Det skånska landsbygdsprogrammet ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv Henrik Andersson Strategiavdelningen Länsstyrelsen i Skåne län
Förvalta natur- och kulturvärden Öppet landskap … Kom service offent service kommunikationer
Betande djur Kom service offent service kommunikationer
Lantbrukare Kom service offent service kommunikationer
Försörjning Kom service offent service kommunikationer
Familj Socialt nätverk Kom service offent service kommunikationer
Skola Barnomsorg Fritidsaktiviteter Kom service offent service kommunikationer
Service Kom service offent service kommunikationer
Vägnät Kollektivtrafik Bredband Kom service offent service kommunikationer
Allt hänger ihop Kom service offent service kommunikationer
Agenda Varför ett regionalt landsbygdsprogram? Varför ett landskapsperspektiv? Resultat – vad leder detta till? Landsbygdsprogram för Sverige Fika beställt till strax före 10:00 och eftermiddagsfika strax efter 14:30. Tidsplan: 10:00-10:20 Fika 10:20-10:45 Varför ett regionalt landsbygdsprogram 10:45-11:15 Varför ett landskapsperspektiv 11:15-12:15 LCA 12:15-13:00 Lunch 13:00-13:20 Arbetet med ett landskapsprogram 13:20-13:40 Resultat 13:40 – 14:30 Diskussion
Uppdraget Landsbygdsprogrammet ska beakta alla åtgärder och befintliga stöd i Skåne som påverkar landsbygdens förutsättningar för ekonomisk, ekologisk och social utveckling. Programmet bör ha följande kännetecken: integrerat regionalt helhetsorienterat områdesbaserat i ett underifrånperspektiv och lokalt förankrat i kommuner Henrik Andersson
Projektorganisation Partnerskap Skogsstyrelsen Länsstyrelsen SLU Alnarp Region Skåne LRF Kommunförbundet
”Länsstyrelsens” medel till landsbygden Naturvårdsmedel, 33 000 000 kr Kulturmiljömedel, 10 000 000 kr Direktstöd från EU 1 100 000 000 kr Siffror för 2004 dvs inte gårdsstöd utan direktstöden innebär djurbidrag och arealstöd. LRF reagerar alltid på huruvida direktstöden är landsbygdsutvecklande eller ej men inget att fästa sig vid idag. Totalt ca 1,5 miljarder kronor för 2004 LBU-programmet 315 000 000
Erfarenheter av LBU LBU-stödens geografiska utfall 0-5 milj kr 5-10 milj kr 10-15 milj kr 15-30 milj kr 30-45 milj kr En sammanfattning av alla LBU-medel. Vissa stöd som ej är arealbundna och inte heller varit kommunkopplade har fördelats med fördelningsnyckeln antal brukare/kommun. Dvs har vi 1 000 000 kr för kompetensutvecklingsinsatser i tex K2 har vi fördelat denna summa kommunvis efter hur många brukare det finns i kommunen. Blir som helhet ganska bra då K2 och liknande är en relativt liten del av LBU.
Erfarenheter av LBU Miljöersättning ”växtnäringsläckage” Exempel Miljöersättning ”växtnäringsläckage” 1 prick = 1 ha miljöstöd Första bilden visar endast var i Skåne ersättningen för minskat växtnäringsläckage utgått. Innefattar både åtgärden fånggröda och vårbearbetning.
Erfarenheter av LBU Miljöersättning ”växtnäringsläckage” Exempel Miljöersättning ”växtnäringsläckage” 1 prick = 1 ha miljöstöd, färgbakgrund = andel av åkerarealen Bakgrunden visar andelen av åkerarealen som haft ersättning kommunvis beräknat.
Erfarenheter av LBU Miljöersättning ”växtnäringsläckage” Exempel Miljöersättning ”växtnäringsläckage” 1 prick = 1 ha miljöstöd, färgbakgrund = nettobelastning N till havet Samma som förra bilden men all areal som ej är åker har vitfärgats för att visuellt lättare se överensstämmelsen mellanrisk och åtgärd.
