SKOLKULTUR & LEDARSKAP

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Handlednings-samtal Utforska – klargöra samband mellan tanke
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Nulägesanalys genom frågor
Barnanpassad utredning
Vs..
Vad är feedback? Vad ska jag tänka på för att feedback ska bidra till studentens lärande?
Föräldramöte 12 september 2011
Härnöstudier.
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Kvalitetsäkring , avd. Holmen, Tullens förskola, Tema: Matematik i vardagen Varför matematik? Matematik används dagligen i många olika situationer.
Geografi År 1-2 År 3-4 År 5 År 6 Kartan: Känner till närmiljön
Årskurs 8 Entréskolan vt 2013
Your Name I am Perfect and loved as i am Everybody Fits I Focus on my strenghts I am worth $ _________ a month Focus on your own goal 15 min SeeLiveFeel.
Mål och betygskriterier
Pedagogisk dokumentation
Hur tänka och göra som processtödjare
ÄR GENERATION Y EN SAMHÄLLSENTRERENÖRIELL GENEREATION?
SET Social Emotionell Träning
Lösningsfokuserat arbetssätt
Organisationskultur, makt och konflikt
Människan – x:et i skapelsens ekvation Människan är genetiskt relativt oprogrammerad i jämförelse med andra arter. Människan är genetiskt relativt oprogrammerad.
Kvalitetsarbete Lindängehus förskola.
Ett arbetsområde om poesi
If you want to build a ship, don´t herd people together to collect wood and don´t assign them tasks and work, but rather teach them to long for the endless.
Att rekrytera ledare - hur gör man egentligen. …om ledarrekrytering Fundera över vilka ni vill ha som ledare. Om ni inte vet vilka ledare ni vill ha,
Vad är du för typ av person?
Workshop inför Projektet
Skärp dig! – Hur svårt kan det vara att förändra?
Ta ställning och handla!
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Nonviolent Communication NVC”Giraffspråk”. Marshall Rosenberg Vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkänsla? Varför beter sig människor.
Hur ser världen ut - och vad vill ÅAB vara i den? margita vainio
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
UPPGIFT: På din skola har ni bestämt- du fått i uppdrag- att stärka/utveckla den lokala lärkulturen på skolan. Vilka skall engageras? Vilka berörs? Och.
Etik Moral Filosofi.
Kommunikation för yrkesverksamma -vad händer i mötet mellan människor?
Skolkulturer Bengt-Åke Gustafsson.
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Samverkan för det gemensammas bästa Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Värderingar En värdering är egentligen ingenting annat än en personlig uppfattning om hur bra eller dåligt någonting är eller om vad som är rätt eller.
Logoped Lena Nilsson Logoped Elin Berglund
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Helena Lindgren 1 Varför Verksamhetsteori i MDI? Reaktion mot det som man såg som MDI-disciplinens brister Artefaktens roll dåligt utforskad.
Mentala modeller Vad syftar vi på mer specifikt? 6 idéer kring mentala modeller Fruktbara ansatser för framtiden Att läsa: Kapitel 6 i kursboken.
Debattartikel.
Stoicism: En filosofi för svåra tider
1 Mångfald Hur leder man en arbetsgrupp som präglas av mångfald ?
Kunskap och värden – måste vi välja? Sven-Eric Liedman.
SKOLANS KULTUR & LEDARSKAP
Case Aneby Kommun 20-22/ Hur ser Aneby kommuns vision ut kontra verkligheten, område förskolan?
Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå LÄROPLANEN 2016 VERKSAMHETSKULTUREN I FÖRÄNDRING REKTORSEMINARIET I EVOIS
Nämndplan 2015.
BENGT-ÅKE GUSTAFSSON Fil dr. Bildspel om värdegrund B-Å Gustafsson © Bengt-Åke Gustafsson.
SKOLKULTUR OCH SYMBOLISKT LEDARSKAP BENGT-ÅKE GUSTAFSSON Om organisationskulturens möjligheter och utmaningar.
SKOLKULTUR OCH SYMBOLISKT LEDARSKAP BENGT-ÅKE GUSTAFSSON.
1 KIF:s AFF Black Knights Värderingar
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
SKOLLEDARSKAP OCH SKOLANS KULTUR
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Kvalitetsanalys – förskola och skola i Nacka år 2017
Presentationens avskrift:

SKOLKULTUR & LEDARSKAP BENGT-ÅKE GUSTAFSSON Fil dr.

