove Antonisen -06

MITI 3.0 Motivational Interviewing Treatment Integrity 3.0 MITI är: ett mätinstrument som används för att mäta graden av Motiverande Samtal i en behandling ett sätt att få strukturerad återkoppling för att förbättra sin tillämpning av Motiverande samtal ett instrument för att mäta behandlar/rådgivarbeteende

© A-C. Lidfors & T. Antonisen 2009

Steg i Förändringsplan 1. Att sätta mål 2. Att överväga förändringsalternativ 3. Att komma fram till en plan 4. Att locka fram ett åtagande © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2009

© Ann-Charlott Lidfors & Tove Antonisen Ett alternativ för effektivare implementering av MI inom den egna verksamheten

Syfte med kollegiala handledningsgrupper Få kollegialt stöd Upprätthålla kompetensen Utveckla kompetensen Följa kunskapsutvecklingen Underlätta implementeringen Stärka självkänslan/yrkesstoltheten Ingå som en viktig del i kvalitetssäkringen och kvalitetsutvecklingen © Ann-Charlott Lidfors & Tove Antonisen

Arbetsmetoder En välfungerande kollegial grupp kan utgöra basen för fortbildning och kvalitetsutveckling Gruppen identifierar nya utvecklings- och utbildningsbehov Gruppen lägger vanligtvis upp en plan för det kommande arbetet Gruppen arbetar endast med professionella frågor och undviker organisatoriska och fackliga frågor © Ann-Charlott Lidfors & Tove Antonisen

Vara intresserade av gruppbaserad fortbildning Ge gruppens möten hög prioritet Ansvara för att, tillsammans med övriga gruppmedlemmar driva arbetet framåt Bidra med kunskap och erfarenhet Stödja kollegor Delta i diskussionen Anmäla förhinder i god tid till gruppledaren Gruppmedlemmarnas ansvar © Ann-Charlott Lidfors & Tove Antonisen

Gruppledarens ansvar Ansvara för tid, plats och lokal Hjälpa gruppen att hålla fast vid sina beslut Delta i MI-handledning Föra gruppens frågeställningar till handledningen Återföra information till gruppen från handledningen Tillsammans med övriga gruppmedlemmar se till att gruppens möten dokumenteras Verka för att gruppen själv utvärderar sitt arbete © Ann-Charlott Lidfors & Tove Antonisen

Exempel på teman Falldiskussioner Ämnesdiskussioner Ömsesidiga svårigheter Litteraturgenomgång Referat från tidskrifter och artiklar Lyssna på inspelade samtal Rollspel Se på filmer med MI-samtal m.m. © Ann-Charlott Lidfors & Tove Antonisen

Dokumentation Det är att rekommendera att varje möte dokumenteras skriftligt med exempelvis: Närvaro Agenda Avverkade ämnen Planering inför nästa möte Denna information kan sedan skickas ut till deltagare som inte varit närvarande vid gruppens möte © Ann-Charlott Lidfors & Tove Antonisen

”Stordagar” 1 ggr/termin Nätverket + terminens nyutbildade Ca. 80 platser Tema Fokus är implementering © A-C Lidfors & T.Antonisen 2009

Gruppledarhandledning 1 ggr/termin Heldag för alla aktiva MI-utövare 1 ggr/termin Handledning via Lars Forsberg Karolinska Inst. 2 ggr/termin Handlednings celler med sammankallande gruppledare träffas ca. varannan vecka ute i länet. © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2009 © A-C. Lidfors & T. Antonisen 2009

Gruppledarträffar Varje grupp har en gruppledare. Gruppledarens ansvar är att vara sammankallande och vår länk till gruppen Gruppledaren har inget handledaransvar De förmedlar information åt båda håll. Uppgiften cirkulerar oftast i grupperna Vi träffar gruppledarna 1 gång per termin Vi får en kort rapport om vad gruppen arbetar med och handleder dem i hur de kan gå vidare – tex lär ut nya övningar, litteratur etc. Agendan bestäms tillsammans utifrån behov och önskemål © A-C Lidfors & T.Antonisen 2009

26 grupper © A-C Lidfors & T.Antonisen 2009 MI-nätverket i Norrbotten

Tack för ert aktiva deltagande under dessa utbildningsdagar Vi ser fram emot att återse er i vårt nätverk © Hanna Lidfors