Positioneringar driver den sociala processen copyright thomas åström 1. Positioneringarna driver den sociala processen framåt. 2. Drivkraften är det som är angeläget för individen. 3. Förflyttningar i positioner och dimensioner är dynamiska och styr mot det man uppfattar som viktigt.
Social positionering – grundmönstret : Tre dimensionerTre dimensioner Nio positioner i tre triaderNio positioner i tre triader IntresseMoral Existens
Social positionering Våra identiteter formas i de tre dimensionerna: Att vara …….. Jag är någonAtt vara …….. Jag är någon Att ha ………. Jag har någotAtt ha ………. Jag har något Att böra……... Jag bör göraAtt böra……... Jag bör göra
EXISTENSIELLT kan man vara, eller inte vara drabbad, av till exempel en sjukdom, ett funktionshinder, en känsla etc. INTRESSEMÄSSIGT kan man ha, eller inte ha tillgångar, som t.ex. pengar, status, vänner, familj. MORALISKT värderar man saker, personer, handlingar etc. som goda eller onda. Den som man ser som utsatt för ondska eller godhet, kallar man då offer. Varje dimension har ett konfliktmönster och ett balansmönster! Dimensionernas innehåll
Ta en situation du väl. Placera in dig själv och andra i positionerna. Följ samspelets steg med positionsförflyttningar. Ta en situation du känner väl. Placera in dig själv och andra i positionerna. Följ samspelets steg med positionsförflyttningar. Konfliktmönstren kan i halv-abstrakt form se ut så här. I dessa olika positioner kan man avläsa innebörder i praktikens konflikter. Vi kommer att känna igen oss i alla dess varianter.
Vi söker balans, men balans på ett plan följs snart av obalans på ett annat. Vi befinner oss ju hela tiden i samspel med vår omgivning. Även vår egen utveckling leder till nya obalanser. Vi växlar alltså mellan balans och obalans. För att förstå vad som händer skapar vi mening. Dessa kan analysers som positioner. Med sådana positioner kan man lätt beskriva mönster. I bilden innan fanns konfliktmönstren i varje dimension. De hänger ihop med balansmönstren. Notera att en konflikt inom Existens eller Intresse kan moraliseras. Men när lösningar söks på dessa områden tenderar moralkonflikten att upplösas.
Denna modell som jag kallar EIM-propellern eller bara ’Propellern’ kan varieras på många olika sätt för att beskriva olika sociala förlopp. Eller utforska identiteter och hur de uppstår. Jag utvecklade den i mitt avhandlingsarbete. Det går att läsa mer om hur den kan appliceras i min avhandling ’I Kraftfältet kring handikapp.’ Den är också användbar i helt andra sammanhang.