until you have a story to tell” (Isak Dinesen ”You a are not a person Karen Blixen, 1885-1962)

Design: Identifiera & positionera organisationskulturbegreppet (i relation till andra organisatoriska begrepp. T ex struktur, system och skolledarskap) 2. Utveckla förståelse för begreppet ”organisationskultur” som sådant och i vad mån den lokala kulturen inverkar på de resultat (kvalitet) som uppnås. 3. Försök till initial diagnos av skolans kultur (resultatpositiv? –negativ?) 4. Tankar om ”terapi” för att förändra/utveckla kulturen på skolan Vad kan DU som skolledare/förskolechef påverka? Mål: EN SAK att börja med!

Organisationskulturens (möjliga) funktion: Bidra till att nå önskade resultat (”Rätt” kultur t ex IKEA) Hämma möjligheten att nå önskade resultat (”fel” kultur” ”toxic culture” t ex ”anti-plugg- kultur”)

DEFINITION AV KULTUR (ANTROPOLOGISK GRUND) Ett mönster av grundläggande antaganden och värden uppfunnet, upptäckt eller utvecklat av en viss grupp (stam, klan, samhälle, organisation) efter hand som man lärt sig bemästra konsten att överleva (via externa relationer och intern sammanhållning), som fungerat tillräckligt bra för att bli betraktad som giltig och därför lärs ut till nya medlemmar som det rätta (bästa) sättet att TÄNKA (cognition), UPPFATTA (perception) och KÄNNA (emotion). (fritt översatt från Edgar Schein 1995, ”Culture and Leadership”)

Kultur: svår att förändra GRUNDLÄGGANDE ANTAGANDEN OCH SYSTEM AV VÄRDEN (som bildar en grund för ”berättelsen”) TÄNKANDE (KOGNITION) ”SE”/VARSEBLIVANDE (PERCEPTION) KÄNNANDE (EMOTION) ”SITTER I VÄGGARNA” ”SOM VI GÖR SAKER OCH TING HÄR”..

”CULTURE BEATS STRATEGY….. ALWAYS!”

Kultur på olika nivåer NATIONSNIVÅ (Svensk, tysk, fransk, rysk etc ) REGIONER MED OLIKA KULTURER (T EX BASKIEN, KATALONIEN, GNOSJÖ, NORRBOTTEN ETC) ORGANISATIONER (T EX IKEA, SAAB, VÄXJÖ KOMMUN) (PRIVATA- OFFENTLIGA) (STORA-SMÅ) AVDELNINGAR, ENHETER, PROFESSIONER (T EX LÄKARE, LÄRARE ) OLIKA SKOLOR- OLIKA KULTURER (t ex kommunal grundskola eller förskola i Växjö jfrt med friskola i Danderyd) INOM BRANSCHER (T EX BILTILLVERKAR-KULTURER TOYOTAS KVALITET, MERCEDES, ETC)

WORLD VALUES STUDIES RONALD INGLEHART MFL SEKULÄRA VÄRDEN RELIGIÖSA VÄRDEN SJÄLVFÖRVERKL. VÄRDEN ÖVERLEVNADSVÄRDEN

SKOLANS KULTUR = ORGANISATIONENS MER ÄN SKOLANS OCH FÖRSKOLANS VÄRDEGRUND

KAN SKOLANS LOKALA KULTUR HA NÅGON INVERKAN PÅ DE ”RESULTAT” T EX KVALITETEN SOM UPPNÅS?

Skolkultur: Den anda, stämning och klimat som ”sitter i väggarna” hos oss … (Personer, grupper som ”dominerar” och sätter ”agendan”) Hur vi jobbar, hur vi pratar om varandra, vad vi inte vågar eller vill prata om (vardagliga ”förgivet-taganden”) Vad som hindrar eller möjliggör olika problem (traditioner, rutiner, ritualer) Vilka berättelser som florerar kring lärarna, kring skolans ledning, om politiker, om föräldrar etc. De värden/värderingar som kommer fram i berättelser och handlingar Den omgivande miljön som förser oss med elever (tillgång till ”kulturellt kapital”) (jfr Pierre Bourdieu)

Modeller - som underlag för kulturdiagnos RESURSBASERAD MODELL (”kapitalformer”) ED SCHEINS KULTURMODELL (Strukturer, nivåer) DVORA YANOWS KULTURMODELL (Processer)

