Start
Fig. 2:1 Spädbarnsdödlighet 2003 Källa: OECD 2005 Fig. 2:1
Fig. 2:2 Förväntad dödlighet vid födseln 1960 och 2003 Källa: OECD 2005 Fig. 2:2
Fig. 2:3 Hälso- och sjukvårdskost-naderna i OECD-länderna per invånare 2002, totalt och fördelade på privat och offentlig finansiering Källa: OECD 2004 Fig. 2:3
Köpkraftsjusterad avvikelse i procent från de svenska läkemedelspriserna för 17 europeiska länder. X-axeln i diagrammet utgör den svenska prisnivån Fig. 2:4 Källa: Läkemedelsförmånsnämnden 2004 Fig. 2:4
Fig. 2:5 Antal sysselsatta läkare och sjuksköterskor inom hälso- och sjuk-vården per 100 000 invånare i fyra nordiska länder, 2002 Fig. 2:5 Källa: Nomesco 2004, Socialstyrelsen 2004 Fig. 2:5
Fig. 3:1 Sjukvårdskostnader och BNP per invånare inom OECD (USD), 2002 Källa: OECD 2004 Fig. 3:1
Hälso- och sjukvårdens kostnader 1993–2003 Hälso- och sjukvårdens kostnader 1993–2003. Fasta kostnader i 2000 års prisnivå. Index 1993=100 Fig. 3:2 Källa: SCB Fig. 3:2
Fig. 3:3 Nettokostnader för hälso- och sjukvård exklusive tandvård per invånare och län, 2004 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 2004 Fig. 3:3
Fig. 3:4 Läkemedelskostnaderna per invånare efter län (AUP exkl. moms), 2004 Källa: Socialstyelsen 2005 Fig. 3:4
Förändringen av antalet barnmorskor, sjuksköterskor och läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården, 1995–2003. Index 1995=100 Fig. 3:5 Källa: Socialstyrelsen 2005 Fig. 3:5
Fig. 4:1 Utveckling av en ”organisatorisk olycka” med ”aktiva fel” och ”latenta fel” (förhållanden) med utgångspunkt i Reason (1990 och 1997) Källa: Ödegård 1999 Fig. 4:1
Förklaringsmodell till olika typer av felbehandlingar efter Reason och Rasmussens teorier Fig. 4:2 Källa: Ödegård 1999 Fig. 4:2
Försäljningen av de viktigaste grupperna av läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom. Antal DDD/TIND, 2000–2004 Fig. 5:1 Källa: Apoteket AB Fig. 5:1
Akut reperfusionsbehandling vid hjärtinfarkt med ST-höjning eller vänstergrenblock i relation till ålder och kön, 1995–2003 Fig. 5:2 Källa: RIKS-HIA 2004 Fig. 5:2
Fig. 5:3 Landstingsfördelning av användning av kranskärls-röntgen vid akut hjärtinfarkt hos patienter utan ST-höjning och yngre än 80 år, 2003 Källa: RIKS-HIA 2004 Fig. 5:3
30-dagarsdödlighet vid akut hjärtinfarkt bland patienter i olika åldersgrupper, per kön, 1995–2003 Fig. 5:4 Källa: RIKS-HIA 2004 Fig. 5:4
Fig. 5:5 Andelen patienter som fått vård på strokeenhet, per landsting, 2003 Källa: RiksStroke 2004 Fig. 5:5
Andelen patienter som avled inom 28 dagar efter insjuknandet, i olika åldersgrupper, 2001–2003 Fig. 5:6 Källa: RiksStroke 2004 Fig. 5:6
Fig. 5:7 Måluppfyllelse gällande HbA1c bland diabetiker i primärvården, per landsting, 2003 Källa: NDR 2004 Fig. 5:7
Kurativ behandling av prostatacancer, 1998–2003 Fig. 5:8 Källa: Nationella kvalitetsregistret för prostatacancer 2004 Fig. 5:8
Sjukdomsaktivitet vid insjuknandet resp Sjukdomsaktivitet vid insjuknandet resp. efter sex och tolv månaders läkemedelsbehandling, samt grad av förbättring efter tolv månader, för patienter som inkluderats under första sjukdomsåret, per region, 2003 Fig. 5:9 Källa: RA-registret 2004 Fig. 5:9
Fig. 5:10 Antal kataraktoperationer per 1000 invånare samt per 100 invånare 70 år och äldre, per landsting, 2003 Källa: Nationella Kataraktregistret 2004 Fig. 5:10
Utvecklingen av synskärpan på operationsögat resp Utvecklingen av synskärpan på operationsögat resp. bästa ögat före kataraktoperation, 1992–2003 Fig. 5:11 Källa: Nationella Kataraktregistret 2004 Fig. 5:11
Försäljningen (DDD) av låg- och medelpotenta östrogener, 1977–2003 Fig. 5:12 Källa: Apoteket AB Fig. 5:12
Fig. 5:13 Andel (%) läkarbesök hos privata vårdgivare i primärvården, per landsting, 2003 Källa: Landstingsförbundet 2004 Fig. 5:13
Procentuell andel kariesfria 3-, 6- och 12-åringar enligt rapporter från landstingen åren 1985–2004 Fig. 5:16 * Data för 2004 är preliminära. Källa: Socialstyrelsen 2005 Fig. 5:16
Nolans förbättringsmodell Fig. 6:1 Källa: Landstingsförbundet 1997 Fig. 6:1
Fig. 6:2 Strategiska för-bättringsområden i Landstinget i Jönköpings län (”Diamantbilden”) Fig. 6:2 Källa: Qulturum 2005 Fig. 6:2
Begreppen produktivitet och effektivitet Fig. 7:1 Källa: Spri 1994 Fig. 7:1
till behandling inom ortopedi, 2002–2004 Andel (%) av patienterna som väntade tre månader eller kortare tid till läkarbesök på mottagning resp. till behandling inom ortopedi, 2002–2004 Fig. 8:1 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 2005 Fig. 8:1
Fig. 8:2 Framkomlighet på telefon för tidsbeställning för läkarbesök på vårdcentral, 2002 och 2005 Fig. 8:2 Källa: Socialstyrelsen 2005 Fig. 8:2
Väntetid till besök hos allmänläkare, våren 2002–våren 2005 Fig. 8:3 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 2005 Fig. 8:3
Fig. 8:4 Andel patienter per landsting som fått tid för läkarbesök inom sju dagar på vårdcentral, mars 2005 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 2005 Fig. 8:4
Tab 2:1
Tab 2:2
Tab 2:3
Tab 3:3
Tab 4:1
Tab 4:2
Tab 5:1
Tab 5:4
Tab 5:5
Tab 5:6
Tab 5:7
Tab 5:8
Tab 5:15
Tab 5:17
Tab 5:21
Tab 5:24
Tab 8:1
Tab 8:2
Tab 8:4