Den Svenska bostadsmarknaden – En bubbla som håller på att spricka?! Oslo 14 oktober, 2015 Mats Wilhelmsson.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
SVENSKA HUSPRISER I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV
Advertisements

Samhällsekonomi 2.
Penningpolitisk rapport juli Orosmoln i Europa skuggar svensk ekonomi.
LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN 13 november 2008 Juhana Vartiainen.
Finanskrisen, boligmarkedet og husstandene Island, Mats Wilhelmsson Center for Banking and Finance KTH 1.
Konjunkturer.
SAMHÄLLSEKONOMI.
KONJUNKTURLÄGET 18 juni 2008 Urban Hansson Brusewitz.
Marknadsanalys MKB Sammanfattning
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2013.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Penningpolitisk rapport juli 2009
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 19 juni 2013.
Föreläsning 12 Sammanfattning
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Penning- och finanspolitik i en sluten ekonomi.
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
Finansdepartementet Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition Pressträff Harpsund 21 augusti Finansminister Anders Borg.
Samhällsekonomi Del 1.
KONJUNKTURBAROMETERN 28 april 2011 Klas-Göran Warginger.
Presskonferen s 15 februari Reporäntan höjs med 0,25 p.e. Hög tillväxt Inflationstrycket stiger på sikt Gradvis höjning av reporäntan ger en stabil.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Vice riksbankschef Karolina Ekholm Perspektiv på penningpolitiken och inflationsmålet Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Riksbankens bostadsutredning
Jesper Hansson Slutlig efterfrågeutveckling – nya mönster i konjunturutveklingen? SIMRA 23 maj 2013.
Bolånemarknaden ur ett riksbanksperspektiv
Konjunkturläget Mars Prognosen i sammandrag (december inom parantes) BNP4,4 (4,3)3,9 (3,6)3,4 (3,2) Sysselsättning1,9 (2,0)2,2 (2,1)1,2.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
Konjunkturer.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Penningpolitiskt möte september Svensk ekonomi går starkt Kostnadstrycket stiger Finansiell oro skapar osäkerhet Synen på den framtida reporäntan.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
BNP (BruttoNationalProdukt):
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan lämnas oförändrad på 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året för att.
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Inflation och deflation
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 26 februari 2008 Riksbankschef Stefan Ingves.
Inflationsrapport oktober Fortsatt god internationell tillväxt Högre oljepris Högre inhemsk tillväxt Något högre inflation Inflationen ca 2 procent.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk rapport juli Stabil utveckling i svensk ekonomi – trots ökad osäkerhet globalt.
KONJUNKTURINSTITUTET
Presskonferen s 30 Augusti Penningpolitiskt möte 29 augusti 2006 Bedömning baseras på Inflationsrapporten i juni Ny information om den ekonomiska.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Samhällekonomi.
Penningpolitisk rapport oktober Oro i omvärlden dämpar svensk ekonomi Fortsatt låg ränta.
Penningpolitisk uppföljning april Svensk ekonomi växer i år och arbetsmarknaden har vänt.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015.
Penningpolitisk uppföljning april Ljusglimtar för svensk ekonomi Fortsatt låg inflation.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Del 1. Exempel på svar på frågor Del 2. De samhällsekonomiska målen (politisk ekonomi)
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 21 december 2015 Konjunkturläget, december 2015.
Ekonomisk politik Finanspolitik Penningpolitik Valutapolitik Arbetsmarknadspolitik.
Ekonomisk utveckling & Samhällsekonomiska målen
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet
Göteborg 16 oktober 2018 Robert Boije Chefsekonom SBAB
Din privatekonomi 2015 Jörgen Kennemar, Senior Ekonom
Konjunkturer och inflation
Finansiell stabilitet 2/2001
Privatekonomi – vad är det?
Privatekonomi – vad är det?
UND1X utvecklingen i förhållande till föregående prognos Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Monetary Policy Update April 2010
Presentationens avskrift:

Den Svenska bostadsmarknaden – En bubbla som håller på att spricka?! Oslo 14 oktober, 2015 Mats Wilhelmsson

oktober

2009 – men vi har sagt det förut …

Varför har bostadspriserna stigit? Efterfrågan Disponibel inkomst Låga räntor Sysselsättningsökning Befolkningsökning Utbudet Lågt byggande Bostadsbrist i storstadsregionerna Urbaniseringen fortsätter Dålig rörlighet på bostadsmarknaden

Löneutveckling

Skatter

Disponibel inkomst

BNP

Sysselsättning

Räntan

Räntekvot Mer intressant än skuldkvoten.

Bostadsbrist?

Urbanisering

Men bostäderna är på fel plats

Vad talar för en bubbla? Om priserna är högre än vad fundamenta kan förklara så har vi eventuellt en bubbla. Ökad urbanisering Bostadsbrist i städerna Ökade reallöner Minskade skatter – ökad disponibel inkomst Låg ränta och därmed låg räntekvot Ökad sysselsättning

Vad talar för en krasch? Krasch? – 30-50% nedgång Kraftigt stigande räntor Kraftigt ökad arbetslöshet Kraftigt ökat byggande Deurbanisering Politiska beslut som gör det dyrare att äga Amorteringstvång Minskade avdragsmöjligheter Höjda inkomstskatter Förändrade förväntningar

Förväntningarna om framtiden…

Prognoser – var är vi om 1 år? Räntan Konjunkturinstitutets prognos:-0,25% Ekonomisk tillväxt Konjunkturinstitutets prognos:2,4% Sysselsättningsförändring Konjunkturinstitutets prognos:1,4% Inflation Konjunkturinstitutets prognos:0,9%

Riksbankens ränteprognos

Effekterna av en eventuell krasch? Den höga skuldkvoten leder till en hög räntekänslighet Påverkar hushållens konsumtionsutrymme – tillväxten Personliga konkurser – tvångsförsäljningar av fastigheter Bostadskreditinstitut – kreditförluster, sämre rating ….

Slutsatser Priserna har stigit mycket och de är höga MEN mycket kan förklaras av fundamentala faktorer som efterfrågan och utbud Lite spekulation Tyder dock på att priserna är högre än förväntat och en korrigering är att vänta, dvs priserna sjunker tillbaka till förväntade priser Krasch? Jag ser inga tecken på en krasch. Då krävs något mer än bara höga bostadspriser. Förväntningarna ändras – mer pessimistisk syn på framtiden