RESURSBASERAD MODELL * Strukturkapital (ekonomi, lokaler, teknik, lagar, regler) * Socialt kapital (individer, relationer, tillit, kompetens, etc) * Symboliskt kapital (kultur, mening, värdesystem traditioner, normer etc ) AHRNE OCH PAPAKOSTAS, 2002 * ”Organisationer, samhälle och globalisering” (s. 20-21)

Strukturkapital: budget, scenen, instrumenten Socialt kapital: medlemmarna, kompetensen, relationer Symboliskt kapital: partituret, tradition, ”konsten”, värden

KULTURELLT KAPITAL SOCIALT (?) KAPITAL STRUKTURKAPITAL (?) RESURSMODELLEN STRUKTURKAPITAL (?) SYMFONIORKESTERN X KULTURELLT KAPITAL (?) SOCIALT KAPITAL ( ? ) HUR VÄL SAMVERKAR DESSA DELAR? EN MENINGSFULL HELHET? SKÖNHET ELLER OLJUD?

SAMSPEL ELLER MOTSPEL? KULTURELLT KAPITAL SOCIALT (?) KAPITAL ”MIN” SKOLAS RESURSUPPSÄTTNING STRUKTURKAPITAL ( ? ) X-SKOLAN X-FÖRSKOLAN VÅRT FOKUS NU: KULTURELLT KAPITAL (?) SOCIALT KAPITAL ( ? ) SAMSPEL ELLER MOTSPEL?

KULTURBEGREPPET – NÄRMARE UNDERSÖKT

TVÅ modeller till: ED SCHEINS KULTURMODELL (nivåer) DVORA YANOW (processer)

DEFINITION AV KULTUR (ANTROPOLOGISK GRUND) Ett mönster av grundläggande antaganden och värden uppfunnet, upptäckt eller utvecklat av en viss grupp (stam, klan, samhälle, organisation) efter hand som man lärt sig bemästra konsten att överleva (via externa relationer och intern sammanhållning), som fungerat tillräckligt bra för att bli betraktad som giltig och därför lärs ut till nya medlemmar som det rätta (bästa) sättet att TÄNKA (cognition), UPPFATTA (perception) och KÄNNA (emotion). (fritt översatt från Edgar Schein 1995, ”Culture and Leadership”)

”PÅTAGLIGT” DET VI KAN NOTERA T EX SE, HÖRA, TA PÅ VÄRDEN OCH VÄRDERINGAR ANTAGANDEN SOM VI KNAPPAST ÄR MEDVETNA OM

KULTUR AVGÖRANDE FÖR… HUR VI ”SER” OCH VAD VI SER * HUR VI TÄNKER, VILKA TANKAR SOM TÄNKS … HUR VI ”SER” OCH VAD VI SER HUR VI KÄNNER, VAD VI KÄNNER

DVORA YANOWS* KULTURMODELL: KULTURENS VÄRDEN ISCENSÄTTS VIA ARTEFAKTER: I ORD I HANDLING I OBJEKT/MATERIALITET [* SE TEX D YANOWS BOK ”HOW DOES A POLICY MEAN? ”]

KULTUR ISCENSÄTTS VIA : ORDEN – VILKA BERÄTTELSER FLORERAR, SKVALLER, VAD KALLAR VI VARANDRA, HUR SAMTALAR VI? HUR ”POETISKA” ÄR VI I VÅRA MÖTEN? SPRÅK SOM SKAPAR MENING, T EX VISIONER? HANDLINGAR: SLENTRIAN? ÖVERRASKANDE HANDLINGAR, HUR ”DRAMATISERAR” VI VARDAGEN FÖR ATT SKAPAR MENING? (HANDLINGAR SYNLIGGÖR VAD SOM VERKLIGEN ÄR VIKTIGT) MATERIALITET: HUR INREDAR VI SKOLANS LOKALER? HUR SER DITT KONTOR UT? LYX? OORDNING, SLARV, PERFEKTION SKÖNHETEN BÄR FRAM MENING !

