Reviderad 2011-10-19. 2 Vår Policy Trygghet Vårdat språkbruk Empati Respekt Självförtroende Jämställdhet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Gemenskap Vi har lyckats när: Eleverna tar spontana kontakter över klass/åldersgräns Detta uppnår vi genom att: Har regelbundna aktiviteter tillsammans.
Skola och arbetsliv i samverkan
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Exempel utifrån ett antal målområden
Ulla Forsberg Marco Suares Fårdala skola, Tyresö kommun
Kvalitetsredovosning  Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet  Prioriterade mål och åtgärder
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Förskolan Matrisens Likabehandlingsplan
VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN
En reviderad läroplan för förskolan
Verksamhetspresentation av Tunets fritidshem
SET Social Emotionell Träning
Fritidsverksamheten på Södermalms skola
Entreprenöriellt Lärande _says_schools_kill_creativity.html Hur förbereder vi eleverna att möta en framtid.
Kärnvärden.
Hej och välkomna!.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Föräldramöte Ht
Den individuella utvecklingsplanen
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Minskad elevdokumentation Lagändring 19 nov 2013 Utvecklingssamtalet Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare.
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Rektorsområdet 800 barn/elever mellan 1-16 år 150 vuxna Vi talar 42 språk 25% av eleverna bor sitt första år i Sverige.
Läroplansträff fritidshem
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Aktionsforskning en del av kvalitetsarbetet i Falköping
Barns relationer – en förutsättning för utveckling och lärande
Välkomna till föräldramöte Skarpnäcksskolan år 5
Övergången mellan sidorna sker automatiskt med 20 sek. intervaller. Ni kan även använda rullningslist för att komma till nästkommande sida.
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
Hur väl verksamheten uppfyller nationella mål
Lars Kaggskolan Prioriterade områden
Skriftliga omdömen och kommentarbanker
Demokratibegreppet Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolans uppgift är att låta varje elev finna sin unika egenart och därigenom.
Elevdemokrati i praktiken
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till, och leva sig in andra människors situation samt viljan att hjälpa andra.”
SET= Socio Emotionell Träning
I Gymnasieförvaltningen Mölndals stad I I Kvalitetsredovisningar i dagsläget Ett led i den.
Personalpolitisk inriktning
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Nämndplan 2015.
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Analys/bakgrund Problembild Mål/syfte Ansvar Tid Utvärdering
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
VÄLKOMNA TILL MYGGANS FÖRÄLDRAMÖTE
2 Vår Policy Trygghet Vårdat språkbruk Empati Respekt Själv- förtroende.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
Välkomna till styrd helpdesk: Lek
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
-kan visa kunskap om vikten av goda relationer till elev och personal
Fritidshem på Knappekulla
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Samverkansråd
Presentationens avskrift:

Reviderad

2 Vår Policy Trygghet Vårdat språkbruk Empati Respekt Självförtroende Jämställdhet

3 En god hälsa är förutsättningen för framgångsrikt lärande. Alla i skolan ska ha en arbetsmiljö som främjar den fysiska, psykiska, sociala och emotionella utvecklingen. En helhetssyn på eleven är viktig!

4 Varje barn behöver en trygg och stödjande miljö för att en gynnsam utveckling skall kunna ske. Med detta som bakgrund har Backe ro som MÅL att i en positiv och stimulerande skolmiljö verka för  den personliga utvecklingen  lärandet  språkutvecklingen  det demokratiska synsättet Med språkutveckling avser vi utvecklingen av hela vårt uttryckssätt, d.v.s. tal, skrift, kroppsspråk och lyssnande. Det är en process som startar den dag barnet föds och fortsätter livet ut. Den personliga utvecklingen innebär att eleven utvecklar hela sin personliga kompetens. Lärandet utgör en central del i skolplanen. En god språklig utveckling är en grundläggande förutsättning för att lärande skall kunna ske. Med miljö avser vi både skola, hem och fritid.

5 Stödprocesser för att nå målet Vi arbetar med att göra eleverna medvetna om språkets makt och hur det kan skapa polarisering i samhället. Arbetet med tal-, skrift-, bild- och kroppsspråk sker ämnesövergripande. Exempel på stödprocesser för att nå målet är loggbok återkommande mentorsträffar, individuella utvecklingsprogram, kontinuerlig formell träning, dramaövningar och föräldramedverkan. Det demokratiska synsättet förankras genom olika råd där eleverna har representanter, te x klassråd, elevråd och matråd.