Värdefulla natur- och kulturmiljöer Landskapselement med LBU-stöd
Erfarenheter från nuvarande LBU LBU-stödens geografiska utfall 2004, kommunvis totalt per brukare per hektar Bristande samordning med andra program Dåligt behovsrelaterad spridning av stöd Investerande viktigare än bevarande Nu till summeringen av orsaken till ett regionalt landsbygdsprogram. Först kommer erfarenheterna av LBU-programmet som grundats på tidigare bilder. Tre kartor med samma underlag – alla LBU-stöd 2004. När man klickar en gång kommer den halvtransperanta rutan med de tre budskapen upp.
Behov av samordning Landsbygds- program Kulturmiljö- progam Miljömåls- program Naturvårds- progam RTP Landsbygds- program LBU- program RUP etc Orsak 2 – bättre smordning med andra program.
Nytt LBU-program Behovsgrundat på regionala och inomregionala skillnader Orsak 3 – möjlighet till förbättring i och med ny programperiod och nytt program. Behovsgrundat på regionala och inomregionala skillnader!
Lantbruksstrukturen i Skåne 13 % av Sveriges lantbruksföretag Henrik Andersson Andel äldre brukare och/eller företags-storlek och drifts-inriktning med snabb tillbakagång 1993 12 536 2003 8 836 (-30%) 2013? 6 752 (-24%) Källa: Jonasson 2005
Landskap ”ett påtagligt och karaktäristiskt resultat av ständigt pågående förändringsprocesser av olika slag eller – annorlunda uttryckt – samspelet mellan ett visst samhälle, dess kulturella preferenser och potential och givna fysiskgeografiska förutsättningar” (Sporrong, 1996) Landskap är landsbygdens arena. Landskap som system. Landskap Ole Reiter
Områdesindelning och marktäcke Henrik Andersson
”Förloppslandskapet” ”…tidsdimensionen på landskapets utveckling: pågående sociala och ekologiska processer...” (Hägerstrand 1993) Antal jordbruksföretag 1993 12 536 2003 8 836 (-30%) 2013? 6 752 (-24%) Kartan illustrerar andelen äldre brukare och/eller företagsstorlek och driftsinriktning med snabb tillbakagång. Den grå rutan visar för 1993 och 2003 faktiska uppgifter medan 2013 är en framskrivning. Den mest troliga är att minskningen kommer gå ännu fortare. Källa: Jonasson 2005
Befolkningsstruktur Landsbygden Stora kartan Bakgrunden (färgskalan) visar befolkningstätheten utanför tätortsgräns – landsbygden. Etiketten visar andelen av totalbefolkningen per landskapsområde som bor på landsbygden. Lilla kartan Visar andelen av landsbygdsbefolkningen som är äldre än 65 år 5,7 % av landsbygdsbefolkningen är utrikesfödd.
Landsbygdens befolkning Befolkningstäthet, befolkningsförändring (1990-2004) Henrik Andersson
Antal arbetstillfällen inom 45 minuter Färgskalan visar antal arbetstillfällen inom 45 minuter. Tror det är beräknat i 500 meters rutor. Detta innebär att för varje ruta har man beräknat hur många arbetstillfällen som finns inom 45 minuter med kollektivtrafik alternativt bil. Kollosal massa data för denna beräkning men imponerande pedagogik. Källa: Region Skåne
Nybyggnation småhus permanentboende Landsbygden
Vad innebär detta för landskapet? Antalet nybyggda hus per km2 Antalet nybyggda hus per 1000 invånare
Allemansrättsligt tillgängliga områden Allemansrättsligt tillgängligt Befolkningstäthet och förändring Vänstra kartan Allemansrättsligt tillgängliga område Koppla till 12 miljoner 3-4 timmar från Skåne Högra kartan Färgskalan i botten visar befolkningstätheten totalt dvs inkl tätort. Siffran visar på befolkningsutvecklingen.
Sannolikt bullerfria områden
Företagsstruktur skogsbruk Andel skog per område och brukningsstorlek i % 0-49 ha 50-499 ha >500 ha
Barr eller lövskog
Träslagsfördelning Tall, % Gran, % Blandad barrskog, % Blandad lövskog, % Ädellövskog, %
Konkurrens om mark 1208 ha 3,7% Siffran redovisar exploaterad åkermark i bördighetsklass 8-10 från 1960 8116 ha 8,0% Färgskalan visar bördighetsklacifiseringen av åkermark om gjordes på 1970-talet. För vissa landskapsområde (de med stor andel i högsta klassen) har Sofia räknat fram hur stor areal som exploaterats av bebyggelse eller vägar på den högsta bördighetsklasse – 8-10. 254 ha 0,9% 153 ha 3,8% 941 ha 2,6% 1254 ha 3,1%
Åkeranvändning Spannmål Oljeväxter Vall Träda Potatis Grönsaksodling Sockerbetor
Djurtäthet Djurenheter per kvadratkilometer Djurenheter per hektar jordbruksmark
Det skånska landsbygdsprogrammet Ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv För varje område: Karakterisering Värdering Trendbedömning Slutsatser för ett landsbygdsprogram Utvecklingsprogram Ekonomiskt Socialt Ekologiskt
Riktlinjer för ekonomisk, ekologisk och social utveckling
Riktlinjer för miljöinsatser Det skånska landsbygdsprogrammet Ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv Riktlinjer för miljöinsatser Exempel: Åtgärder i djurhållningen Åtgärder i växtodlingen Åtgärder mot försurning Nu finns samma bilder som visats på rådslagen. Finns fortfarande förhoppning om att jag ska hinna förbättra dem men har flera möten i veckan. Detta redovisar däremot hur vi tänker inte om det i detalj är korrekt. Allmänt Riktat
Verktyg för genomförande Landsbygdsprogram för Sverige Regionala utv fonden etc… Verktyg för genomförande Program med utvecklingslinjer
Landsbygdsprogram för Sverige fyra insatsområde Förbättra konkurrenskraften i jord- och skogsbrukssektorn (700 milj kr) Förbättra miljön och landskapet (3 500 milj kr) Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden (420 milj kr) Leader (340 milj kr) 5 miljarder årligen
Modernisering av jordbruksföretag Högre värde i jord- & skogsprodukter Landsbygdsprogram för Sverige Förbättra konkurrenskraften i jord- och skogsbrukssektorn 700 Kompetensutveckling Startstöd Modernisering av jordbruksföretag Högre värde i jord- & skogsprodukter Samarbete för att initiera nya produkter Infrastruktur
Kompensationsbidrag för sämre förutsättningar, LFA 3 500 Landsbygdsprogram för Sverige Förbättra miljön och landskapet Kompensationsbidrag för sämre förutsättningar, LFA Ersättningar för miljövänligt jordbruk Utvald miljö, (RPE) Beskogning Utvald miljö skog
Diversifiera ekonomin på landsbygden Landsbygdsprogram för Sverige Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden 420 Diversifiera ekonomin på landsbygden Annat än jordbruk Affärsutveckling Turistnäringen Bättre livskvalitet på landsbygden Service Byutveckling Uppgradering av natur- och kulturarvet Kompetensutveckling och arbete med lokala utv strategier
Omfatta 75% av landsbygdsbefolkningen Landsbygdsprogram för Sverige Leader 340 Regeringens motiv: ”…att främja ett effektivt genomförande av landsbygdsprogrammet genom de mervärden som följer med lokal förankring, inflytande och samarbete…” och mål: Omfatta 75% av landsbygdsbefolkningen
Lokalt partnerskap (LAG-grupp) 50% näringsliv eller ideell Landsbygdsprogram för Sverige Leader 340 Kriterier för Leader Lokalt partnerskap (LAG-grupp) 50% näringsliv eller ideell Könsfördelning minst 40% Invånare 10 000 – 100 000 LAG-grupp ideell förening Verksamhetsledare Utvecklingsstrategi