Argumentation i redovisningsfall Sten-Eric Ingblad 090917

Inledning Externredovisningen ingår i det juridiska systemet – ÅRL, BFL, ABL m fl Målet för en redovisare och revisor: redovisningslösningen skall stå sig ända upp till HD eller RegR Villkor för att nå målet: man måste beakta gällande rätt, dvs hur domstolar dömer och myndigheter fattar beslut Ämnet redovisning blir redovisningsrätt. Se skattetidskrifter och BFN I Sverige och de flesta kontinentala stater tillämpas rättskälleläran I England, USA och några stater ytterligare tillämpas common law

Inledning Metod – val av roll Dialektisk argumentation Retorisk argumentation Metod – val av upplägg Auktoritetsskäl Sakskäl

Rättskällorna Lag, förordning, föreskrift skall Sedvanerätt: god redovisningssed skall Prejudikat bör Lagmotiv bör Doktrin kan Allmänna råd: BFN kan Rekommendationer mm RR, FAR, NBK m fl kan IASB, FASB, ASB, CICA m fl kan När allmänna råd och rekommendationer med kan-status tillämpas i praktiken kan de utgöra god redovisningssed med skall-status

God redovisningssed ÅRL 2:2 Årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed BFL 4:2 Bokföringsskyldigheten skall fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed GRS är ”en faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets av bokföringsskyldiga” (prop 1995/96:10, s181) ”Särskild betydelse måste därvid tillmätas allmänna råd och rekommendationer av auktoritativa organ såsom” BFN och RR (a.a) GRS grundar sig på rättskällan sedvanerätt

God redovisningssed En affärshändelse kan ibland redovisas på flera olika sätt därför att det finns flera goda redovisningsseder. Stöd för detta: Sakens natur BFN låter icke-noterade företag följa antingen RR eller BFN Fallet Key Code, RÅ 1999 ref 32

God redovisningssed Måste företag följa BFN:s normer? Enligt Regeringsformen får BFN inte ge ut bindande föreskrifter BFL 8:1 BFN ”ansvarar för utvecklandet av” GRS Ett målsättningspåbud som inte anvisar medel Tillgängliga medel framgår av andra lagar, bl a Regeringsformen Vad betyder ”ansvarar”? Polisen ansvarar för ordning på gator och torg Vilka medel som helst får inte användas

God redovisningssed Att följa BFN Oftast lämpligt att följa BFN Vi måste följa BFN när normen beskriver GRS och regelkonkurrens saknas Ofta svårt att avgöra om normen beskriver GRS, men det kan ofta presumeras att det är så ÅRL och BFL är ramlagar. BFN:s normer kan verka utfyllande. Genom detta behöver de inte bli tvingande GRS får aldrig bryta mot lag

Utländska normer Får vi i Sverige tillämpa utländska normer? Genom ökade kontakter med utlandet är det naturligt att utländska metoder för redovisning tillämpas även i Sverige Endast om det saknas normer från BFN och RR får en standard från IASB tillämpas (BFNAR 2000:2) Praktiskt taget alla svenska redovisningsregler har kommit från utlandet. Det är ju då naturligt att tolkningshjälp också kan hämtas därifrån Ett viktigt krav: systemkonsistens

Indelning av normer Vad är en norm? I juridiken: regler som är bindande, dvs lagar, förordningar och föreskrifter, men kan också betyda icke bindande regler Inom samhällsvetenskap, beteendevetenskap m fl: icke bindande regler Redovisningens tre normgrupper Redovisningens principer Redovisningens sakregler Hanteringsreglerna (metareglerna) De flesta redovisningsregler är handlingsregler Påbudsregler – skall, bör Förbudsregler – får icke , skall icke Tillåtelseregler – kan, får

Satsmönster De flesta språkliga satser i lagen är eller kan omvandlas till villkorssatser (konditionala satser) av typen Om a, så x Om-satsen (bisatsen) anger villkoren (kriterier, rekvisit, rättsfaktum) Så-satsen (huvudsatsen) anger vad som händer om villkoren uppfylls (rättsföljd) Kumulativa rekvisit: Om a och b, så x Alternativa rekvisit: Om a eller b, så x Andra exempel: Om a, så x och y Om a, så x eller y Om a eller b och c, så x Om a, så x och y eller z

Principerna Redovisningens principer framgår av ÅRL 2:4 IASB Föreställningsram RR 22 Utformning av finansiella rapporter IAS 1 Utformning av finansiella rapporter Rättvisande bild ÅRL 2:3 BR, RR och noterna skall upprättas som en helhet och ge en RVB av företagets ställning och resultat RVB = AR + R + U + x - y

Bryter man mot ÅRL – fall A? Enligt ÅRL 4:6 första st. får ett aktiebolag skriva upp anläggningstillgångar förutsatt bl a att uppskrivningsbeloppet förs till Uppskrivningsfonden eller Aktiekapitalet. Större företag skall emellertid avsätta den uppskjutna skatten till Uppskjutna skatteskulder enligt BFNAR 2001:1. Ett bolag som skriver upp fastigheten med 100 skall sålunda avsätta 72 till Uppskrivningsfonden och 28 till Uppskjutna skatteskulder. Strider detta mot ÅRL?