6

7 Utvärdering Under läsåret sker en fortlöpande utvärdering av arbetet. Exempel på utvärderingsmetoder är studier av elevernas skriftliga omdömen, enkäter, loggböcker och utvecklingssamtal. Vid läsårets slut görs en sammanfattande utvärdering av verksamheten.

8... och så här arbetar vi i övrigt för att nå de nationella och kommunala målen.

9 Lärandet Vi ser varje elev som en individ med egna erfarenheter och förutsättningar. Därav följer att lärandet sker utifrån varje elevs utvecklingsnivå ofta flexibelt och i åldersblandade grupper under successivt ökat ansvarstagande hos eleven individuellt med enskild planering Insatser av resurser och elevens tid i grundskolan kan variera efter mognads- och kunskapsnivå.

10 För att kunna möta elevernas olika behov av individuella insatser ställs ökade krav på lärarnas kompetensutveckling. I kompetensutvecklingsplanen för rektorsområdet ingår aktuell inlärningsforskning, utbildning i alternativa verktyg inom IKT, läsutvecklingsutbildning och erfarenhetsutbyte mellan kollegor.

11 Medverkande och inflytande Det demokratiska synsättet kräver ökat inflytande för eleverna inom bestämda ramar. Detta sker bl a genom: egen planering medplanering inflytande vid utformningen av skolmiljön olika elevstyrda råd - t. ex. elevråd och matråd Eleverna tränas att ta ett allt större ansvar vid utvecklingssamtalen och vid upprättandet av de individuella utvecklingsplanerna.

12 Ett viktigt led i demokratiutvecklingen är fortlöpande samtal om etik och moral, dramaövningar, förebyggande mobbningsarbete, föreläsningar och temadagar.

13 Barn- och elevomsorg Alla barn ska i förskolan och skolan trivas, känna trygghet samt bli bekräftade. Engagerade och positiva vuxna i skolan skapar en sådan miljö och därmed goda förutsättningar för en god omsorg. Arbetet stöds bl.a. genom: Relations- övningar Drama- övningar Riktad resurs- fördelning Värderings- övningar Samtal och diskussioner Aktuell krisplan Sex- och samlevnads- undervisning Skolans policy Handlingsplan mot mobbning Mobbningsföre- byggande utbildning i förskolan och grundskolan samtalsgrupper kill/tjejsnack hemlig kompis dansforumspellivskunskap

14

15 Fysiska och pedagogiska förutsättningar Eleverna tränas i att ta ansvar för, vårda och utveckla både inne- och utemiljö genom att bl.a. aktivt leda och delta i årliga skyddsronder ta ansvar för olika områden av skolans skötsel som plantering, städning, utsmyckning och andra förbättringar av miljön. Flexibilitet inom rektorsområdet gör att inventarier och material utnyttjas för elevernas bästa.

16

17 Kultur Vi erbjuder eleverna ett så brett kulturutbud som möjligt. Egna och lokala produktioner som t.ex. teateruppsättningar, musikarrangemang och konstutställningar stimuleras. Vad gäller internationalisering utbildas eleverna i minst ett främmande språk för att kunna upprätthålla internationella kontakter. På detta sätt underlättas förståelse för och kunskap om andra kulturer.

18

19 Miljö- och hälsoarbete Genom regelbundna utedagar och lägerverksamhet får eleverna uppleva, iaktta och lära sig förstå naturen. Eleverna får dessutom kunskaper och insikt i om hur vi bäst utnyttjar våra begränsade resurser genom bl.a källsortering miljöundervisning engagemang i olika miljöprojekt Detta arbete stöds i vår “Gröna plan”.

20 Vi strävar efter att ge eleverna en positiv självbild och goda levnadsvanor genom att arbeta med det egna jaget. Övernattningsträning bör ske redan från förskolan. Värderingsövningar och rollspel, förutom undervisning om droger, samlevnad och kost, är stödjande processer i detta arbete. För att förebygga framtida fysiska skador prioriterar vi olika former av rörelseaktiviteter. En god fysik stärker jag- uppfattningen. Som ett led i detta utövar elever och personal gemensamt friskvård. Fysisk aktivitet får eleverna varje dag i form av idrott, promenader och årlig fjällvandring.