Naverlönnskolans uppstart 11 augusti 2015 Michael Rystad Utvecklingsstrateg.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Planering, genomförande av undervisning och bedömning enligt Lgr 11
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Gemenskap Vi har lyckats när: Eleverna tar spontana kontakter över klass/åldersgräns Detta uppnår vi genom att: Har regelbundna aktiviteter tillsammans.
Skola och arbetsliv i samverkan
Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Syftet med uppdraget Att under åren planera och genomföra systematiska utvecklingsinsatser inom ämnesområdena.
Lärgrupper som modell för verksamhetsutveckling inom BU
Pedagogisk verksamhetsidé
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Handlingsplan för matematikutveckling
Utvecklingsdagar för rektorer och förskolechefer Storhogna 5-6/9
Källbystugans kvalitetsarbete
Kön, genus och jämställdhet Lokal pedagogisk planering Sh åk 9
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Högskoleförberedelse
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Vetenskap och beprövad erfarenhet
Kvalitetsredovisning 1 ÖSTERÄNGENS REKTORSENHET. kvalitetsredovisning 2.
Nätverk No/Tk 25/ Välkomna!.
3.3 Vägen till entreprenörskap entreprenörskapundervisning Hur kan elever stöttas till att utveckla idéer och tro på sig själva? Hur kan kunskaperna om.
Bedömning.
Matematiklyftet Märta-Stina Gahlin Lundberg
Välkommen till ESF:s seminarium
- Parterna ser det som naturligt att en ändrad arbetsorganisation som leder till förbättrade resultat och ökad måluppfyllelse, oavsett skolform, ska ge.
Ramverk för patientmedverkan
SKAPANDE SKOLA - på agendan idag: Skapande skola 2011 Erfarenheter hittills, generellt Så ser det ut i Östra Götalands län Gynnsamma förutsättningar Kvalitet.
BFL-piloter Rektorer UTVÄRDERING BFL 19/4. BREDARE BILD=SÄKRARE ANALYS Kvalitetsavstämning från alla rektorer ger ett bra underlag för analys.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Läroplansträff Välkomna!.
Kunskapande för framtiden - att ELEVEN ser sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess SIGTUNABOXEN
Välkommen till Braås skola
Aktionsforskning en del av kvalitetsarbetet i Falköping
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Verksamhetsplan Regional utbildningsstrategi Utvecklingsledargruppen
Kamratutvärdering Lerum
Förslag på pilot: FoU-växthus i Nacka kommun version 0.2.
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Att vara professionell
Rörelse och konstruktion
Vad är SAMÖ 2016? SAMÖ 2016 är en övning för att pröva och beskriva den gemensamma nationella förmågan att hantera en kris i samhället. Övningen ska pröva.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Modell för kollegialt lärande genom klassrumsbesök
Bedömning för lärande = Ett förhållningssätt
Matematiklyftet
Naverlönnskolans uppstart 11 augusti 2015 Michael Rystad
Annika Kraft Biträdande utbildningschef Michael Rystad
Pedagogiska året Vattentornet 15/16
Att jobba språkutvecklande
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Framtidskartläggning
Analys/bakgrund Problembild Mål/syfte Ansvar Tid Utvärdering
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
ANALYS AV RESULTAT Vad behöver våra elever för att lyckas?
I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz.
Lite tankar för Nynäshamn i det systematiska kvalitetsarbetet 1. Utveckla kvalitetsdialoger: -Förskolechef samt representanter från verksamheten, representanter.
Välkomna till uppföljning och utvärdering 28 november 2016
From Great To Excellent
Ramverk för patientmedverkan
Nordiska Ministerrådets rapport Från dröm till verklighet
Hållbar framtid Hopp och framtidstro Avdelning: År:
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Kontaktpersoner Bedömning & Betyg
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Presentationens avskrift:

Naverlönnskolans uppstart 11 augusti 2015 Michael Rystad Utvecklingsstrateg

2 2) LÄRARNAS BEHOV 3) SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR 4) UTVECKLING OCH LÄRANDE UTVÄRDERING 1) ELEVERNAS BEHOV

Utvärdering juni Arbetslag, ämneslag, andra grupper - Utvärderingar för att hitta VAD - Förslag på arbetssätt för att hitta HUR Inre drivkraft Ta ansvar Uthållighet Arbete lönar sig Producerande förmåga Låg drivkraft Självtillit Ut i samhället Språkutvecklande Källkritik Elevernas behov

Inre drivkraft Ta ansvar Uthållighet Arbete lönar sig Producerande förmåga Låg drivkraft Självtillit Ut i samhället Språkutvecklande Källkritik Skolledare och förstelärare - Skolledares analys av VAD och HUR tillsammans med förstelärarna Engagemang, ta ansvar, självtillit Utvärdering 16 juni Elevernas behov

AuskultationLärmoduler Klassrumsobservationer Tvärgrupper Ledning styr och ger förutsättningar Kollegasamtal Utvärdering juni Arbetslag, ämneslag, andra grupper - Utvärderingar för att hitta VAD - Förslag på arbetssätt för att hitta HUR Skapa förutsättningar

Juni, juli, augusti Inre drivkraft Ta ansvar Uthållighet Arbete lönar sig Producerande förmåga Låg drivkraft Självtillit Ut i samhället Språkutvecklande Källkritik AuskultationLärmoduler Klassrumsobservationer Tvärgrupper Ledning styr och ger förutsättningar Kollegasamtal Entreprenöriell förmågaLärmoduler Skolledare - Skolledares beslut och VAD och HUR - Organiserar - Stödmaterial tas fram Lärarnas behov och förutsättningar

7 Delaktighet

Utveckling och lärande Lärmodulsarbete i arbetslag En lärmodulcykel består av fyra moment: Moment A ) Inläsning av texter eller filmer där metoder, begrepp och modeller presenteras (som har stöd i forskning) Moment B) Kritiska diskussioner och planering utifrån det som lästs in Moment C) Noteringar och observationer av praktiken Moment D) Uppföljning, dokumentation och erfarenhetsutbyte

Utveckling och lärande Lärmodulsarbetet innebär undersökande och kunskapsbildande samtal. Syftet är att bygga upp kunskap och att förvärva expertkunskap. Personligt teorier Att vi tillåts utgå från våra föreställningar om hur saker och ting hänger ihop. Fördjupa våra kunskaper inom ett konceptuellt ramverk. Vi skapar en helhet och hänger upp vår nya kunskap på en röd tråd. Att utveckla ett metakognitivt lärande Vi lär oss en modell för att arbeta kollegialt. Lärmodulsarbete i arbetslag

Läsårets arbete 10 Höstterminen 1.Undervisning som gör skillnad 1.Forskningsöversikt och engagera eleverna 2.Mindset och en lektion som engagerar 2.Entreprenöriellt lärande 1.En skola där eleverna vill vara 2.Värdeskapande som pedagogik Vårterminen 1.Inkludering 1.Planera för alla 2.Aktivera alla elever 2.Ansvar för lärande 1.Modellandets kraft 2.Kooperativt lärande webb2.svedala.se/kvutis/naverlonnskolan/

Reflektera i arbetslagen 11  Vilka positiva effekter tror vi att vi kommer att se av det kollegiala arbetet?  Vad behöver vi göra för att detta ska bli bra?  Vilka problem kan uppstå och hur kan vi förebygga dem? Sammanställ och förbered redovisning