Essäprov = uppsats

Är det andra provet i modersmålet. Består av minst 12 uppgifter varav man väljer EN. Lämplig längd är ca 4-5 sidor på konceptpapper (stora rutor, varje rad). I studentexamen skall man renskriva sin essä med blyerts. Bedöms med poängen 0-60.

Essäprovet är ett mognadsprov. Du bedöms inte enbart för hurdant språk du har eller hur du strukturerat din text, utan också för hur väl du kan motivera dina tankar och åsikter. Kritiskt tänkande, konkreta exempel, en diskussion som strävar efter att fördjupa samt beskrivningar av egna erfarenheter räknas alltid som en del av mognadsprovet.

Det finns olika sorters uppgifter i essäprovet. Hälften av uppgifterna är s.k. fria uppgifter och hälften materialbaserade. En del uppgifter har färdiga rubriker och är markerade med fet stil. Väljer du en sådan uppgift måste du använda rubriken. I övrigt väljer du själv rubrik som passar uppgiften och uppsatsen.

Essän skall fungera som en självständig helhet som kan förstås av en läsare utan tillgång till materialet. Om du väljer en materialbaserad uppgift måste du använda materialet annars blir det 0 poäng! Materialet (texter, bilder etc.) är olika i varje essäprov, men består ofta av olika tidningstexter, skönlitterära texter samt bilder och/eller diagram.

Materialbaserade uppgifter Den materialbaserade uppsatsen är alltid en diskussion med materialet. Det betyder att du tar in sådant som du tycker är intressant, relevant och tankeväckande ur materialet och kommenterar det utgående från dina egna åsikter och erfarenheter. Överväg noggrant vad i materialet som är viktigt för uppgiften och din uppsats.

Du kan tänka dig att den materialbaserade essän skall bestå ungefär till 70% av egna tankar och till 30% av sådant du tagit ur materialet. Huvudregeln är att du beskriver med egna ord vad det står i materialet (refererar). Ibland kan det hända att någonting i materialet är så bra sagt att du vill citera. Då plockar du ut det viktiga stället, sätter in det i din egen mening och sätter citatet inom ”citattecken”.

Analysuppgifter i essäprovet I essäprovet ingår också textanalysuppgifter (ofta novellanalys och diktanalys). Dessa liknar textkompetensuppgifter, men handlar ofta om att baka in egna tankar, åsikter och erfarenheter i analysen. Ibland kan det dock bara stå att man t.ex. ska analysera och tolka novellen och då blir essän som ett långt textkompetenssvar. I denna typ av essäer måste man citera och exemplifiera mera än i andra typer av materialbaserade uppgifter. I

När du skriver materialbaserat måste du alltid ange källan (oberoende av om du refererar eller citerar). Du får inte presentera tankar ur materialet som om de var dina egna. Då räknas det som plagiat. När du första gången tar in något ur materialet i din text (inte i inledningen, men genast i första ”vanliga” stycket) måste du göra en källhänvisning.

Källhänvisning I en fullständig hänvisning till materialet måste följande framgå: Textens genre (t.ex. artikel, novell)‏ Textens namn (sätt inom citattecken)‏ Skribentens namn (både för- och efternamn)‏ Var texten publicerats (t.ex. en tidning)‏ När den publicerats

När du senare i din essä tar in något ur samma material behöver du inte upprepa allt om källan, men du måste ändå varje gång göra en hänvisning för att visa vems tankar eller åsikter du återger. Då hänvisar du till skribentens namn. Obs! Använd aldrig bara förnamnet, utan antingen för- och efternamnet eller bara efternamnet.

”Fria” uppgifter Om du väljer en fri uppgift (utan material) måste du ha tillräckligt mycket att säga om ämnet eftersom det inte finns information/fakta att tillgå. Dina egna åsikter och erfarenheter gällande ämnet är (beroende på uppgiften) viktiga! Var noga med att hålla dig till uppgiften och kontrollera hur uppgiften är formulerad.

Rubriken Har aldrig punkt i slutet, men kan ha ! eller ? Inleds med stor bokstav (annars bara små bokstäver). Skall såklart ha med essäns innehåll att göra. Det kan löna sig att hitta på rubriken när du skrivit essän. Skall gärna väcka intresse att läsa vidare.

Syfta aldrig på rubriken utan upprepa den i inledningen om det finns behov. T.ex. inte: 2. Till vad behöver vi Facebook? Ja, det är en svår fråga. Utan: Frågan om vad vi behöver Facebook till är svår att besvara.

Inledningen Introducerar läsaren till ämnet. Kan allmänt lyfta fram ämnet eller beskriva en konkret situation. Inleds alltså inte med en materialhänvisning. Skall vara ca en halv sida lång. Kan innehålla frågor (som gärna besvaras i avslutningen) eller påståenden.

Avhandlingen Delas upp i stycken enligt principen: ny sak – nytt stycke. Nytt stycke markeras med antingen indrag eller tom rad, inte båda! Essäns första stycke (inledningen) har inte indrag. Om du skriver en materialbaserad essä skall du hänvisa till materialet med jämna mellanrum (minst tre gånger om det är frågan om en text).

Avslutningen Kan inledas med en avslutningsfras, t.ex. sammanfattningsvis, avslutningsvis. Sammanfattar tankegången, knyter ihop ditt resonemang. Kan innehålla en blick mot framtiden. Anknyter gärna till rubriken och/eller inledningen för att skapa en helhet. Skall vara ca en halv sida lång.

Glöm inte: Att sätta nummer framför rubriken. Att strecka under rubriken. Att kontrollera styckeindelningen (är styckena logiska, har du använt sambandsord, finns det en ”röd tråd”?). Att kontrollera stavningen, meningsbyggnaden och ordföljden.

Hur gå till väga? Börja med att läsa igenom uppgifterna och materialet. Välj den uppgift som tilltalar dig och som du vet att du har något att skriva om. Strecka under nyckelord i uppgiften. Läs materialet noggrant ifall du valt en materialbaserad uppgift. Strecka under (med blyerts) sådant som är relevant för uppgiften och sådant du vill kommentera.

Anteckna! Skriv ner dina tankar som en tankekarta eller i franska streck. Fundera på dispositionen, vad skall komma först osv. (Läs materialet på nytt)‏ Skriv en första version. Ändra, bearbeta och fundera på den röda tråden. Skriv rent med blyerts.