Dagvatten i planprocessen Handläggningsrutiner, juridik och praktiska fall från Göteborg Åke Persson Göteborgs kommun MEX - dagarna 2006 i Örebro

Detaljplan Hästevik Nytt grupphusområde, förskola och butik. Kommunal huvudmannaskap Planområdet genomkorsas av 4 stora vatten- förande diken Vid samrådet konstateras att dikena ingår i ett markavvattningsföretag (MAF) !! Konskvenser nerströms och utanför planområdet ? Kommunen tecknar avtal med MAF´s förening och garanterar skötsel

Inventering Större dagvattenstråk på Hisingen

Mindre vattendrag Ansvarsfördelning Benämning Kartverk1:4000 Blad nr Ung.längd m Recipient Dikesansv Kom intr Kategori Intags- ansv Va-adress intag 1 - 3 om annan än dikets benämning Angereds C, öster om Länkharvsgat. 5069C,5079B 600 Lärjeån PoN   Dike Amnevik, pst (Styrsö) 5011D KVS Markäg.*(delansv Va) PNU-dike, Styrsö Ampedalsvägen 5044A Göta Älv via ledning ? FörkortningarKVS = södra kustvattnet (söder om Göta Älv) KVN = norra kustvattnet (norr om Göta Älv) lAk = kombinerad avloppsledning FK = fastighetskontoret Va = va-verket TK = trafikkontoret PoN = park- och naturförvaltningen MAF=markavvattningsföretag enl. vattenlagen Sf =samfällighet Mä = markägare Västkustst.=Västkuststiftelsen Mindre vattendrag = Bäck som i princip är vattenförande året om under normala förhållanden PNU-dike = dike som avloppspumpstation har nödutlopp till Kommun. intr. anger i en 3-gradig skala ansvaret för att initiera åtgärder mm i mindre vattendrag 1 = Huvudsakligen kommunens intresse 2 = Kommunen har delat ansvar med övriga ansvariga: markägare, samfällighet, MAF 3 = Ej kommunens ansvar att initiera

Handbok för kommunal planering och förvaltning Dagvatten, så här gör vi! Handbok för kommunal planering och förvaltning

Planprocessen inom kommunen Planförslag/ Program Samråd Remissvar Planförslag & samrådredogörelse Utställning Utlåtande Antagande BN/KF* Planen vinner laga kraft = Stämmer med ÖP, BN antar planen, Stämmer ej med ÖP, BN godkänner, KF antar planen Eventuell överprövning

Studerade områden Avrinningsområden (kartor) /SBK, KLK/ Recipientens känslighet och värde (Dagvattenrapporten) /MF, KLK/ In- och utströmningsområden (kartor) /SBK/ Geologi (kartor) Naturvårdsintressen (dokumentation) /PN, MF, SM/

Underlag vattenplan med bilagor

Planuppdrag, frågeställningar Avrinningsområden per recipient (befintliga kartor) /SBK, VA/ Geologiska förutsättningar, översiktlig beskrivning (bef kartor) /SBK/ Hydrologiska värden Ekologiska värden /SBK, SM/ Va-verksamhetsområde? Gällande ÖP

Övriga ansvarsområden för inblandade i program/planskedet, Ekologi och naturvårdsintressen /PN, SM, MF/ Recipientens känslighet och värde /MF,VA/ Studera nederbörd, instängda områden /VA/ Kapacitet i större ledningar eller diken (beräknas) Risk för översvämning. Lägsta tillåtna höjd på byggnadskonstruktion Geologisk undersökning, karta plus ev. infiltrationstest /SBK/ Detaljerad redovisning av avrinnings-, in- och utströmningsområden /SBK,VA/ Dimensionerande flöden vid angiven exploateringsgrad samt naturmarksavrinning Behov av behandling (se Dagvattenrapporten) /VA, MF/

Startmötet Ingå verksamhetsområde för dagvatten? Allmän plats och/eller på kvartersmark? Tekniska, estetiska, miljömässiga och ekologiska krav på utformning Finns plats ? Vem svarar för investeringen? Vem ska ansvara för drift och underhåll? Behövs avtal eller gemensamhetsanläggning? Finns befintligt markavvattningsföretag? Behöver MAF omprövas? Kommunen villig att ta initiativ till omprövning och indirekt ta ansvaret? Hur stor ökning av flödestopparna är acceptabelt?

Ansvarsfrågor Typ av mark Ej planlagt område Inom verksamhets- område för dagvatten Utanför området för Avvattning av fastighet KLK genom Va-verket Fastighetsägare alt. samfällighet Avvattning av gata/väg TK för kommunal gata, annars resp. väghållare Väghållare alt markägare/ samf. förening Avvattning av naturmark PN alt FK FK alt. PN/ markägare / Markägare/

Förvaltningsformer Markavvattningsföretag MAF Marksamfälligheter ”s” Jämställs med samfällighetsförening Oftast sovande/okända för delägarna Marksamfälligheter ”s” Delägarförvaltning (vanligast) och föreningsförvaltning Gemensamhetsanläggning ”ga” Bildade med stöd av anläggningslagen AL Ofta föreningsförvaltning I framtiden: samverkan enligt ny VA-lag ! ?

LAGAR Jordabalken JB 3 kap Rättsförhållande mellan grannar 1 – 3 §§ Miljöbalken MB 9 kap Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 2 § 11 kap Vattenverksamhet 1 – 3 §§ 32 kap Skadestånd för vissa miljöskador och andra enskilda anspråk 1 – 3§§ Skadeståndslagen 2 kap Skadeståndsansvar på grund av eget vållande 1 §

LAGAR. PBL 5:3 2 st. Detaljplan skall redovisa. kvartersmark för bl a LAGAR PBL 5:3 2 st Detaljplan skall redovisa kvartersmark för bl a ….. vatten, avlopp och 5:3 3 st DP skall redovisa vattenområden 5:16 Områdesbestämmelser 8:2 Bygglovkrav för andra anläggningar än byggnader 8:6 3 st Kommunen får – om det finns särskilda skäl – bestämma att bygglov krävs för att … anordna eller väsentligt ändra anläggningar för grundvattentäkter som avses i 11 kap 1 § MB

VA – LAGEN Allmän va-anläggnings verksamhetsområde : det område inom vilket vattenförsörjning och avlopp har ordnats eller skall ordnas genom anläggningen Verksamhetsområdets gränser bestäms av huvudmannen (Kretsloppsnämnden). Ändringar sker en gång per år. Dagvatten kan undantas från verksamhets-området. Förutsättning är att dagvattnet med större fördel kan omhändertas på annat sätt genom lokal lösning: Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) (Hake fram till 1/1 2007: VA-lagen ger inte kommunen rätt att ta ut ersättning från fastighetsägare till investeringar samt skötsel och drift av diken mm)

MILJÖBALKEN MB (SFS 1998:808) Kap 11 om vattenverksamhet Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, LVV (SFS 1998:812) Tillstånd krävs för att bedriva vattenverksamhet om det inte är uppenbart att skada inte uppkommer. (MB 11:9) Markavvattningsverksamhet är alltid tillståndspliktig !!! (MB 11:13 1 st) Tidigt samråd med länsstyrelsen (MB 12:6) om tillståndsplikt eller ej. Rådighet krävs för att sökanden skall anses behörig att söka tillstånd (LVV 2:1) Underhållsskyldighet för den som äger eller har rättighet till en vattenanläggning så att inte skada uppkommer för allmänna eller enskilda (MB 12:17) MARKAVVATTNINGSFÖRETAG (MAF) Omfattar gemensamma diken och rörledningar och andra anordningar för att möjliggöra markavvattning på en eller flera fastigheter. MAF har tillkommit genom förrättning, tillståndsbeslut eller dom.

Förslag till ändringar i Anläggningslagen AL (LMV 2002:9) Bilda gemensamhetsanläggningar för anordningar för markavvattning Inom detaljplan Eller inom område som uppenbarligen ej skadar vare sig allmänna eller enskilda intressen (nytt AL 1 § 2 st) Ändra andelstal vid ändrad fastighetsindelning (nytt LVV 7:18 2 st) Länsstyrelsen prövar tillståndsfrågan vid samverkan enligt AL (nytt LVV 7:19 4 st)

Lag Allmänna vattentjänster Va lag 1970 Allmänna VA-anläggningar kommunen fulla ansvar Allmänna VA-anläggningar Hälsa och MILJÖ God hushållning med naturresurser Småskaliga VA-lösningar

Ny lag: Allmänna vattentjänster -Vad innebär det för dagvattnet Ny lag: Allmänna vattentjänster -Vad innebär det för dagvattnet? Lagen är beslutad i riksdagen och gäller från 1 januari 2007: (Proposition 2005/06:78) Finns som pdf- och word-fil på: www.regeringen.se

Det krävs inte detaljplan för att kommunen ska ha ansvar för dagvatten Med nuvarande va-lag är kommunen bara skyldig att ordna med avledning av dagvatten om det finns en detaljplan. Kommunens skyldighet att avleda dag- och dränvatten från fastigheter och allmänna platser är inte längre beroende av detaljplan, utan gäller i nya lagen områden med samlad bebyggelse, om det finns ett faktiskt behov av en samlad lösning, dvs när avvattningen med hänsyn till va-lagstiftningens skyddsintressen behöver lösas i ett större sammanhang.

Väghållaren ska vara med och betala för avledning och ev Väghållaren ska vara med och betala för avledning och ev. rening av dagvatten. Om allmän plats (tex. väg eller gata) ingår i verksamhetsområdet för dagvatten gäller: Avgifter för bortledande av vatten från allmän platsmark ska fördelas mellan va-kollektivet och dem som ordnar och underhåller den allmänna platsmarken (tex Vägförening, Trafikkontor eller Vägverk). Avgifterna fördelas med hänsyn till den allmänna platsmarkens omfattning och fastighetsägarnas nytta av vattentjänsten. Avgifter för bortledande ska också täcka kostnader för rening.

Det måste inte finnas en servisledning för att ta hand om dagvatten Nuvarande va-lag förutsätter att det finns en ”förbindelsepunkt” som anger var på servisledningen som övergången sker från enskild till allmän ledning. Den nya lagen förtydligar att dagvatten kan ingå i va-verksamhetsområdet, även om dagvatten avleds från en fastighet över mark och i diken till en allmän va-anläggning, utan förbindelsepunkt.

Den allmänna va-anläggningen kan också ha öppna diken etc. Huvudmannen kan välja att ha LOD (Lokalt Omhändertagande av Dagvatten), öppna diken, perkolationsmagasin, dammar etc. i den allmänna dagvattenanläggningen. Det enda intressanta ur avgiftssynpunkt är om anläggningen fungerar eller inte. Om avledningen inte fungerar (översvämning) kan huvudmannen bli skadeståndsansvarig. Om öppna diken mm. beslutas utgöra del i en allmän va-anläggning är det viktigt att inte glömma bort driften av dessa, vilken kan skilja sig en hel del från drift av dagvattenledningar.

Förtydliganden om avgiftsuttag Grunden för kostnadsfördelningen är den nytta som de olika avgiftsskyldiga har av erhållna tjänster. Fortsatt bara nödvändiga kostnader som grund för avgift. (”och skäliga” tas bort). Kommunen får ha investeringsfond för nyinvesteringar, men det måste vara kopplat till en investeringsplan. Fortsatt krav på särredovisning av va-verksamhet. Särtaxa för både anläggnings- och brukningsavgifter vid beaktansvärda skillnader.

Sammanfattning Nya lagen börjar gälla 1 jan. 2007. Kommunen får större skyldighet att avleda och rena dagvatten från olika ytor. Kommunen får också tydlig rättighet att ta ut avgifter för att bekosta dessa åtaganden. Kommunen får frihet att använda öppna dagvattensystem och liknande. Utökade möjligheter att överklaga beslut.

DEFINITIONER Grundvatten Vatten i marken där vattnets tryck är lika med eller större än atmosfärtrycket (teknisk definition) Avloppsvatten 3. vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning (juridisk definition MB 9:2) Dagvatten Regn och smältvatten från bebyggda områden inom plan (teknisk definition) Ytvatten Vatten i sjöar och vattendrag, diken och på marken. Kan även innefatta dagvatten (teknisk definition) Markvatten Grundvatten (fritt vatten) Sjunkvatten (fritt vatten) Kapillärt vatten (bundet vatten) Adsorptivt vatten (mycket hårt bundet vatten) (teknisk definition)

Vattenverksamhet …. Åtgärder som utförs för att avvattna mark när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål (markavvattning) (juridisk definition MB 11:2) Genom markavvattning kan vi leda bort: ytvatten, grundvatten, sjunkvatten, kapillärt vatten och dagvatten Markavvattningsverksamhet är alltid tillståndspliktig !!! (MB 11:13 1 st)

TILLSTÅNDPRÖVNING Vattenverksamhet är tillstångspliktig (11 kap 9 § MB och 11 kap 13§ MB (markavvattning)) Prövningen sker hos Miljödomstol (Vänersborg, …) Överväg alltid att begära tillstånd för att undvika ev. skadestånd men Prövningen förutsätter emellertid att sökanden har rådighet över berört mark- och vattenområde Skatta tidigt erforderliga åtgärder. Vem/vilka skall svara för åtgärderna? Tidigt samråd med länsstyrelsen (12 kap 6 § MB) ger indikation på erforderliga tillstånd. OBS att samtliga markavvattningsföretag är tillståndspliktiga Prövning i Miljödomstol är mycket kostsam och tidkrävande

PLANEXEMPEL HÄSTEVIK, Torslanda HÄSTEBÄCK, Askim KVILLEBÄCKEN, Skogome HÄLLSVIK, Torslanda TUMLEHED, Torslanda BRÄNNEKULLAVÄGEN,T-a ÄLVEGÅRDSVÄGEN, Björlanda SYRHÅLA, torslanda