Tänka (kognition)[ MIND] Känna (emotion)[HEART] KULTUR: Tänka (kognition)[ MIND] Känna (emotion)[HEART] ”Se” (perception, imagination) [SENSE] Tal (språk) [TALK] Handling [WALK] OBJEKT (arkitektur, design) [ART] SCHEIN YANOW

KOMBINATION: YANOW & SCHEIN KOGNITION EMOTION PERCEPTION ORD HANDLING OBJEKT VÄRDESYSTEM & MENING UNDERLIGGANDE VÄRDEN OCH MENING

OLIKA (FÖR-) SKOLOR OLIKA KULTURER

OLIKA SKOLKULTURER TVÅNGSKULTUR KARRIÄRKULTUR (”beroendekultur”) KUNSKAPSKULTUR

kulturellt kapital vilket emanerar ur samspelet mellan Olika skolor har olika kulturellt kapital vilket emanerar ur samspelet mellan * Tankar (kognition) * Känslor (emotion) * ”Se” (perception och imagination) ORD HANDLING OBJEKT

Olika skolor har olika kulturellt kapital vilket påverkar elevers/lärares sätt att: * tänka (om sig själv och andra) * känna (sig själv och andra) * ”se” (imagination) (sig själv…) * handla (använda sig själv och sam- spela med andra) * tala (om sig själv och andra)

Kan du som rektor/förskolechef påverka DISKUSSIONSUPPGIFT FÖR EFTERMIDDAGEN: Kan du som rektor/förskolechef påverka skolans/förskolans kulturella kapital? Lärarnas kultur Elevernas kultur Vad göra? Vad kan påverkas? Tänkandet Känslor ”Seendet” (imaginationen) Handlingar Språket Objekt (lokalers design, utrustning etc)

EXEMPEL PÅ ORGANISATIONS- KULTUR IKEA

1. ORDENS BETYDELSE * RETORIK * BERÄTTELSER (binder samman till helhet. Delar får sin betydelse inom ramen för berättelsens ”kontext” Berättelser: innehåller – mellan raderna- en uppsättning värden/värderingar

IKEAS BERÄTTELSE ….

BERÄTTELSER: VÄRDE OCH MENINGSBÄRARE

BERÄTTELSERS MENINGSFULL FÖRST NÄR DET FINNS EN ”STORYLINE”, (A PLOT) DVS ETT BUDSKAP IKEA HAR TAGIT PÅ SIG ETT VIKTIGT UPPDRAG (MISSION) NÄMLIGEN .. (THE PLOT= kampen för att också vanliga människor Skall få uppleva skönheten, ett vackert hem) ”TO CREATE A BETTER EVERY DAY LIFE FOR THE MANY” UPPDRAGET bildar kärnan i berättelsen. [KAN EN SKOLA HA ETT LIKNANDE UPPDRAG?]

Vilket är er ”mission”? Att ”föra” elever från DIN SKOLAS BERÄTTELSE (”PLOT”) Vilket är er ”mission”? Att ”föra” elever från klass x- till klass y? Eller ….. Vilken berättelse är det som håller er verksamhet samman och som ”underhåller” missionen? Vilka värden är det som träder fram i denna berättelse?

2. HANDLINGARNAS VÄRDE- OCH MENINGSBÄRANDE ROLL Vardagshandlingar (oreflekterade, tex att i vissa kulturer hälsar man varmt på varandra, en, två tre kyssar på kinden, i andra hälsar man knappast) RITUALER: symboliskt kondenserade handlingar- särskilt meningsladdade . T ex Lundsbergs elever ber bön innan maten, går aldrig ut ur ett rummet med ryggen vänd mot läraren-kamraterna) Dramatiserande handlingar som tydliggör vissa värden ( Lucia-firandet, Riksdagens öppnande, skolårets öppnande, avslutningen)

IKEA HANDLINGAR [ACT ON VALUES] ANTI-BYRÅKRATIVECKAN VARUÅTERLÄMNINGSPROCEDUREN LUCIA-FIRANDE I ANDRA LÄNDER BRÄNNSBOLLSTURNERING ENKLA OCH SNABBA MÖTEN TÄVLINGAR BELÖNINGAR- FIRAR FRAMGÅNGAR FIKA-PAUSERNAS BETYDELSE

DRAMATISERA ! SHOW-BUSINESS! VISA- SYNLIGGÖR VILKA VÄRDEN SOM ÄR VIKTIGA.. SKAPA TILLFÄLLEN DÅ VIKTIGA VÄRDEN SYNLIGGÖRS

HANDLINGAR I SKOLANS VÄRLD: RUTINER SOM GÖR ATT ALLT FÖRBLIR SOM TIDIGARE T EX MÖTEN SOM ALLTID GESTALTAR SIG PÅ SAMMA SÄTT.. SAMMA MÄNNISKOR SOM KOMMER, SOM SNACKAR ETC DRAMATISERADE HANDLINGAR SOM SÄRSKILT TYDLIGGÖR DE VÄRDEN SOM DRIVER KULTUREN PÅ SKOLAN ?

HANDLINGAR I SKOLAN www.Skolverket.se Semir Becevic licuppsats ”Klassrumsbedömning i matematik på gymnasieskolan”.  Han har studerat hur lärare resonerar om bedömning i matematik på gymnasiet.

3. OBJEKTENS VÄRDE OCH MENINGSBÄRANDE ROLL LOKALER VI ÄR VERKSAMMA I As organizational symbols, spaces signal organisational identity, management philosophy and vision. As Leslie (2011: 863) contends, “a corporate headquarters says—in steel, concrete, aluminium, and (fiber) glass—this is who we are; this is what we do; and this is how we do it”. Spaces can ‘lock in’ organizations, influencing not only how these organisations are perceived but also the ideas upon which they were conceived. New strategies often need new symbolic spaces; new symbolic spaces often require new strategies.

DEN FYSISKA MILJÖNS BETYDELSE I SKOLAN SKÖNHETENS ROLL ELLEN KEY (1849-1926) – BARNETS ÅRHUNDRADE

FÖR VÅR SKOLAS OCH ELEVERNAS FRAMGÅNG SAMMANFATTNING VÄRDEN SOM ÄR KRITISKA FÖR VÅR SKOLAS OCH ELEVERNAS FRAMGÅNG SPRÅKET METAFORER RETORIK BERÄTTELSER OBJEKT HANDLINGARNA VARDAGENS HANDLINGAR ”RITUALER” DRAMATISERINGAR - ARKITEKTUR UTRUSTNINGSNIVÅ KLÄDSEL

VAD KAN DU SOM LEDARE BÖRJA MED?

DU KAN T EX BÖRJA MED ….

DISKUSSION/REFLEKTION FÖRESTÄLL DIG ATT DU SOM LEDARE ÖNSKAR FÖRÄNDRA/UTVECKLA/STÄRKA DEN RÅDANDE KULTUREN PÅ SKOLAN. SYFTE: ATT ÖKA KVALITETEN OCH NÅ BÄTTRE RESULTAT. (”KVALITETSKULTUR(LÄRANDEKULTUR”) GE FÖRSLAG PÅ NÅGRA ÅTGÄRDER: [ LÄRARE/MEDARBETARE PRIMÄRT FOKUS] IDENTIFIERA TRE VÄRDEN SOM ALLA MEDARBETARE BÖR OMFAMNA DVS VÄRDEN SOM DRIVER PÅ I RÄTT RIKTNING ( dvs ger ökad kvalitet, bättre skolresultat dvs SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT REALISERA MISSIONEN) ORD: GE EXEMPEL PÅ NÅGON/NÅGRA BERÄTTELSER SOM BIDRAR TILL ATT ”BÄRA FRAM” NÅGOT ELLER NÅGRA AV DE OVAN IDENTIFIERADE VÄRDENA SOM BIDRAR TILL ATT REALISERA ERT UPPDRAG/MISSION HANDLING: GE EXEMPEL PÅ HANDLINGAR I VARDAGEN SOM KAN KAN ANVÄNDAS FÖR ATT TYDLIGGÖRA VALDA VÄRDEN. GE OCKSÅ EXEMPEL PÅ NÅGON ”DRAMATISERAD” HÄNDELSE SOM SÄRSKILT TYDLIGGÖR VÄRDENA (FÖR ATT REALISERA MISSIONEN) OBJEKT: GE EXEMPEL PÅ NÅGOT/NÅGRA OBJEKT SOM KAN ANVÄNDAS FÖR ATT DRIVA VALDA VÄRDEN (”pins”, flags, anslag, klädsel etc, etc) FÖR ATT…

5. NÄMN EN SAK/AKTIVITET SOM DU SKULLE KUNNA BÖRJA MED I MORGON.

Avslutning och sammanfattning

Modeller som underlag för kulturdiagnos (analys) RESURSBASERAD MODELL ED SCHEINS KULTURMODELL (Strukturer, nivåer) DVORA YANOWS KULTURMODELL (Processer)

KOMBINATION: YANOW & SCHEIN KOGNITION EMOTION PERCEPTION ORD HANDLING OBJEKT VÄRDEN OCH MENING