Skolområde norr, väster och öster Skolgemensamt stöd Gemensam handlingsplan för grundskolan; skolår 7–9 vid elevs ogiltiga eller långa frånvaro Ökad likvärdighet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Advertisements

Skola och arbetsliv i samverkan
Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning6/22/2014 Kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning.
- En gemensam plattform för lärande för Katrineholms kommuns förskolor, grundskolor och gymnasieskolor.
Samordningsprojekt att utveckla en strukturerad samverkan mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Mål: Utveckla en effektivare och mer.
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Självförvaltning Bollnäs kommuns skolplan
PSYNK – Nuläge Östra Norrbotten.
Plan mot kränkande behandling
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
SKOL- OCH BARNOMSORGSFÖRVALTNINGEN Stephan Rapp, Skolinspektionens dag Lund 22 nov 2010 ”Vi ska klara alla barn och elever”
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Hej och välkomna!.
Nya utvecklingssamtal
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Behov av habilitering och rehabilitering
Ramverk för patientmedverkan
SKOLFRÅNVARO – agera och samverka på kända risk- och framgångsfaktorer
Ökad närvaro i gymnasieskolan Birger Sjöberggymnasiet
Organisationsstruktur för Elevhälsan. Arbetsgång
Elevsociala team.
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Överenskommelse om samordning kring barn
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Ia Sundberg Lax Robert Palmér Socialpedagog
SKOLA 2011 Vad händer? Hur kommer det att gå till?
Övergången mellan sidorna sker automatiskt med 20 sek. intervaller. Ni kan även använda rullningslist för att komma till nästkommande sida.
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
Hur väl verksamheten uppfyller nationella mål
Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.
Gävleborg/Hudiksvall
Jag visar alla respekt, tar hänsyn och ansvar
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Rektor/förskolechefens roll i införandet av ny läroplan
För ett bättre samarbete runt barn och ungdomar med psykisk ohälsa
Trivselregler Under revidering -gäller tillsvidare Jag visar alla respekt, tar hänsyn och ansvar Snöbollskastning är inte tillåtet på skolans.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Elevhälsan Röbäcks skolområde rev
Nämndplan 2015.
Skolnärvaro Västra Hisingen Sektor utbildning HT 2015
ARBETSMODELL FÖR ÅTGÄRDSPROGRAM
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
Erfarenheter av insatser med socialpedagogisk inriktning i Älvkarleby kommun Arbetet med hemmasittare … Peter Hallberg Socionom.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar Peter Friberg leg psykolog Utbildningsansvarig Magelungen Utveckling AB
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
ATT FORTSÄTTA UTVECKLA KVALITÉ PÅ SKOLAN SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE.
Skolan som arena för psykisk hälsa Elevhälsoteamen i Enköping och Älvkarleby kommuner 2015 – 2018 BUP Akademiska sjukhuset Attention i Enköping och Tierp-Älvkarleby.
SIP - ett makalöst samverkansverktyg!. Vad är en SIP ? Varför behövs en SIP ? Vem kan ta initiativ till en SIP ? Hur går SIP-arbetet till?
Ramverk för patientmedverkan
Skolan som arena för psykisk hälsa
Nuläget i Älvkarleby kommun
Elevers frånvaro CB+AL Vilka är vi varför är vi här idag.
Koordinatorer för ökad skolnärvaro
Ny Remissrutin till BUP
Längre eller upprepad frånvaro
Samverkansråd
Välkommen till Åkerstorpsskolan!
Presentationens avskrift:

Skolområde norr, väster och öster Skolgemensamt stöd Gemensam handlingsplan för grundskolan; skolår 7–9 vid elevs ogiltiga eller långa frånvaro Ökad likvärdighet för eleven i proAros Beslutad i nätverk för rektorer (skolår 7-9) Reviderad

Skolområde norr, väster och öster Skolgemensamt stöd Skolplikt omfattar alla elever i grundskolan, detta innebär att de skall vara närvarande på samtliga schemalagda lektioner Med ogiltig frånvaro menas frånvaro som ej är rapporterad av vårdnadshavare Det är vårdnadshavarens ansvar att se till att eleven kommer till skolan och närvarar hela skoldagen Det är lärarens ansvar att registrera elevers frånvaro Ogiltig frånvaro kan bero på att eleven inte trivs med tillvaron och har ett problem som hon/han behöver hjälp med att lösa. Problemet/en kan finnas i undervisningen, i kamratgruppen, i familjen, och/eller i relation till skolpersonalen Eftersom ogiltig frånvaro innebär ett miljöhälsoproblem, måste det åtgärdas Bästa sättet är förebyggande arbete, vilket kräver ett aktivt och effektivt arbetssätt Ett konkret och heltäckande åtgärdsprogram som både skolans personal, elever och föräldrar ställer sig bakom förbättrar arbetet Generell handlingsplan för skolan:  Frånvaro skall anmälas av vårdnadshavare kl Frånvaron skall anmälas av vårdnadshavare varje dag  Om elev avviker från lektion på grund av sjukdom, tandläkarbesök eller dylikt skall eleven anmäla detta till klassföreståndare, skolsköterska eller expedition  Lärare noterar frånvaro vid varje lektionstillfälle Detta är viktigt då man lättare kan se mönster i när eleven inte är på plats  Det är vårdnadshavares ansvar att ta del av frånvarorapporteringen