Bryter man mot ÅRL – fall B ? Enligt ÅRL 4:9 skall omsättningstillgångar tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. En del företag följer skattelagen och värderar Pågående arbeten på löpande räkning till noll i balansräkningen. Strider detta mot lagen?

Bryter man mot ÅRL – fall C ? Ett företag tillämpar den kostnadsslagsindelade resultaträkningen enligt ÅRL Bilaga 2. I ÅRL 3:4 sägs att posterna skall tas upp i den ordningsföljd som anges i bilagan. Företaget väljer emellertid att sätta posten 2 Förändring av varulager direkt under posten 5 Råvaror och förnödenheter. Strider detta mot lagen?

Tolkningsmetoder Bokstavstrogen Logisk Systematisk Reducerande Restriktiv Extensiv Analogisk Motsatsslut Teleologisk

EG-rätten Primärrätten Består huvudsakligen av fördragen EKSG (Europeiska kol- och stålgemenskapen) EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen, dvs Romfördraget Euratom (Europeiska atomenergigemenskapen) Sekundärrätten Ur ovanstående fördrag härledd rätt Tolkas i överensstämmelse med primärrätten

EG-rätten Rättsakterna Förordningar Generellt tillämpliga Bindande Direkt tillämpliga i samtliga stater Exempel: Tillämpning av internationella redovisningsstandarder, förordning 1606/2002/EG Direktiv Bindande för den stat direktivet adresseras till vad avser mål Val av form och medel överlämnas till staten Exempel: fjärde och sjunde bolagsdirektiven Beslut Kan riktas till stater eller fysiska och juridiska personer Rekommendationer Icke bindande Yttranden

EG-rätten EG-domstolen Der Fall Tomberger Dom den 27 juni 1996, mål C-234/94 Fjärde direktivet 78/660/EEG Årsbokslut – balansräkning – datum för konstaterande av en intäkt Fallet berör anteciperad utdelning från ett dotterbolag Der Fall DE + ES Bauunternehmung GmbH Dom den 14 september 1999, mål C-275/97 Fjärde direktivet 78)660/EEG Årsbokslut – principen om rättvisande bild – försiktighetsprincipen – principen om värdering var för sig – gemensamma avsättningar för flera risker – förutsättningar för avsättning

Tolkning enligt IAS 8 Tillämpa relevant standard eller tolkning (p 7) Om effekterna av en tillämpning är oväsentlig behöver den inte göras. Syftet får dock inte vara att uppnå en viss utformning av finansiell ställning, resultat eller kassaflöden (p 8) Om standard eller tolkning saknas skall FL använda sin bedömningsförmåga så att information skapas, som är a. relevant och b. tillförlitlig, så att de finansiella rapporterna ger en rättvisande bild återspeglar den ekonomiska innebörden före den juridiska formen är neutrala är försiktiga är fullständiga

Tolkning enligt IAS 8 Vid bedömningen enligt 3 ovan skall man beakta och överväga tillämpligheten av följande källor i nämnd ordning Standarder och tolkningar som behandlar liknande och närbesläktade frågor, och Föreställningsramen Extensiv och analogisk tolkning går alltså före tillämpning av Föreställningsramen Vid bedömningen kan även följande källor beaktas De senaste uttalandena från andra normivare som använder en liknande begreppsmässig föreställningsram Annan redovisningslitteratur Vedertagen branschpraxis om dessa källor inte strider mot källorna i 4 ovan (p 12)

Några rättsfall RÅ 1977 ref 13 Anticimex RÅ 1987 not 533 Garantiserviceavtal RÅ 1999 ref 32 Key Code RÅ 2003 not 127 Karlshamns hamn RÅ 1997 not 51 Äppelodlaren RÅ 2005 ref 49 Uppsagt reklamavtal RÅ 2002 ref 84 Vindkraftverk RÅ 1986 ref 153 Minkfallet RÅ 2006 ref 63 Erhållet skadestånd RÅ 1994 ref 2 Anslutningsavgifter RÅ 1998 not 106 Mässutgifter RÅ 2006 ref 28, RÅ 2006 not 17 Pågående arbeten RÅ 2007 ref 19 SPP-återbäring KR Sthlm 2008-01-11, 1807-07 Subventionering av telefoner