Skolområde norr, väster och öster Skolgemensamt stöd Vid konstaterad ogiltig frånvaro är gången följande: 1. Klassföreståndaren kontaktar vårdnadshavare och informerar arbetslaget och andra undervisande lärare för skärpt kontroll 2. Om den ogiltig frånvaron är av allvarlig natur, informerar klassföreståndaren alla berörda lärare och kallar vårdnadshavare till skolan för samtal och upprättande av åtgärdsprogram. Tid avtalas för täta uppföljningar och utvärderingar 3. Om ingen förbättring sker inom två veckor trots ovanstående åtgärder, anmäler klassföreståndaren elevens frånvaro till elevvårdsteamet/elevhälsoteamet på skolan 4. Rektor kallar till Elevvårdskonferens och beslutar tillsammans med elev, vårdnadshavare och klassföreståndare om lämpliga åtgärder 5. Lyckas man inte få igång en fungerande skolgång inom den tidsplan som satts, görs en anmälan till IFO. Viktigt att informera om detta vid första samtalet med vårdnadshavare 6. Är eleven hemmasittande (inte alls närvarar i skolan) görs ansökan till skolgemensamt stödteam om insats 7. I samråd med stödteam kallas till gemensamt möte med vårdnadshavare, skola – klassföreståndare, elevvård, skolhälsovård – Barn- o ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP), Familjecentrum och socialtjänst (IFO Individ- och familjeomsorg) 8. Upprättande av gemensam ansvarsfördelning och tydlig handlingsplan utifrån en individuell bedömning. Vem gör vad och när? - som dokumenteras i åtgärdsprogram 9. Information till elev om vad som beslutats 10. Inbokade uppföljningar och utvärderingar en gång i månaden för hela nätverket och veckovis för en mindre grupp runt familj/elev tills målet är uppfyllt och avstämningar under en period efter det att eleven är tillbaka i skolan Under punkterna 1-5 samt förebyggande insatser gäller samarbete mellan skola/Familjecentrum enligt lokala planer och förutsättningar Under punkterna 6-10 gäller total samlad samverkan samt speciell insats från Skolgemensamt Stödteam Samverkan Skolgemensamt Stödteam/Familjecentrum/Förebyggarcentrum/BUP/IFO, skall kontinuerligt stärkas, följas upp och utvärderas Maria Schillaci, leg psykolog, Stödteam Väster, LärResursenheten Ann-Margret Bäcklin, enhetschef/rektor LärResursenheten, Skolgemensamt stöd

Framgångsfaktor Att 1 eller 2 personer på skolan med god social- och relationskompetens blir spindeln i nätet och jobbar med följande: Ringer elever som inte kommit till skolan. Elever måste alltid rapportera till vederbörande om man måste gå innan skoldagens slut. Länk mellan ämneslärare/elev. Länk mellan lärare/elev/föräldrar. Stödjer och skapar struktur i skolarbetet. SMS och telefonkontakt med föräldrar och elev. Talar med föräldrar ofta. Positiv/negativ feedback. Håller i möten/uppföljningar, involverar båda föräldrarna. Har en kort stund varje dag med alla elever som har denna problematik. Har ett rum till förfogande, med lite frukt, där eleven kan vara även om personen inte är på plats. Kontrakt skrivs. Framgångsfaktorer Tidiga insatser (tendens finns redan på låg- och mellan, ibland förskola) Tydlig information om handlingsplan, ansvarsfördelning och kontaktvägar. Uppföljning, inte släppa för tidigt Samma metod: KBT (kognitiv beteendeträning) eller annat Handledning, viktigt med inriktning Föräldrastöd Förstärka nya beteenden Överlämning viktig mellan skolor Erfarenheter/ exempel på problemområden bakom hemmasittande: Ångestproblematik (social fobi, panikångest, prestationsångest, separationsångest) Depression Inlärningssvårigheter Koncentrationssvårigheter Autismspektrumsstörning Sömnrubbningar Bristande rutiner/lägger sig sent, vänder på dygnet Omfattande datoranvändning Bristande motivation, uppgivenhet Bristande föräldraförmåga Familjeproblematik Oeniga föräldrar Psykisk sjukdom Hemmavarande föräldrar (sjukskrivning, arbetslöshet) Missbruk i familjen Kritiska faktorer/ökad risk för hemmasittande: Efter lov, helger, sjukdom Vid byte av skola, skolstart Inför prestationer i skolan Ostrukturerade skolsituationer (friluftsdagar, ”lära-känna-dagar”) Konflikter med skolkamrater/i hemmet Bakgrund Denna handlingsplan i proAros har växt fram genom ett pågående samverkansprojekt benämnt: ”Skolhälsovård – BUP i samverkan; ett projekt i fyra kommuner.” Kommunerna som deltar är Västerås, Uppsala, Luleå och Sigtuna. Som en aktivitet i projektet har ett seminarium i Sundbyberg, besökts. Sundbybergs kommun har under ett antal år framgångsrikt bedrivit arbete kring elevers frånvaro. Här nedan finner du en del slutsatser från Sundbybergs arbete: